Läkemedel och Miljö Britt-Marie Jaensson FM-centrum Britt-Marie Jaensson FM-centrum Säkerhet och Miljöcontroller Ny organisation från 2012 där Karin Ramstedt är uppdragsgivare för miljö. Tomas Samuelsson för säkerhet I FM-centrum finns 4 säkerhets och miljöcontrollers som arbetar landstingsövergripande med miljöfrågorna.
Vad styr landstingets miljöarbete? Nationella miljömål § Miljöbalken, PBL, REACH, mfl. LiÖ vision & mål 2010-2012 Kontrollprogram, riktlinjer, rutiner Nationella miljömål som ska vara åtgärdade till år 2025 (en generation) Mål nr 4. Giftfri miljö Landstingets visioner och mål för miljöarbetet 2010-2012 Lagstiftningen med miljöbalken och läkemedelslagstiftningen Riktlinjer kring bl. a avfallshantering på Lisa Sidorna kring läkemedel på Lisa
Landstingets miljömål 2010-2012 Transporter och resor Avfall Energianvändning Upphandling och inköp Farliga ämnen Utbildning och information Livsmedel Landstinget har satt upp miljömål inom 6 områden och 3 verktyg Verktygen: Upphandling och inköp av läkemedel. Utbildning och information om läkemedel och alternativa behandlingsformer Grundläggande miljöarbete. Vilken lagstiftning och vilka riktlinjer berör läkemedelshantering Grundläggande miljöarbete Läkemedel
Läkemedel Mål Minska påverkan av läkemedel i miljön Att göra mål Öka kunskapen om miljöpåverkan Minska kassationer Minska förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan (hänsyn patientnytta) Öka kunskapen/användningen av alternativa behandlingsmetoder Minska klimatpåverkan från anestesigaser Målvärde Minska kassationer med 50% (Jmfr år 2009 och år 2012) Resultat Minskat med 3,5% Minskat med 24% Läkemedelsrester i vårt avloppsvatten. AMM 2 rapporter finns på Lisa. Tillverkningen i Indien och Kina med stora utsläpp. Läkemedelsförråd Provförpackningar Antibiotikaresistens Fysik aktivitet på recept FAR Lustgas-rening. Lustgas har 300 ggr högre påverkan på Ozonskiktet än syre.
3 exempel på vad som kan ske när läkemedel kommer ut i naturen. På bilden ses ett exempel på miljöpåverkan av läkemedel (östrogener). I Storbritannien gjordes under mitten av nittiotalet upptäckten att vilda mörthanar (Rutilus rutilus) på olika platser uppvisade varierande grad av dubbelkönighet. De har med andra ord både honliga och hanliga könsdelar i samma fisk. Detta innebär att reproduktionsförmågan minskar och därmed påverkas den marina ekologin. (Bilden på mört från Centrum för biologisk mångfald, Uppsala)
2. Gamar i Indien/Pakistan nära utrotning p. g. a 2.Gamar i Indien/Pakistan nära utrotning p.g.a. Diklofenak (Schultz et al 2004) Pga. av välvilja att lindra ålderskrämpor på de heliga korna i Indien/Pakistan gav man dem Diklofenak. När korna sedan dog och gamarna åt av dessa fick de i sig diklofenak, som slog ut njurfunktionen och mer 99 % av de tre vanligaste gamarterna i Indien dog ut på mindre än 10 år. Idag är diklofenak borta från rek.listan! Källa: bl.a. Lars Hällbom
Bilden visar bakterier som blivit resistenta efter exponering av antibiotika. Detta är ett bekymmer som uppkommer vid bl.a produktionsanläggningar i Hyderabad i Indien, där avloppsvattnet innehåller extremt höga halter av kinoloner (ex ciprofloxacin) De resistenta bakterierna leder sekundärt till problem för människa. Miljöproblem orsakade av läkemedel kan uppkomma i olika delar av läkemedels livscykel, men primärt som ett resultat av utsläpp vid tillverkning respektive utsöndring efter användning hos människa eller djur
Fler alarmerande egenskaper Svårnedbrytbarhet Ska tåla förvaring i flera år samt den sura miljön i magsäcken Bioackumulerbarhet Ansamlas i växter och djur och kan spridas uppåt i näringskedjan Toxicitet Giftighet för vattenlevande organismer Svårnedbrytbara 94% av alla läkemedel är svårnedbrytbara. Faktumet att läkemedlen bryts ner långsamt innebär att de bryts ner långsamt även ute i naturen. Det finns olika sätt för naturen att bryta ned läkemedelssubstanser. Biologisk nedbrytning sker med hjälp av mikroorganismer i jord och vatten. Icke-biologisk nedbrytning är däremot baserad på kemiska reaktioner eller reaktioner med solljus. Läkemedelssubstanser klassificeras med avseende på nedbrytning baserat på standardiserade laboratorietester Bioackumulerar Ca 20% av läkemedlen har potential att bioackumuleras. Starkt fettlösliga läkemedelssubstanser kan ha en tendens att lagras i fett hos djur. Djur som ligger högt upp i näringskedjan är mer utsatta för detta eftersom de kan ha ätit många djur som i sin tur har ätit organismer som fått i sig läkemedelssubstansen. Fenomenet kallas för bioackumulering. Läkemedelssubstanser klassificeras med avseende på bioackumulering baserat på standardiserade laboratorietester (ClipArt-bild)
Råd till förskrivare Följ läkemedelskommitténs rekommendationer Skriv inte ut mer läkemedel än vad som går åt Gå igenom och omvärdera kontinuerligt patientens totala läkemedelsanvändning Startförpackningar/refill Var restriktiv med förskrivning av antibiotika Överväg om livsstilsförändringar kan ersätta läkemedel, helt eller delvis LiÖ ställer i upphandlingsprocessen miljökrav på läkemedel Ställer krav på uppförandekod i tillverkningsprocessen Gemensamma läkemedelsförråd på sjukhusen för att minska läkemedelskassationer
Råd till patienten Lämna in överbliven medicin till apoteket Efterfråga startförpackning Följ anvisningarna för hur läkemedlet ska användas Lämna tomma förpackningar till återvinning Även använda medicinska plåster, flytande läkemedel, vaginalringar och astmainhalatorer innehåller läkemedel efter användning och ska lämnas in till apoteket för förbränning Efterfråga startförpackning eller be om endast en förpackning om Du är osäker på att Du ska använda läkemedlet. Som vårdpersonal lämna alltid läkemedelsavfall i gröna lådan. Även flytande läkemedel!
Vill du veta mer? www.fass.se www.janusinfo.se/miljo www.mistrapharma.se www.lakemedelsverket.se/lakemedelsboken Skriv in hänvisning till det egna landstingets hemsida för läkemedel och miljö Det kommer en sida på lisa om läkemedel och miljö
Läs mer på lisa! http://lisa.lio.se/miljo