Nya kunskaper om försurning Filip Moldan med hjälp av Veronika Kronnäs, Cecilia Akselsson, och Salim Belyazid IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatmodellering i perspektiv
Advertisements

Algblomning i Östersjön 2005
Syror och baser Syror och baser.
Ekosystem - Sjön.
Skogsstyrelsens klimatpolicy
SKOGSINDUSTRIERNAS KLIMATMANIFEST
Syror och baser.
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Framtida frågor Nytt från miljömålsarbetet
Vad är orsaken till problemet?
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Når vi miljökvalitetsmålen till 2020*?
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Sura lösningar Starkt frätande Smakar surt pH-värdet 0-6
Lokala klimatförändringar i Östersund
Sverige väder och klimat
Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden
Orsaker till brunifieringen
Termo- och Fluiddynamik
MILJÖ.
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Fördjupad analys av försurningsdata för skogsmarken
Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat.
Forskningsteam Johan Stendahl1, Cecilia Akselson2*, Magnus Simonsson1, Bengt Olsson3, Ingrid Öborn4 1Mark och miljö (SLU), 2Naturgeografi (Lund), 3Ekologi.
Hållbar utveckling.
Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier
Mål för vind/förnybar energi Lars Andersson, chef för Energimyndighetens vindenhet.
Jonny Karlsson INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING Föreläsning 6 ( ) INNEHÅLL: -Mera om tabeller.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Och annat runt omkring det!
Energikällor.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
Mat och klimat.
Minskat svavelnedfall
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Tekniska försörjningssystem. Kontaktade myndigheter/organisationer.
Finanssektorns stabilitet oktober 2007 Tomas Flodén.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Människan och naturens samverkan med varandra.
Försurning.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Väder.
Södra Innovation Skogens viktiga roll för klimatet Skogens betydelse för klimatet och som råvarakälla till energi, produkter och kemikalier.
Organiska risksubstanser och metaller
Miljöproblem härrörande från energianvändning
Tema: Hållbar utveckling
- Orsaker , effekter, påverkan och förbättring!
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Åland åldras Utmaningar och möjligheter Kenth Häggblom Katarina Fellman 23 november 2012.
Väder- och Klimatförändringar
Tre prioriterade miljöområden Effektivare energi- och transportanvändning Resurssnålt och giftfrittVärna mark och vatten.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Ekologi Läran om hur växter djur och andra levande varelser är beroende av varandra.
Kolets kretslopp.
Allt som lever och allt som inte lever inom ett avskilt område.
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Regnskog Gina Collin & Mani Tancred Geografi A Uppsala Universitet Foto: WWF.
Utvärdering av miljöövervakningen på Obsytorna
Anpassa samhället till klimatets förändringar
Vad betyder det svenska skogsbruket för EU och Europa? Pär Lärkeryd
Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet
Klimatet förändras och det påverkar dig
Klimat och miljö.
Energiförsörjningen och miljön
Salar Valinia Naturvårdsverket
Hav 71 % av Jordens yta är hav.
Salar Valinia Naturvårdsverket
Presentationens avskrift:

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan med hjälp av Veronika Kronnäs, Cecilia Akselsson, och Salim Belyazid IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Gårdsjötaket visade vägen!

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan,

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, före försöket SO 4 2- ex 310 µeq/l SBCex 40 µeq/l Ali 230 µeq/l pH 4.2 ANC -260 µeq/l 2001 tio år senare SO 4 2- ex 60 µeq/l SBCex -10 µeq/l Ali 80 µeq/l pH 4.3 ANC -60 µeq/l Ändringar i avrinningskemi - sammanfattning

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, andel försurningspåverkade i riksinventeringar RI90- RI05

Överskridande av kritisk belastning i skogsmark som generellt är tåligare än vatten (Kriterium: Rotviktad BC/Al)

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Dessutom betyder ”inget överskridande” INTE att ekosystemen har återhämtat sig!

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, andel försurningspåverkade i riksinventeringar RI90-RI05 och prognos för 2020

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Allt handlar inte om svavel  markanvändning en allt viktigare faktor i försurningssammanhanget  klimatförändring  KVÄVE!!! Precautionary principle?

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Kväveinlagring i skogsmark

NITREX Gårdsjön, behandling med (10)+40 kg N/ha sedan 1991

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Framtida utsläppsminskningar av S och N (1) svavel  försurar! Problemet har inte försvunnit helt  ”slåss” om utbytbara baskatjoner i marken med skogsbruket kväve  lagras upp i marken (hur länge?)  upplagringskapaciteten är stor (Gårdsjö NITREX), men läckaget ökar samtidigt  risk för läckage längre fram och under hyggesfasen  påverkar artsammansättningen - biodiversitet är ett mycket starkt växande argument för minskade kväveutsläpp

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Förändringar i markvegetationen vid Blåbärskullen (centrala Sverige)

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Framtida utsläppsminskningar av S och N (2) kombinerad dynamisk bild  skillnader mellan scenarier på kortare sikt viktiga argument (”target loads” vs kritisk belastning)  markanvändning, luftföroreningar, klimat...

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan,

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Framtida utsläppsminskningar av S och N (2) kombinerad dynamisk bild  skillnader mellan scenarier på kortare sikt viktiga argument (”target loads” vs kritisk belastning)  markanvändning, luftföroreningar, klimat... kopplingar till klimatförändring genom  klimatet påverkar mark och vatten (temperatur, vind, havssalt eller stoftnedfall, humuslagrets stabilitet, mm)  ökat tryck på biobränsleproduktion för att minska utnyttjandet av fossila bränslen biodiversitet  kväve har effekt på artsammansättningen långt före ”kvävemättnad”

Nya kunskaper om försurning Filip Moldan, Det finns plats för Gårdsjön även i den nya försurningsvärlden.  EUROLIMPACS, inte minst Hg och klimat  NITREX  NitroEurope  biobränsle uttag (kanske)  Modeller behöver utvecklas och testas (geokemi, biodiversitet), dynamiken är viktig, tidsseriedata på mark, vatten och vegetation är nödvändiga!