Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nationella screeningprogram
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
Föreläsning 6.
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
SBU:s rapport Blödande magsår
Från LiU – ut i världen Linköping University Johanna Persson International coordinator.
Regionalt metodråd, idé o förslag
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Utredningen av den kliniska forskningen. Brister och möjligheter Klinisk forskningHälso- och sjukvård Utbildning ForskningstraditionGod sjukvård Register,
Vägen från forskning till evidensbaserad praktik
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Rehabiliteringsgarantin
Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan
Vad menar vi med begreppet behov?
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den ljusnande framtid är vård
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
En plattform för samhällsekonomisk analys
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Personal i omsorg och vård för äldre undersköterskor och vårdbiträden Utgör 85 procent av personalen i omsorg och vård för äldre 4,4 procent av.
Quality 2011 Stockholm 15 september 2011 Docent Mikael Zimmerman.
Forskning Prioriteringar Statlig styrning av sjukvården Kunskapsstyrning/nationella riktlinjer.
Medicinska kommittén 15 maj
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Medibas – ett hälsobibliotek för primärvården
Funktions- och hälsobaserade vårdambitionsnivåer Vad är ”Nödvändigt”?
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK
Forskning, Utveckling, Utbildning och Innovation
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 12 april 2011 KA
Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
Patientsäkerhetskultur mätning
Evidensbaserad medicin ”Bästa tillgängliga evidens” för sjukvård av bästa möjliga standard
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Rapport nyckeltal för grundskola, skolbarnsomsorg och förskola Bakgrund: Befintliga jämförelsetal innehåller kvalitetsbrister Analys av måtten saknades.
HTA och ordnat införande av nya metoder i Hälso- och sjukvården
Bra Akutmottagning Mål Tillgänglighet 30- och 180 min Etablera trygg och säker vård likvärdigt akut omhändertagande med likartade riktlinjer för vården.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2014 Källa: Naturvårdsverkets Anvisningar och Vägledning
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
SBU-rapport Luckor i kunskapen om barn- och ungdomstandvård – fluor enda säkra metoden.
SBU-rapport Rehabilitering av äldre personer med höftfraktur – interdisciplinära team Medicinska kommittén
Per Carlsson Föreståndare vid PrioriteringsCentrum Professor vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), Linköpings universitet.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Nationell samordning Barnintensivvård Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI), Barnläkarföreningen (BLF) och Svensk Barnkirurgisk Förening.
Den kommunala energi- och klimatrådgivningens (EKR) utvecklingsresa.
Uppföljning av processerna för introduktion av nya läkemedel i Sverige
Information från KU-Råd och Analysgruppen Margareta Ehnebom Chefläkare
Är ANDT-prevention effektiv
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Samordnad utveckling för god och nära vård
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Presentationens avskrift:

Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska analyser i tandvården – en nödvändig väg att gå!

2 CMT Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Medverka till en ändamålsenlig och effektiv hälso- och sjukvård genom att:  Ta fram vetenskaplig kunskap om sjukvårdens metoder och arbetssätt  Bidra med kvalificerade underlag för beslut  Utveckla analysmetoder för allsidiga vetenskapliga utvärderingar

3  Syftar till att ta fram underlag åt beslutsfattare  Samtliga resurser i samhället är knappa – varje krona som spenderas på en viss behandling, betyder en krona mindre på en alternativ behandling  Hälsoekonomiska analyser syftar oftast till att bedöma en metods kostnadseffektivitet, dvs, hur mycket mer en behandling kostar i jämförelse med en annan, i relation till hur mycket mer effekt behandlingen ger MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i ”baspresentationen” för exempel på hur placeringen kan göras. Kort hälsoekonomisk introduktion (1/2)

4 Kort hälsoekonomisk introduktion (2/2)  Det vanligaste måttet på effekt är kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) -Hälsorelaterad livskvalitet  Annat vanligt mått är ”betalningsvilja”  Kostnader och effekter uppkommer oftast under mycket längre tid än vad empiriska studier visat, ett sätt att fånga ett långsiktigt perspektiv är genom simulerings-modeller

Hälsoekonomi och tandvård Egentligen inte mer komplicerat inom tandvården än inom övriga sjukvårdsområden Snarare är det så att få har efterfrågat dessa analyser tidigare... Aspekter att tänka över… - Vilka kostnader ska inkluderas? - Vilka effekter ska inkluderas? - Vad är lämpligt effektmått? - Vad är relevant jämförelsealternativ?

