Bibliometrin och Humaniora

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En ny vetenskaplig tidskrift om lärande och undervisning inom högre utbildning.
Advertisements

Ebba Ruhe & Anneli Åström Biblioteksdagarna 25 maj 2007
SwePub som källa för bibliometriska analyser
Seminarieuppgift i Teknik i Intensivvård och Kirurgi-kursen
OM professioner (exempelvis följeforskare)
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska indikatorer för fördelning av forskningsmedel – FRIDA-systemet.
Var sitter är användarna när dom är på biblioteket? En analys av IP-nr statistik • Var befinner sej användarna av bibliotekets e-resurser? • Hur stor del.
Gustaf Nelhans Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori GU
Examensarbete • Planering •Planeringsrapport •Genomförande •Ett utfört arbete •Skriftlig rapport •Opponering •Muntlig •Skriftlig dokumentation.
ESF infrastruktur, SCH + HERA ERIH – European Reference Index for the Humanities Kvalitetstidskrifter inom humaniora Ca 6000 utvalda av ca Strikta.
På tal om källor Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, BHS, Högskolan i Borås Ann-Louise Larsson En studie av lärarstudenters informationsanvändning.
An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Varför bibliometri? Skälet till detta seminarium
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Analyser av forskningsansökningar
Ulf Jakobsson, universitetslektor Ewa Olson, 1:e bibliotekarie
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Examensarbete - Information inför kursen 722A35 VT 2011
Fri tillgång på Internet till resultaten från offentligt stödd forskning Presentation vid forskarfrukost i riksdagsbiblioteket.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri och forskningsutvärdering Vårdalinstitutet,
GUB Karin Henning Digitala tjänster Bibliometri – vad är det?
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
Handelshögskolan Doktorandkurs 17 april 2012 Karin Henning Digitala tjänster Introduktion till bibliometri.
Chalmers publicering Bibliometri, statistik & CPL Chalmers fakultetsråd 16 okt (modifierad nov 2007)
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Bibliometri Del 1 Andrew Butterworth 27 november 2009.
Att söka information för PA/EE. Else-Britt Hellström Definiera informationsbehov Vad behöver jag för information? Hur ska jag använda den?
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Världsmästerskap i vetenskap - - -Sverker Lindblad Mats Cavallin  Ranking en realitet o - när dessa rangordningar behandlas som betydelsefulla.
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
Kvalitetssäkring av data och att använda den norska modellen Leif Eriksson Uppsala universitet
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Välkommen till Seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data – Erfarenheter från några lärosäten 13:30 Inledning: Peter Sjögårde, KTH, Ordförande.
En grupp universitetslärares syn på studenters informationskompetens vid Linköpings universitet Ann-Katrin Perselli Kajsa Gustafsson Åman Linköpings Universitetsbibliotek.
ECE-skolans utvecklingsplan några nedslag med fokus på KTHB Avdelningsmöte KTHB 24 september 2013.
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
Grupparbete Nr 4 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Grupp 6
Om skrivande av uppsats
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Forskningskvalitet med interna och externa ögon – skicklig översättare sökes.
Världslitteratur Program på avancerad nivå, 120 hp Språk och litteraturer.
Varför inte bara Google?
1 L U N DS U N I V E R S I T ET KC, 9 mars 2007 Open Access –nya möjligheter i vetenskaplig kommunikation HÅKAN CARLSSON BIBLIOTEKSDIREKTIONEN, LUNDS UNIVERSITET.
Estrad, 11 juni 2007 Finansieringsproblematiken i unga företag Hans Landström CIRCLE/Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds universitet
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Urval presentation av Christel Persson avhandling ”Sfärernas symfoni i förändring?...”
Fyra nedslag i den (nya) publikationsekonomin Peter Sjögårde Bibliometrisk analytiker KTH Ordförande Arbetsgruppen för Bibliometri inom SUHF
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Informationssökning för geodoktorander Geobiblioteket,
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
Forskningsetik CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning
Håkan Carlsson Bibliometriker Göteborgs universitets bibliotek Bibliometri - hur en publikationsdatabas kan användas.
Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.
VETENSKAPLIGT SKRIVANDE SSA 220/230 MAGISTER/MASTERUPPSATS I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK JULIA PRENTICE.
Citeringsstatistik - möjligheter och omöjligheter Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Bibliometri som kvalitetsmått Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Informationssökning Informationsresurser och sökstrategi Universitetsbiblioteket Inga-lill Nilsson.
Informationssökning Carina Ekengren Pedagogiska biblioteket
Informationssökning SPP500

Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Utvärdering av Humaniora Arne Jarrick

Forskningsutvärdering & bibliometri
000 Datavetenskap, information, allmänna verk
Biblioteksrådet Per Swedberg
Katalogpost från Ferdosi som är leverantör
Presentationens avskrift:

Bibliometrin och Humaniora en bibliometrisk analys av litteraturvetenskapen Handledare: Fredrik Åström Biblioteks- och informationsvetenskap i Lund Björn Hellqvist bjorn.hellqvist@abm.uu.se Hur jag blev intresserad av ämnet; Fredrik; Var jag är nu… Biblioteksdagarna 2008

Bibliometri ”mätning av böcker” Kvantitativa analyser av publikationer (vetenskapliga) Andra namn Informetri (bredare begrepp) Scientometri (vetenskapen) Webbometri (webben) Direkt översatt; främst vetenskapliga (hur man definerar det) Biblioteksdagarna 2008

Vad studerar man? Producenter Produkter Begrepp Citeringar Producenter: enskilda författare, institutioner; länder… Produkter: enskilda böcker, artiklar eller indextermer, klassifikationer… Begrepp: författarnas egna termer t.ex. titlar och texter (text-mining) eller index-termer och klassifikationer… Citeringar: vad motiverar citering; hur citerar man? Biblioteksdagarna 2008

Bibliometrins kontext Utanför biblioteks- och informationsvetenskapen? En bit från biblioteksprofessionen: Samband mellan hur man citerar och hur man letar efter litteratur? Illustration från Lundberg 2006, s. 9. Översatt av Gornitzki & Graffner (2007). Biblioteksdagarna 2008

Bibliometrins tre användningsområden (1) Bibliometri för bibliometriker (metodologiska problem) (2) Bibliometri inriktad på enskilda discipliner (vetenskaplig information) (3) Bibliometri för vetenskapspolitik och styrning (utvärderande) 1. Främst utveckling av matematiska lösningar (indikatorer etc.) 2. Kartläggning av vetenskapliga discipliner nära relation till vetenskapssociologin. 3. Den största och mest efterfrågade inom universitet och administration. Biblioteksdagarna 2008

Problem Begränsade databaser Publicering i monografier Nationella publik / språk Citerar på annat vis? De stora databaserna WoS och nu konkurrenten scopus indexerar bara artiklar… stora delar av forskningen kommer inte med? Nationella publik och språk innebär liten spridning av texter: få citeringar men Horace blir glad! Citerar främst teori och källmaterial och inte forskaren i rummet bredvid? Biblioteksdagarna 2008

Metod Urval av 38 litteraturtidskrifter i Web of Science 11855 artiklar från åren 1996-2006 analyserade och citeringar till författare räknades med hjälp av bibexcel (Persson 2007) You did something wrong! Biblioteksdagarna 2008

De mest citerade inom litteraturvetenskapen (anglosaxisk) 1. 880 Shakespeare W. (brittisk dramatiker) 2. 812 Foucault M. (fransk idéhistoriker) 3. 808 Derrida J. (fransk språkfilosof) 4. 562 Freud S. (österrikisk psykoanalytiker) 5. 481 Barthes R. (fransk litteraturforskare och semiotiker) 6. 478 Jameson F. (brittisk marxistisk litteraturteoretiker) 7. 475 Benjamin W. (tysk marxistisk litteraturkritiker) 8. 443 Butler J. (amerikansk feministisk teoretiker) 9. 347 Deleuze G. (fransk filosof och litteraturkritiker) 10. 341 Greenblatt S. (amerikansk litteraturteoretiker) 11. 297 Bibeln (helig skrift, gamla testamentet) 12. 295 Lacan J. (fransk psykoanalytiker) 13. 291 Bakhtin M.M. (sovjetisk litteraturforskare) 14. 281 Kristeva J. (fransk litteraturkritiker och psykoanalytiker) 15. 266 Bourdieu P. (fransk sociolog) Biblioteksdagarna 2008

