Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden Publicerad 2011-12-21

Studiens bakgrund och syfte

Studiens bakgrund och syftet 2017-04-08 Studiens bakgrund och syftet Under hösten 2011 upphandlade Region Värmland konsultföretaget Grufman och Reje Management i syfte att genomföra en studie av det värmländska näringslivets tillväxt och konkurrenskraft. Studiens syfte var att: Öka kunskapsbilden om nuläget i det värmländska näringslivet Att skapa en gemensam samsyn om utvecklingen av regionens näringsliv Studera finanskrisen samt Ge ett underlag för eventuella fördjupningsstudier Studien studerar det värmländska näringslivet under åren: 2001, 2004 och 2007-2010. 3 3

Exempel på frågeställningar som studien avser att svara på 2017-04-08 Exempel på frågeställningar som studien avser att svara på Hur kan man mäta konkurrenskraft för Värmlands näringsliv? Hur ligger Värmlands näringsliv till i förhållande till hela riket och till närliggande regioner? Hur stort är förädlingsvärdet i olika delar i regionen? Vilka branscher är konkurrenskraftiga och vilka är det inte? Hur har dessa branscher utvecklats under ett antal år? Hur utvecklas olika storlekar av företag och hur är deras konkurrenskraft? Hur utvecklas nya företag och respektive äldre och etablerade företag inom Värmland? 4 4

Studiens metod och innehåll

2017-04-08 Studiens metod Studien har tagits fram enligt den så kallade Simplermetoden. Simpler- metoden bygger på att ekonomiskdata samlas in om företaget. Datan anger huruvida verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är. Studien baseras på en databasen där samtliga AB med säte i regionen återfinns. Informationen i databasen baseras på företagens årsredovisningar. Efter dialog med näringslivschefen i respektive kommun har 53 bolag med säte utanför Värmland men med verksamhet i Värmland har adderats till databasen. Den andelen som adderats till databasen avseende de företag som lagts till baseras på antalet anställda i Värmland jämfört med totalt antal anställda i bolaget. Utöver AB har två ekonomiska föreningar lagts till i databasen. 6 6

2017-04-08 Databasens innehåll Resultat och balansräkning inkl. antal anställda och etableringsår Antal företag i databasen för respektive undersökningsår: År Företag Anställda 2001 5 901 48 725 2004 6 295 49 059 2007 7 196 54 341 2008 7 485 55 075 2009 7 704 51 411 2010 5 928 41 369 2010 har ej alla företag inkommit med bokslut ännu. Antal som redovisas blir lägre, dock ger positionen i diagrammet normalt en bra indikation för året. 7 7

Studiens datainnehåll Det värmländska näringslivet i jämförelse med hela Sveriges näringsliv 2007 samt delvis Stockholm, Västernorrland och Dalarna Det värmländska näringslivet per kommun Det värmländska näringslivet för tio valda SNI aggregat Storlek på företag avseende anställda; 0-4, 5-9, 10-50, 51-100, 101-500 och >500 anställda Ålder på företag; åldersindelat 0-3, 4-10, 11-20 och >20 år Om inte annat anges studera samtliga variabler för åren 2001, 2004, 2007- 2010

Om Simplerdiagrammet

Om Simpler™ diagrammet 2017-04-08 Om Simpler™ diagrammet Konkurrenskraft: Hur effektivt skapas förädlingsvärdet? Genomsnittlig konkurrenskraft i 1-1 linjen för Svenskt näringsliv 0,2 0,6 0,4 1,0 0,8 Personalkostnad Förädlingsvärde Kapitalkostnad Hög effektivitet Låg effektivitet Förlust Personal Insatsvaror Förädlingsvärde Försäljning Kapital Kapital- kostnad Förädlings- värde Förädlings- kostnad Personal- kostnad Omsättning Avskrivningar Inköp 10 10 2017-04-08 10

Om Simpler™ diagrammet forts. 2017-04-08 Om Simpler™ diagrammet forts. Personalkostnad Förädlingsvärde 1,0 Ovan 1,0 linjen är rörelseresultatet negativt då hela förädlingsvärdet äts upp av löner. 0,8 Låg effektivitet ”Sämre än snittet” 0,6 0,4 Innanför linjen kan man betala sina kostnader samt ge en överavkastning. Hög effektivitet ”Bättre än snittet” 0,2 Kapitalkostnad Förädlingsvärde 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 11 11 © Grufman Reje 2011 11

