Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
– en översyn av aktivitetsersättningen
Advertisements

23 april 2014 Om Arenasamverkan i GGVV
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Roller för ledning och styrning av verksamhetsövergripande processer
Vad skapar samverkan för samhällsnytta?
Varför finansiell samordning?
Planerad Kommunikation - att skapa och använda en kommunikationsplan
Arbetslivsintroduktion
Träning ger färdighet!.
Från kostnad till social investering
Välkomna!. Vård- och omsorgscollege 17 Regionala college 70 Lokala college 145 Kommuner 19 regionala college representerade idag.
AU Digital samverkan LO Process
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Creare Vivere – att skapa är att leva. Creare Vivere – nytt CV för dig Sunne, Munkfors, Torsby och Årjäng samverkar 1300 anställda omfattas –Sunne 700.
Försäkringskassans roll i samverkan
Energi- och klimatseminariet uppföljning 2014 Kerstin Angberg-Morgården, 11 juni 2014 Energisamordnare på Länsstyrelsen Dalarna.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Förbättringsresan Hur kan vi använda det vi vet för att skapa ett lite bättre liv för de äldre?
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Resultatdialog den 10 juni FINSAM Samordningsförbundet i Blekinge län Styrelse Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Landstinget, kommuner Beredande.
Samordningsförbundet
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
TUNA-projektet.
Anslutning till Mina meddelanden
Utveckling istället för avveckling Utveckling genom samverkan Örebro V8 – Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland.
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Analys av vård och omsorgstunga målgrupper Styrgrupp Proaktiv hälsostyrning Jos.
Karlstad Kurprojektet – En möjlighet till samverkan! Ett led i regeringens psykiatrisatsning.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Strategiska perspektiv på verksamheten
LEADER VÄXTLUST VÄRMLAND KARLSTAD 7 FEBRUARI 2013
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Vägen mot ETT Skaraborgs Sjukhus Redovisning av åtgärdsplaner 12 september 2012 Central administration och stab.
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Projektledarträning. Målsättning / Önskat utfall Deltagarna/teamet har en gemensam uppfattning avseende sina egna och gruppens styrkor och svagheter i.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Finansiell samordning
Förstudie om gemensam insatsmarknad i Nacka. Bakgrund och syftet med förstudien Nacka kommun och Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö har under flera år har.
Den svenska arbetsförmedlingens service till arbetslösa – några utvecklingstendenser Nordiska ministerrådets jubileumskonferens i Reykjavik 21/22 maj 2014.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Fråga Delegationen Webbinarium 3 november Dagens program Inledning Samarbete Mål Budget Frågestund.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Material och metodstöd När projekt LOS avslutas kommer MSB:s linjeverksamhet att fortsätta.
Samordningsförbundet
Skellefteå ”En gemensam ingång”
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Unga med aktivitetsersättning Presentation av en samhällsekonomisk utvärdering Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion Varför utvärdering

payoff Claes Malmquist och Sven Vikberg SamPop/NyttoSam sedan 1997 payoff startade 2007 AB sedan februari 2009 Kunder och uppdrag

Varför utvärdering Vi utvärderar det viktiga Vi gör det viktiga mätbart Lyfter fram samhällsnyttan

Unga med aktivitetsersättning Målgruppen är unga vuxna 19 – 29 år med aktivitetsersättning Skapa en gemensam ingång för målgruppen Samverkan i gemensamma lokaler för att minska rundgången I ett första steg identifiera 50 personer av totalt 278, som bedöms ha förmåga att gå ut i ett arbete eller studier Slutligt mål för deltagarna är arbete eller studier Målet är att 30 deltagare av de 50, skall gå ut i arbete eller studier

Unga med aktivitetsersättning Resultatet för deltagarna 10 deltagare i urvalet 7 i arbete 1 i studier 2 fortsatt ersättning Samtliga deltagare var inte självförsörjande innan projektet

Samhällsekonomisk utvärdering Samhällsekonomisk utvärdering av ett urval deltagare i projektet Före- och efterläge för deltagarna Alternativa modeller Scenarios jämförs med efterläget Typfall; både ett rehabiliterings- och samhällsekonomiskt perspektiv

VAD KOSTAR DET ATT INTE SAMVERKA? Kostnad Ingenting görs Ordinarie verksamhet Samverkan Tid

NyttoSam - metod - Projekt/åtgärd som utvärderas Åtgärdskostnader resursförbrukning inköpta tjänster Efterläge försörjning resursförbrukning Föreläge försörjning resursförbrukning ”inputmall” Rapporter

NyttoSam - sannolika scenarios -

Samhällsekonomiskt perspektiv - sammanfattning - Lägre resursförbrukning Produktion Livskvalitet Nytta Projektkostnad Externa kostnader Egna kostnader

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Intäkten för samhället är 3 milj. kr, på ett års sikt, cirka 15,3 milj. kr på fem års sikt Lönsamheten är 2,7 milj. kr på kort sikt och 14,9 milj. kr på fem års sikt, vilket motsvarar närmare 1,5 milj. kr per deltagare Payoff-tiden är en månad Verkningsgraden är 36 procent

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Lönsamt för kommunen både efter 12 månader och på fem års sikt, 55 000 kr och 556 000 kr, payoff-tid sjumånader Regionen lönsamhet 1,9 milj. kr och 9,9 milj. kr på kort och medellång sikt, payoff-tid en månad Försäkringskassans har efter projektet lägre kostnader, payoff-tid två månader Arbetsförmedlingen har genom sin roll ökade kostnader Individerna har ökat sin disponibla inkomst med 25 kr per deltagare

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Aktör Unga med aktivitetsersättning Kommunen lönsamhet kort sikt/fem års sikt återbetalningstid 55 000 kr/556 000 kr 7 månader Regionen 1,9 milj. kr/9,9 milj. kr 1 månad Staten 366 000 kr/2,7 milj. kr 4 månader Individerna ökad inkomst kort sikt per individ 25 000 kr

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Unga med aktivitetsersättning relativt 30 utvärderingar genomförda av payoff: Payoff-tid en månad (14 månader) Åtgärdskostnad per deltagare 35 000 kr (64 000 kr) Verkningsgrad 36 procent (15 procent) • Kostnad per verkningsgrad och deltagare 995 kr (4 300 kr) • Lönsamhet per deltagare 270 000 kr (29 000 kr)

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Unga med aktivitetsersättning är ett projekt som så här långt resulterat i: Bättre styrning av samverkan mellan aktörerna Helhetssyn på deltagarnas situation Alternativ till att jobba traditionellt Mycket stor lönsamhet på samhällsnivå Deltagare som tagit ansvar för sina liv innan utslagning och marginalisering befästs ytterligare Ökad livskvalitet för deltagarna?

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Unga med aktivitetsersättning är ett intressant och omfattande projekt. Några nyckelfaktorer: Komplex målgrupp med långt gånget utanförskap Helhetssyn, samsyn, kompetens och kontinuitet Individens resurser och möjligheter tas tillvara Samverkan i fokus med en väg in Bedömning i ett första steg av potential att komma i egen försörjning kombinerat med praktiska arbetslivsinsatser i nästa steg ger mycket bra resultat

Unga med aktivitetsersättning - NyttoSam utvärdering - Representativitet för hela projektet Kunskapsöverföring och implementering Samverkan och sedan, ansvar efter projektet Kvarvarande potential Fortsatt ansvar, uppföljning och utvärdering

Sambandet - NyttoSam utvärdering - Sammanfattning och slutsats: Projektet är framgångsrikt Bör leda till fortsatt stöd för deltagarna Har ett arbetssätt och metodik som bör kunna användas i den reguljära verksamheten, men även för andra målgrupper

Samhällsekonomisk utvärdering - förutsättningar - Vem är beställare och vad ska rapporten användas till? Vad skall utvärderas; projekt eller verksamhet? Målgrupp, syfte och mål? Urval eller totalstudie Standardmetod, före- och efterläge, eller alternativscenario Genomförd, pågående eller kommande åtgärd? Egna resurser för att ta fram uppgifter? Klargör ansvarsfördelning payoff och beställaren När önskas rapport och till vem/vilka? Hur skall resultatet redovisas, diskuteras, implementeras och följas upp?

Varför utvärdering Kompletterar traditionell redovisning Från ett budget- till ett verksamhetsperspektiv med fokus på resultat Synliggöra nyttan av åtgärder Gå från ett kostnads- till ett investeringsperspektiv Jämföra insatsers effektivitet

Varför utvärdering Lärande och kompetensöverföring Följa effekter av åtgärder på kort och lång sikt Prioritera resurser Beslutsunderlag Från kostnads- till investeringsperspektiv

Varför utvärdering Att inte gör något – göra som vanligt – att samverka Samverkan skall vara effektiv Sätta ett värde på åtgärderna Nyttan måste synliggöras Vad är ett bra resultat Hur använda resultatet

Arbetslinjen Gäller alla i arbetsför ålder (och arbetsföra ålderspensionärer) Ger fler i jobb Borde ge fler jobb Varje (ytterligare) arbetad timme är viktig Minskar utanförskap och marginalisering Är hushållning av resurser Skapar välstånd

payoff kontakt www.payoff.nu info@payoff.nu Claes Malmquist Tel: 076 – 83 00 529 E-post: claes@payoff.nu Sven Vikberg Tel: 076 – 13 41 503 E-post: sven@payoff.nu