Lönebildningsteorier Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Finansdepartementets lönebildningskonferens 19 Mars 2008

Några frågor Vad bestämmer Hur sätts lönerna? Löneinflationen? Reallönetillväxten? Reallönenivån? Hur sätts lönerna? Företag, fackföreningar, förhandlingar Mekanismer bakom lönesättningen

Löneinflation Nominell löneökningstakt (dw) = Prisstegringstakt (dp) + Genomsnittlig produktivitetsstegring (dq) dw = dp + dq

Phillipskurva Inflation 2 dp u u*

Phillipskurvor Inflation 2+dq 2 dw dp u u*

Lång sikt På lång sikt gäller: dw = dp + dq Innebär konstant löneandel Sambandet gäller för de flesta (rimliga) löneteorier

På lång sikt: Lönebildningen påverkar arbetslösheten, inte (löne)inflationen dp 2 u u** u*

Nominella trögheter Motstånd mot nominella lönesänkningar Svårt åstadkomma relativlöneförändringar vid låg inflation Inflationen fungerar som smörjmedel i ekonomin – underlättar relativlöneanpassningar Långsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet vid mycket låg inflation?

Nominella trögheter Inflation Arbetslöshet

Reallönetillväxten på lång sikt bestäms av produktivitetsökningen Real löneökningstakt = Nominell löneökning – prisstegringstakt = produktivitetsökning dw – dp = dq

Vad bestämmer reallönenivån? W/P PS Syssels. AK

Vad bestämmer reallönenivån? WS W/P PS Syssels. AK

Vad bestämmer reallönenivån? WS W/P Arbetslöshet PS Syssels. AK

Reallön och sysselsättning bestäms av Prissättningsbeteende (PS) Vinstmarginal (markup) Produktivitet Lönesättningsbeteende (WS) Reallönekrav Företagens konkurrens om arbetskraft

Effekter av ökat ”lönetryck” WS W/P PS Syssels. AK

På lång sikt i liten öppen ekonomi Internationellt bestämt kapitalavkastnings-krav innebär att reallönen enbart bestäms av prisbildningen reallönen blir oberoende av lönebildningen Reallönen bestäms av produktiviteten konkurrensen på varumarknaderna (prispålägg på lönekostnaden)

Prissättningsbestämd reallön WS W/P PS Syssels. AK

Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen WS W/P PS Syssels. AK

Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen WS W/P PS Syssels. AK

Effekter på lång sikt av högre produktivitet -- Högre reallön -- Oförändrad arbetslöshet

Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK

Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK

Effekter på lång sikt av högre produktivitet WS W/P PS Syssels. AK

Modeller för lönebildning Företagsstyrd lönesättning Effektivitetslöner Monopson Incitamentslöner (ackord, uppskjuten kompensation…) Fackföreningsmodeller Förhandlingsmodeller

Effektivitetslöner Högre lön kan höja produktiviteten eller minska vissa kostnader Högre arbetsintensitet Lägre personalomsättning Företagens konkurrens om arbetskraften kan leda till en allmän lönenivå som innebär arbetslöshet i jämvikt

Monopson ”Bruksortsmodell” En dominerande arbetsgivare Företaget kan genom sin lönesättning påverka hur många som vill jobba i företaget (jfr personalomsättningsmodeller) Innebär att lönen blir lägre än arbets-kraftens marginalprodukt (”exploatering”)

Fackföreningsmodeller Vilka mål har facket? Reallön Sysselsättning (?) Relativa löner Lönestruktur bland medlemmarna Löneläge gentemot andra grupper

Vilken förhandlingsmakt har facket? Monopolmodellen – facket bestämmer lönen Facket inser att högre lön leder till lägre sysselsättning Facket gör avvägning mellan önskemål om hög lön och hög sysselsättning Avvägningen påverkas bl a av a-kassan

Monopolmodellen W/P Efterfrågan på arbetskraft Syssels.

Monopolmodellen W/P Syssels.

Förhandlingsmodeller Monopolmodellen är orealistisk I verkligheten har även arbetsgivarna förhandlingsmakt Men mer realistiska förhandlingsmodeller ger likartade slutsatser t ex att högre a-kassa ger högre lön

Effektiva förhandlingar Om både företag och fack fäster avseende vid lön och sysselsättning borde man förhandla om både lön och sysselsättning Svårt tänka sig att effektiva förhandlingar kan fungera för stora kollektiv (branscher) Kanske i enskilda företag?

Förhandlingssystem Samordning innebär att större samhälls-ekonomiska hänsyn tas Effekterna på a-kassan beaktas Samordning minskar riskerna för löneuppdrivande konkurrens om relativa löner Men även företagsvis lönebildning kan innebära lönemoderation Löneökningar är svårare att övervältra

Förhandlingssystem W/P Centraliseringsgrad

Andra frågor Synkroniserade löneförhandlingar Turordning i förhandlingarna Har det någon betydelse vilken sektor som förhandlar först? Fast kontra rörlig växelkurs Fackföreningar och lönestruktur -- facket bidrar till minskade löneskillnader Mellan företag Mellan individer med likartade kvalifikationer Mellan individer oberoende av kvalifikationer (?)