Om Simpler™ diagrammet forts. 2017-04-08 Om Simpler™ diagrammet forts. På ”jämnviktslinjen” är förädlingskostnaden lika med förädlingsvärdet. Man kan betala lönerna och kan ge en genomsnittlig avkastning på kapitalet Personalkostnad Förädlingsvärde 1,0 0,8 Kapitalet har åsatts ett kalkylerat marknadsmässigt pris så att ett genomsnitt av samtliga ca 340.000 svenska bolag hamnar på ”linjen”. 0,6 0,4 0,2 Kapitalkostnad Förädlingsvärde 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 12 12 12 12

Kapitalkostnad Förädlingsvärde 2017-04-08 Simpler™ diagrammet Personalkostnad Förädlingsvärde 1,0 0,8 Låg effektivitet ”Sämre än snittet” 0,6 Företag som ligger på parallella linjer med 1-1 linjen har samma ekonomiska effektivitet 0,4 Hög effektivitet ”Bättre än snittet” 0,2 Kapitalkostnad Förädlingsvärde 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 13 13 13

Värmlands län Storlek på företag

2017-04-08 15 15

2017-04-08 16 16

Observationer – storlek på företag 2017-04-08 Observationer – storlek på företag Stort antal företag med 0-9 anställda liksom för övriga Sverige Klart högre andel anställda i företag med 101-500 anställda jämfört med Sverige och jämförda län Lägre andel anställda i företag med mer än 500 anställda jämfört med Sverige men lika med jämförda län 17 17

Värmlands län Regionens näringsliv 2007

19

2017-04-08 20 20

2017-04-08 21 21

Observationer – regionens näringsliv 2007 2017-04-08 Observationer – regionens näringsliv 2007 2007, det värmländska näringslivet överavkastar så även hela riket. Överavkastning sker på grund av högkonjunkturen. Dock konstateras att Dalarna och Västernorrland har något högre avkastning än Värmland 2007. 22 22

Värmlands län Regionens näringsliv, alla företag i snitt 2007-2008

Alla företag i Värmland snitt 2007-2008 24 2011-10-25

Värmlands län Regionens näringsliv, utveckling över tid 2001, 2004, 2007-2010

2017-04-08 26 2011-0-25 26

2017-04-08 27 27

2017-04-08 28 28

29

2017-04-08 30 30

2017-04-08 31 31

2017-04-08 32 32

2017-04-08 Observationer – regionens näringsliv, utveckling över tid 2001, 2004, 2007-2010 Regionen rör sig stadigt mot ökad konkurrenskraft under perioden 2001 till 2007 2008 och 2009 påverkas regionen av lågkonjunkturen och näringslivet får en försämrad position 2010 visar dock på stora indikationer på återhämtning då näringslivet har en god position innanför linjen, det vill säga att näringslivet överavkastar igen 33 33

Värmlands län Regionens näringsliv i jämförelse med Västernorrland

2017-04-08 Värmland Västernorrland 35 35

2017-04-08 Värmland Västernorrland 36 36

2017-04-08 Värmland Västernorrland 37 37

2017-04-08 Värmland Västernorrland 38 38

2017-04-08 Värmland Västernorrland 39 39

2017-04-08 Värmland Västernorrland 40 40

Värmlands län Näringsliv per kommun

2017-04-08 42 42

2017-04-08 43 43

44

Hårt drabbat av konjunkturen 2008-2009. 2017-04-08 Volvo CE dominerande Hårt drabbat av konjunkturen 2008-2009. 45 45

Indikation på god position 2010. 2017-04-08 Indikation på god position 2010. 46 46

Överavkastning alla år förutom 2001 2 starka företag Barilla och OLW med god effektivitet Ingen påverkan av konjunkturen 2009. 47

Inget dominerande företag Hårt drabbat av konjunkturen 2008-2009 2017-04-08 Inget dominerande företag Hårt drabbat av konjunkturen 2008-2009 Indikation på dåligt 2010. 48 48

Billerud dominerande ca 80% mätt i FV. 2017-04-08 Billerud dominerande ca 80% mätt i FV. 49 49

Övriga näringslivet genomsnittlig effektivitet 2008-2010. 2017-04-08 Övriga näringslivet genomsnittlig effektivitet 2008-2010. 50 50

Uddeholms AB dominerande 800-900 anställda. Saknas 2010 Fortum Generation har stor positiv påverkan. 51