6 TLV:s utökade uppdrag Från TLV:s handbok om statligt tandvårdsstöd: ”Stödets utformning ska medge att kostnader för såväl staten som patienterna kan förutses. Den vård som subventioneras ska vara kostnads- och samhällsekonomiskt effektiv” ”TLV måste väga patienternas tandvårdsbehov mot övergripande aspekter som rör kostnadseffektivitet och krav på god hushållning med statliga resurser”

SBU:s genomgångar och hälsoekonomi Rotfyllning 2010 ”Det saknas vetenskapligt underlag för kostnadseffektivitet för olika behandlingsmetoder av sjukdomar i tandpulpan” Tandförluster 2010 ”Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra vilken av behandlings- metoderna som ger bäst resultat estetiskt och funktionellt eller som är mest kostnadseffektiv” Flera tidigare rapporter, liknande slutsatser

Socialstyrelsens riktlinjer och hälsoekonomi Nationella riktlinjer för vuxentandvård stycken tillstånd – åtgärdspar - Vid 385 av dessa är den hälsoekonomiska evidensen skattad eller ej bedömbar - Vid 12 baseras den hälsoekonomiska evidensen på egen modellering - Inget av dessa tillstånd-åtgärdspar har hälsoekonomisk evidens!

9 Välgjorda kliniska studier!!!! Påbyggnad av hälsoekonomiska aspekter  Kostnader  Effekter Användbara effektmått  Kliniska mått!?  QALY (Quality-Adjusted Life-Year)?  QATY (Quality-Adjusted Tooth-Year)?  WTP (Willingness To Pay)? Vad är kostnadseffektivt? MARKERINGSYTA FÖR BILDER När du gör egna slides, placera bilder och andra illustrationer inom dessa fält. Titta gärna i ”baspresentationen” för exempel på hur placeringen kan göras. Vad behövs?

Vad behövs mer? Simuleringsmodeller (beslutsmodeller)  Kan gestalta relevanta beslutsproblem  Kan ta hänsyn till många olika källor (samt meta-analyser)  Kan simulera långsiktiga konsekvenser för både kostnader och effekter  Kan visa på osäkerhet

Exempel på publicerad beslutsmodell 11

12 Exempel, kariespreventiva åtgärder (1/4) Vilken/vilka av följande preventiva åtgärder är kostnadseffektiva? - Fluorsköljning - Fluortabletter - Fluorgel - Fluorlackning - Fissurförsegling Vilket effektmått borde användas? Exempel från Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 Hälsoekonomiskt vetenskapligt underlag

Exempel, kariespreventiva åtgärder (2/4) Kostnader: Behandling Tandläkare, sköterska, hygienist Extra kostnader för kliniken Patientkostnader Produktivitetsförluster Effekter: Förhindrade DMFS ”Decayed, missing and filled surface” Förhindrade tandförluster (ej smärta, oro, tuggförmåga etc)

Exempel, kariespreventiva åtgärder (3/4)

Exempel, kariespreventiva åtgärder (4/4) Resultat (kostnadseffektsplan), Fluorsköljning jämfört med ej fluorsköljning Antal förhindrade DMFS genom fluorsköljning Ökad kostnad vid fluorsköljning Exempel på gräns för kostnadseffektivitet (1000 kr per förhindrad DMFS)

16 Vad är nästa steg? Ökade krav från myndigheter? Interdisciplinära samarbeten (kliniker, epidemiologer, ekonomer etc.) Forska på relevanta och användbara effektmått Ökad förståelse att alla resurser är knappa och att prioriteringar (individuellt, regionalt, nationellt) är nödvändiga

Thomas Davidson E-post: