Workshop 1 Jämlik vård = lika för alla? Gerda Adelgren, Stefan Lindgren och Barbro Holm Ivarsson

Ojämlikheten i hälsa - och faran med att alltid göra lika Sjuksköterskedagarna 19 nov 2014 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com www.barbroivarsson.se

Det finns en ojämlikhet i hälsa mellan befolkningsgrupper Socioekonomiskt svaga grupper har sämre hälsa än starka grupper: korttidsutbildade har sämre hälsa är långtidsutbildade, och tendensen är att dessa skillnader ökar Kvinnor har mer psykisk ohälsa och upplever generellt sin hälsa som sämre än män Kvinnor lever längre än män Alkohol- och narkotikamissbruk är vanligare bland män Unga vuxna har sämre psykisk hälsa än äldre Vissa invandrargrupper har sämre hälsa Universitetsutbildade lever 4-5 år längre än personer med förgymnasial utbildning – som är 20% av befolkningen Kvinnor lever längre än män, men de socioekonomiska skillnaderna är större Barbro Holm Ivarsson Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008; Socialstyrelsen. Folkhälsan i Sverige 2012 .

Social gradient gäller de flesta sjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Psykisk ohälsa Fetma Typ 2-diabetes Lungcancer Canceröverlevnad Skador på grund av våld Universitetsutbildade lever 4-5 år längre än personer med förgymnasial utbildning Barbro Holm Ivarsson Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.

Marmotkommissionen För att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa måste man påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer - de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan Marmot: man måste ändra de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras samt de system som finns för att hantera ohälsan, tex socialpolitik, sjukvårdssystemets utformning, utbildningssystemet s utformning (möjlighet att fullfölja grundskola/gymnasium), arbetsmarknadens villkor (arbetslöshet, arbetsmiljö) och boendemiljöns kvalitet (luftföroreningar, möjlighet till fysisk aktivitet, tillgång till grönområden, trygghet - våldtäkter). Barbro Holm Ivarsson Folkhälsomyndigheten , 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.

Hälsans bestämningsfaktorer Solvanor Med folkhälsa menas det allmänna hälsotillståndet i befolkningen, det vill säga den samlade summan av alla individers hälsa. Eftersom befolkningen är sammansatt av många människor av olika kön, i olika åldrar och tillhörande en rad olika samhällsgrupper med olika utbildning och socioekonomiska förutsättningar så handlar folkhälsan också om hur den samlade hälsan fördelas i befolkningen. En individs hälsa påverkas av en rad olika faktorer. Några faktorer går inte att påverka t ex ålder, kön och det biologiska arvet. Individens livsvillkor och levnadsvanor har stor betydelse för folkhälsan. Levnadsvanorna kan individen själv påverka (val av kost, motionsvanor, användning av tobak, alkohol eller andra droger) men också den sociala miljön har en stor inverkan på levnadsvanorna. Livsvillkoren hänger samman med hur samhället är organiserat och de påverkas i första hand av politiska beslut och opinionsbildning både nationellt och lokalt (t ex bostadsplanering, trafikmiljö, tillgång/utbud av alkohol och tobak, arbetsmiljö). Ansvaret för individens hälsa ligger både hos individ och samhälle. Folkhälsan är i högre grad ett ansvar för samhället i stort. Stress Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar Livsvillkor Samhällets org. Politiska beslut www.liv.se/far kaj.sundstrom@liv.se

Övergripande mål För folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen För hälso- och sjukvården Att stödja en jämlik hälsoutveckling i hela befolkningen Det är landstingens ansvar att planera hälso- och sjukvården så att befolkningen ges möjlighet att uppnå en god hälsa på lika villkor Barbro Holm Ivarsson WHO, 2010a.