Uddeholms AB dominerande 800-900 anställda. Saknas 2010 Drabbat av konjunkturen 2009 Fortum Generation starkt överavkastande. 52

Stora Enso Skoghall dominerande, 1000 anst. FV ca 1 500 000, 09-10 2017-04-08 Stora Enso Skoghall dominerande, 1000 anst. FV ca 1 500 000, 09-10 Positiv utveckling under hela perioden Förbättring 2010. 53 53

Något drabbat av konjunkturen 2008-2009 2010 bästa året. Positiv utveckling Något drabbat av konjunkturen 2008-2009 2010 bästa året. 54

God position. 55

Medelgod effektivitet förutom 2009. 56

Böhler Uddeholm dominerande. Bokslut saknas 2010 Genomsnittlig effektivitet Indikation på förbättring 2010 dock något osäker. 57

Hårt drabbat av konjunkturen 2008-2009 Indikation på förbättring 2010 dock något osäker, flera företag saknas. 58

Underavkastning till stor del Rottneros AB och Rottneros Bruk AB Liten förändring 2010 dock något osäker. 59

Indikation på liten förbättring 2010 dock något osäker. Medelavkastande Indikation på liten förbättring 2010 dock något osäker. 60

Stabilt, medelavkastande. 61

Indikation på återhämtning 2010. Negativ trend 2004-2009 Indikation på återhämtning 2010. 62

Värmlands län Branschutveckling

Branscher Valda branscher att studera Stål & Verkstad 2017-04-08 Branscher Valda branscher att studera Stål & Verkstad Papper & Massaindustri Livsmedel Hälsa & Omsorg Trä & Snickeri IT & Telekom Företagstjänster Besöksnäringen Creative/Copyright Industries Detaljhandel Varje område består av ett antal aggregerade SNI-koder. 64 64

65

66

67

68

69

Stål & Verkstad 70

71

Stark påverkan av lågkonjunkturen God förbättring 2010. 72

Detaljhandel 73

Bra trend mot ökad effektivitet. 74

Papper & Massa 75

Hög effektivitet 2010 och högst FV av de studerade åren. Positiv trend 2008-2010 Hög effektivitet 2010 och högst FV av de studerade åren. 76

Företagstjänster 77

Medeleffektivt Någon förbättring 2010. 78

IT & Telekom 79

SMG Glava AB påverkar negativt Hur ser det ut utan detta bolag. 80 © Grufman Reje 2011 2011-10-25

Utan SMG Glava AB positiv trend 2008-2010. 81 2011-10-25

Livsmedel 82

Överavkastning alla år förutom 2001 Domineras av Barilla, OLW och Löfbergs Lila. 83

Hälsa & Omsorg Dessutom ingår Selma Spa i Hälsa & Omsorg 84

Något överavkastande alla år Stark tillväxt. 85

Besöksnäring 86

Något underavkastande Tillväxt avstannat 2008. 87

Trä & Snickeri 88

Stora Enso Timber och Moeleven mycket bra 2007 Återhämtning 2010 till stor del beroende av Moeleven företagen. 89

Creative/Copyright industries 90

Något underavkastande alla år förutom 2007. 91

Tillväxt 2001 till 2009 92

Värmlands län Kluster

94

2008 95 © Grufman Reje 2011 2011-10-25

Värmlands län Storleksklasser, antal anställda

97

98

Stabilt strax under medel- effektivitet hela perioden. 99

Indikation något osäker för 2010. Bra trend Indikation något osäker för 2010. 100

Kring linjen utom 2010 då effektiviteten ökas kraftigt. 101

102

2009 dåligt speciellt för Rolls-Royce God återhämtning 2010. 103

Stark påverkan av lågkonjunkturen 2009 God återhämtning 2010. 104

Värmlands län Konkurrenskraft baserat på etableringsår

Nya företag startar i en ovanligt effektiv position Outsourcing eller nya företag Äldre företag är mer kapitalintensiva. 106

Sammanfattande slutsatser Det värmländska näringslivet påverkades starkt av finanskrisen 2008 och 2009. 2010 kan dock konstateras att det värmländska näringslivet överavkastar igen. Återhämtning en är tydlig. Fler kommuners näringsliv i Värmland uppvisar starkt beroende av ett eller flera företag.

Kontaktuppgifter Anders Olsson, strateg innovativa miljöer anders.olsson@regionvarmland.se 054-701 10 25