Världens stora utmaningar: Befolkningstillväxt och energibehov

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Liv på jorden Naturkunskap A.
E n e r g i.
Vad är liv?.
Hur fungerar fotosyntesen? Näringskedjan. Kockarna.
Energiomvandlingar, energislag och energikällor
Elektrokemi What???.
Cellen.
Handlar om flödet av materia och energi i levande organismer.
Evolution -evolutionsläran förklarar hur livet uppstod och hur det levande hela tiden förändras.
Aldijana Puskar Brinellgymnasiet
Cellen.
Ekologi.
Proteinmetabolism Biologisk kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Nikolaus Mukeba
Cellen och levande ting
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Livets former Djur.
Mat och klimat.
Hej! Välkomna till NO!.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Fotosyntesen.
Kemisk Energi Kolföreningar används i naturen bland annat för att lagra energi Varifrån kommer denna energi? Och vad är det som händer när den frigörs?
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
EKOLOGI OCH SAMSPEL.
Ekologi Naturkunskap 1.
Cellen.
Begrepp.
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
I mitokondrien sker det förbränning.
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
EKOLOGI Läran om samspelet mellan levande organismer (djur och växter) och den miljö som de lever i (klimat, jordmån, m.m.)
Biologi Livets former.
Svenska växter och djur
Biologi Livets former.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Växter – liten fördjupning
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Blodet Blodtransport.
Vad är det egentligen som kännetecknar liv?
Cellen.
Begreppslista.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
Organismernas olika roller
Hållbar utveckling Den mesta el vi använder kommer från icke förnybara energikällor, t.ex. olja och kol. Det innebär att tillgången på kol och olja minskar.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Biologi - Livets former.
Allt som lever S Vad är biologi?.
Inkluderar även viktiga youtube-klipp på bloggen:
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
Miljö kemi.
FOTOSYNTESEN Upphovsman benavid_2co0 Bildkälla - Licens:  CC0 Public Domain.
I växtens celler finns kloroplaster, där sker fotosyntes.
Koldioxid SOLLJUS SYRE Fotosyntes VATTEN DRUVSOCKER.
Fotosyntes och Cellandning
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Ekologi.
Socker bildas (druvsocker) Fotosyntesen sker i växtens gröna delar
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Julavslutning 20/12 Vad minns ni från höstterminen 2018?
Eva Svensson Myrin Konsult och forskare inom miljö och hållbara materialflöden, Miljö & Avfallsbyrån Plasten och klimatet.
Presentationens avskrift:

Artificiell fotosyntes Konstgjord energi på naturens vis Anders Lundberg Förbundet Unga Forskare

Världens stora utmaningar: Befolkningstillväxt och energibehov

Världens stora utmaningar: Befolkningstillväxt och energibehov

Världens stora utmaningar: Globala klimatförändringar

Världens stora utmaningar: Globala klimatförändringar

MEN: Uppvärmning eller avsvalning - spelar ingen roll! Förändringen är det intressanta Och där är forskarna överens - en förändring är på väg, och växthusgaserna är den primära orsaken

En forskares bästa inspirationskälla: Naturens smarta lösningar Har naturen någon metod för att förbruka växthusgaser och producera energi? JA! FOTOSYNTES

En forskares bästa inspirationskälla: Naturens smarta lösningar I fotosyntesen omvandlas koldioxid, solljus och vatten till syre och upplagrad energi Fotosyntesen sker i kloroplaster: organeller i växtceller och vissa bakterier CO2 + solljus + vatten -> O2 + energirika produkter Energirika produkter kan vara exempelvis kolhydrater eller vätgas

Biomimik: att imitera naturens processer metoder för vätgasproduktion Så fungerar det i kloroplaster: Enzymkomplexet Fotosystem II fångar in energin från solljuset i klorofyllmolekyler Klorofyllmolekylerna blir energimättade och ger bort en elektron som går vidare och ger energi för att bilda kolhydrater

Biomimik: att imitera naturens processer metoder för vätgasproduktion Klorofyll återfår sin tappade elektron genom att ett komplex av manganjoner och aminosyran tyrosin oxiderar vatten När klorofyll reducerats av mangankomplexet kan den återigen fånga in solenergi och cykeln börjar om Forskningens mål är att skapa en “supermolekyl” som kan fungera på samma sätt som Fotosystem II!

Biomimik: att imitera naturens processer metoder för vätgasproduktion I forskarnas supermolekyl: Ädelmetallen Ruthenium ersätter klorofyll som reducerande molekyl Annan manganuppsättning Elektronen används för vätgasproduktion istället för att driva syntesen av kolhydrater

Biomimik: att imitera naturens processer metoder för vätgasproduktion Från naturlig till artificiell fotosyntes:

Forskning i Sverige: Konsortiet för Artificiell fotosyntes Forskare från Uppsala, Lund och Stockholms universitet samarbetar sedan 1994 i ett konsortium för att utveckla tenik för artificiell fotosyntes. Forskningen anses vara ett av Sveriges främsta spjutspetsområden och finansieras av flera stiftelser och organisationer. Förutom biomimetisk forskning arbetar konsortiet även med bioreaktorer.