Att göra lika kan öka ojämlikheten Hälso- och sjukvården kan bidra till att öka skillnaderna i hälsa då de socialt mest utsatta är de som har minst benägenhet att svara på hälsointerventioner Människor har olika hälsoförhållanden och vårdbehov, och man når dem på olika sätt, på olika arenor Ska man minska hälsoklyftorna måste insatserna inriktas på de lågutbildade, och kanske t.ex. arbeta uppsökande mot både lågutbildade och vissa invandrargrupper Mest resurser ska riktas till dem som har störst behov Marmot: man måste ändra de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras samt de system som finns för att hantera ohälsan, tex socialpolitik, sjukvårdssystemets utformning, utbildningssystemet s utformning (möjlighet att fullfölja grundskola/gymnasium), arbetsmarknadens villkor (arbetslöshet, arbetsmiljö) och boendemiljöns kvalitet (luftföroreningar, möjlighet till fysisk aktivitet, tillgång till grönområden, trygghet - våldtäkter). Barbro Holm Ivarsson Folkhälsomyndigheten , 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.

Ohälsosamma levnadsvanor bidrar stort till ojämlikhet i hälsa Individer i låg socioekonomisk position har fler ohälsosamma levnadsvanor - de röker mer, har sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva Män har fler ohälsosamma levnadsvanor – de använder mer tobak, dricker mer alkohol, äter sämre och har mer övervikt Marmot: man måste ändra de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras samt de system som finns för att hantera ohälsan, tex socialpolitik, sjukvårdssystemets utformning, utbildningssystemet s utformning (möjlighet att fullfölja grundskola/gymnasium), arbetsmarknadens villkor (arbetslöshet, arbetsmiljö) och boendemiljöns kvalitet (luftföroreningar, möjlighet till fysisk aktivitet, tillgång till grönområden, trygghet - våldtäkter). Barbro Holm Ivarsson Folkhälsomyndigheten , 2014a; Fritzell, 2012; Marmot m.fl., 2008.

Fyra ohälsosamma levnadsvanor orsakar de fyra huvudsakliga sjukdomar som dödar Samt fyra metabola fysiologiska riskfaktorer som till stor del är en konsekvens av de ohälsosamma levnadsvanorna Barbro Holm Ivarsson WHO, 2010a.

Förändrade levnadsvanor förebygger sjukdom WHO uppskattar att förändrade levnadsvanor kan förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom 80 % av all stroke 80 % av all typ 2-diabetes minst en tredjedel av all cancer Barbro Holm Ivarsson WHO Europa, 2013a; WHO Fact sheets 297, 312, 317.

Åtgärder i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tre rådgivningsnivåer med olika intensitet Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Alla inom vården som identifierar en patient med ohälsosamma levnadsvanor ska kunna erbjuda någon form av rådgivning Nivå på rådgivningen beror på vilken tid man har till förfogande, rådgivarens kompetens och patientens motivation och behov Dialog Barbro Holm Ivarsson Socialstyrelsen, 2011a.

Patientcentrerad vård Person- eller patientcentrerad vård innebär att göra människor delaktiga i sin egen vård och behandling. Med hjälp av personligt anpassad information och ett patientcentrerat förhållningssätt bör vården stödja människor att själva ta så stort ansvar som möjligt för sin hälsa, vare sig det gäller att förebygga eller behandla sjukdom och skada Så hur når vi de socioekonomiskt svaga? -Hur hittar vi dem? -Hur talar vi med dem? Barbro Holm Ivarsson Statens folkhälsoinstitut, 2011b.

Att göra olika – ett sätt att uppnå jämlikhet i vården Stefan Lindgren Professor,överläkare Lunds universitet, Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus Vice ordförande, Svenska Läkaresällskapet Hälsotorget, Stockholm, november 2014

Hälso-och sjukvårdssystem Tillgänglighet Personcentrerad vård. Möter patientens behov Delaktighet Individualiserad vård (personalized medicine) Uppmärksamhet på livskvalitet Kontinuitet Optimalt resursutnyttjande Patient säkerhet

Patientens hälsa i centrum Personcentrerad vård Hälsa Frånvaro av sjukdom samt Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande

Ojämlik hälsa Ojämnlik hälsa utgör ett större problem än bristande jämställdhet i vården Malmökommissionen Kan bara förbättras i bred samverkan mellan olika intressenter och aktörer. I samverkan med medborgarna!

