Den svenska författningen The Constitutional Laws in Sweden

Författningen = 4 Grundlagar Succesions-ordningen Tryckfrihets-förordningen Yttrandefrihets-grundlagen Regerings-formen

I författningen står de viktigaste reglerna för hur samhället ska styras. Där stå även de friheter och rättigheter som medborgarna har.

Grundlagarna står över alla andra lagar Innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten.

1) Regeringsformen (1974) The Instrument of Government ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.” Regeringsformen utgör grunden för demokrati i Sverige.   Beskriver hur landet ska styras och hur den offentliga makten ska fördelas. Beskriver vilka demokratiska friheter och rättigheter medborgarna i Sverige ska ha.

2) Successionsordningen (1810/1979) The Act of Succession Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges statschef. Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Reglerna för vem som kan ärva tronen finns i successionsordningen. 

3) Tryckfrihetsförordningen (1949) The Freedom of the Press Act Tryckfrihetsförordningen betyder att man kan fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det man skrivit. Tryckfrihetsförordningen skyddar folket mot förtal och kränkningar (t.ex. hets mot folkgrupp, rasistiska inlägg eller bilder med inslag av sexuellt våld.)

4) Yttrandefrihetsgrundlagen (1992) The Fundamental Law on Freedom of Expression I yttrandefrihetsgrundlagen står det om rätten att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. Liknande förbud mor censur som i tryckfrihetsförordningen. Där står också vad man inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person.

Riksdagsordningen Riksdagsordningen innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Fram till 1974 var riksdagsordningen en grundlag. Nu har den en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. Riksdagsordningen är mycket omfattande jämfört med motsvarande regler i andra länder.