Samciteringsanalys Text A citerar text B och C så etableras en relation mellan B och C. Hellqvist 2007 Den första som genomförde en samciteringsanalys var Karl-Erik Rosengren som 1966 publicerade sin licentiat avhandling Det Litterära Systemet. Studerade recensioner från 1800-talets slut och hur författare samnämns. Skapade ”Kartor” med egna uträkningar och uppritade med skrivmaskin! Persson, 1994 Åström 2002 Biblioteksdagarna 2008

Samciteringsanalys Desto fler texter (A1, A2…) som citerar B och C tillsammans desto starkare samband. Kan göras på text-, författar-, tidskrifts- och ämnesnivå. Omvandlas till kartor med hjälp av multidimensional scaling Ge exempel på nivåerna…. Karta över all världens vetenskap (ej humaniora dock) Biblioteksdagarna 2008

Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008 De femtio mest citerade – samciteringsanalysen. Stressvärde.Osäkert. Ihoptryckt. Biblioteksdagarna 2008

Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008 Tyskarna – citerar man en så slinker gärna någon annan med också… Biblioteksdagarna 2008

Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008 Postkoloniala teoretiker OCH författare Biblioteksdagarna 2008

Samförekomst – topp 50 Biblioteksdagarna 2008 Samband mellan forskare och deras material Biblioteksdagarna 2008

Teoretiker och litteraturvetare Verkat under 1900-talet och bidragit med teorier eller forskning om litteratur… Nietsche galen… Tysk professor… Biblioteksdagarna 2008

Teoretiker och litteraturvetare Teori / Text Teori / Social Grov uppdelning och självklart stämmer det inte på alla… Bordieu. Men tyvärr speciellt i mitten där länkarna är många är tillförlitligheten låg. Empiri / Text Empiri / Social Biblioteksdagarna 2008

Skönlitterära författare Biblioteksdagarna 2008

Skönlitterära författare Prosa Poesi Tid Biblioteksdagarna 2008

Slutsatser Citerar både primär- (Bibeln) och sekundärlitteratur (Derrida). Unikt biologen hänvisar knappast till en växt (undantag patenterade möss…) Biblioteksdagarna 2008

Slutsatser Citerar både primär- (Bibeln) och sekundärlitteratur (Derrida). Disciplinen präglas av teoretisk pluralism i allmänhet och polyteoretiska forskare i synnerhet. Inget kuhnskt paradigm utan flera olika synsätt samtidigt. Forskare har olika teorier: Kristeva kan vara feminist, strukturalist och psykoanalytiker (självklart är hon alla). Biblioteksdagarna 2008

Slutsatser Citerar både primär- (Bibeln) och sekundärlitteratur (Derrida). Disciplinen präglas av teoretisk pluralism i allmänhet och polyteoretiska forskare i allmänhet. Eklektisk till sin natur – humaniora delar teoretiker? Foucalt, Derrida etc. är stora kulturteoretiker inom många humanistisk ämnen, vilket visar att gränserna inte är så tydliga och de blir knappast tydligare. Bygger på iden om att man applicerar nya teorier på gamlat material. 25 000 böcker och artiklar om Shakespeare sen 1800-talets slut… Biblioteksdagarna 2008

Möjligheter Kartläggning av discipliner. Utvärdering? Brist på användbara databaser; citerat på annat sätt? Användning inom humaniora kanonforskning Intertextualitet Discipliner: främst användbart på ett stort material: teoretiska strömningar och ej vilket universitet eller vilken forskare som är bäst Biblioteksdagarna 2008

Framtiden Allt fler texter indexeras i databaser, även böcker. Förändrat publiceringsmönster inom humaniora? Utveckla metoder inom bibliometrin? Fortsatt forskning om humanistiska discipliner och bibliometri. Tveksam till framtidsanalytiker…historiker som tror att framtiden är bestämd. Anpassa bibliometrin till humaniora och inte tvärtom! Risken finns om man inför utvärderingssystem på humaniora som styr (t.ex. Frida-systemet en bok 4 artiklar…osv) Biblioteksdagarna 2008

Tack! Bjorn.hellqvist@abm.uu.se Biblioteksdagarna 2008