Health needs of SOCIETY

Hälso-och sjukvårdsteamet Inkluderar patienten! Interprofessionell kompetens Använder patienten som en resurs i vården Utgår från patientens behov Samverkan mellan patienten och ett kunskapssystem Använder modern IKT Samverkan med patienten/familjen

Initial diagnos/ karakteri-sering/ åtgärd2 Symtomfri utan steroider Bästa möjliga hälsa för personer med IBD tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och optimalt resursutnyttjande Initial diagnos/ karakteri-sering/ åtgärd2 Patient-säkerhet Respons Symtomfri utan steroider Symtomfri utan steroider samt endoskopisk och/eller biokemisk normalisering5 Skov6 Inom 2 arbetsdagar Person med misstänkt IBD Ingången kan vara: Primärvård Akutsjukvård Annan ingång IBD- team1 Inom 2 veckor Inom 1 vecka 2 4-6 8-16 26 (vecka) 4 4 4 4 Optimering av behandling / Egenbehandling3 Kontinuerlig inrapportering till SWIBREG (SHS, Hb, CRP, Kalprotektin, klinisk aktivitet)4 Uppföljning enl. individuell vårdplan som uppdateras minst årligen5

För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning En mer genomtänkt utbildning fram till legitimering (Aspelin)

Hälsofrämjande omvårdnad och jämlik hälsa Gerda Adelgren Distriktssköterska Hälsomottagningen Södertälje

Hälsofrämjande omvårdnad Bygger på en humanistisk syn på människan och inriktar sig på att förstå personens livsvärld i relation till hälsa, sjukdom och lidande istället för att fokusera på problem och diagnoser (Svensk sjuksköterskeförening 2008) ,

Att fokusera på det friska och det positiva hos personer med en mångfasetterad problematik kan ge nytt hopp och energi att också kunna göra förändringar

Hur tänker vi? Motivation Engagera anhöriga/vänner Patienten kommer inte på den bokade tiden Hälsolitteracitet Mer?

Livsstilskolan ”Tänk Om” Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Södertälje Perspektivet Södertälje utmärker sig från Stockholms län med en större andel människor med fetma, en hög andel rökare samt en betydligt större andel som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar Lägre andel med riskabla alkoholvanor Oroväckande hög andel unga kvinnor med psykisk ohälsa Högre andel rökande blivande mammor och dagligrökare jämfört med länet och riket. Ohälsan är större i Södertälje jämfört med övriga länet. Folkhälsorapporten 2011

Livsstilskolan Livsstilsskolan ”Tänk Om” erbjuds till personer från Öppenvårdspsykiatrin Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadscentrum Primärvården Kommunen – Resursenheten Andra aktörer i samarbete med Arbetsförmedlingen

Förändring Faktorer som stärker hälsan ”Tänk Om” kurs om livsstilens betydelse för hälsan. Vad är Hälsa? Sömn Stress påverkan och Hälsa Avspänning Motivation & Beteende- Förändring Faktorer som stärker hälsan Tobak/ Alkohol eller Hälsa Mat och Hälsa Hälsoeffekter av Fysisk Aktivitet Patienten bestämmer Vad de vill ha hjälp med att förändra

Teamet Består av: Distriktssköterska Hälsopedagog Sjukgymnast Kurator vid behov

Deltagarnas upplevelse De har fått tid- Samtalen var på 30-60 min Fortsatt stöd i en förändringsprocess Känt sig sedda och fått bekräftelse Ökad tilltro till den egna förmågan.

Jämlik vård = Inte lika för alla Människor har olika hälsoförhållanden och vårdbehov, och man når dem på olika sätt, på olika arenor Använd patienten som en resurs i vården Utgå från patientens behov Känner sig sedd och får bekräftelse Ökar tilltro till den egna förmågan. Jämlik vård = Inte lika för alla

Tack för ert deltagande! Välkomna till workshop 2 20/11 kl. 9.00-10.00