Renässansen ca Renässansen kännetecknas av ett nyväckt intresse för Antiken och dess kultur. Själva ordet betyder återfödelse. Medeltidens tung slöja skingras och borta är ond bråd död, mystik och helgonlegender. Florens i Italien är renässanshuvudstaden.

Medeltiden kontra Renässansen Under medeltiden : så skulle människan formas och tillhöra kyrkan. Gud var människans förmyndare. så skulle människan vara del av kollektivet. så var världsbilden metafysisk (grundad på teorier) och lodrätt (himmel och helvete) Under renässansen : bejakas människan som individ och skulle själv ansvara för sin egen utveckling. så var individerna delar av mänskligheten. så var världsbilden empirisk (grundad på upplevelse och erfarenhet) och vågrätt (världshorisonten).

Den nya Världen Copernicus ändrar världsbilden och kyrkan rasar Gutenberg uppfinner boktryckarkonsten Christoffer Columbus och Vasco da Gama upptäcker världen Martin Luther vänder sig mot katolska kyrkan – reformationen

Renässansmänniskan är medveten om sin egen betydelse som individ Upplyst, optimistisk och levnadsglad tar del av antikens ideal som en sann humanist

Kända renässansmänniskor Leonardo da Vinci Michelangelo Lorenzo de Medici Niccolò Machiavelli

Renässansen är främst en konstepok Bilderna är: Detaljerade Ofta porträtt Arkitektoniskt komponerade med vackra byggnader Besmyckade med madonnor och grekiska Gudar

Renässanskonstens typiska drag Bilderna är detaljerade. Detta för att detaljerna var viktiga för helheten. Man målade ofta porträtt i och med att man upphöjde individen. Bildernas komposition var ofta arkitektonisk besmyckade i och med att man ville visa på människans möjlighet att skapa fantastiska konstverk och byggnader. I bilderna fanns ett myller av madonnor och gudar för att man upphöjde kvinnans skönhet och antikens kultur.

Renässansens samhälle Städerna växer enormt Handeln blomstrar Florens, Venedig, Neapel och Bologna blir centrala för utvecklingen Köpmanshusen etableras Furstar och furstendömen blir allt mäktigare

Renässansen som epok Avgörande för utvecklingen av ett individualistiskt tänkande Nyskapande för konst och litteratur Kunskapstörsten vaknar och universiteten ser sin födelse

Renässansens största författare William Shakespeare (1564 – 1616) Verk: Hamlet, Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm, Macbeth och många många fler. Motiv: Humor, psykologiska betraktelser, tragedier, sorgespel, kärlek, samhällskritik osv. Genre: Dramatik (komedier, tragedier, sagospel och historiska skrönor) och poesi (sonetterna) Miguel de Cervantes (1547 – 1616) Verk: Don Quijote Motiv: Humor, samhällskritik Genre: Pikareskroman Francois Rabelais (1483 – 1553) Verk: Pantagruel och Gargantua Motiv: övernaturliga fantasimonster Genre: humor, lyteskomik och grotesker

Lite mer om William Shakespeare Shakespeare fick hård kritik av teateretablissemanget. Shakespeare var en skådespelare. Shakespeare hade ingen universitetsutbildning. Shakespeares pjäser var publiksuccéer. Shakespeare var delägare i teatern ”The Globe”. Shakespeare skrev 37 pjäser. Shakespeare levde i ett elisabetansk London. Shakespeare brydde sig inte om att publicera sina pjäser. Shakespeare har varit populär och aktuell i över 400 år. Shakespeares verk är mer flerbottnade än andras. Shakespeares texter har granskats ur politiska, psykologiska, religiösa och filosofiska synvinklar.

Lite mer om pjäsen: Hamlet Hamlet är världslitteraturens mest kända drama och skrevs någon gång mellan 1599 och Den har inspirerat26 baletter, 6 operor, dussinet musikaliska verk och det har gjorts 45 filmversioner av Hamlet. En ordagran uppsättning av pjäsen tar ungefär 5 timmar när den uppförs på teaterscenen. Filmatiseringen med Branagh som Hamlet är 4 timmar. Hamlet utspelar i Danmark under tidig vikingatid ( ). Hamlets monolog inleds med det uttryck som är det mest upprepade inom det engelska språket; ”Att vara eller inte vara”. Hamlets devis kan tolkas som om diktjaget kommit till ett vägskäl där han måste välja att antingen fullfölja sin hämnd eller inte, att antingen fortsätta leva eller inte, att antingen hata och lida eller förlåta och acceptera - bli tokig eller inte. Hamlet har en ”yttre” och en ”inre” handling. Hamlet spelar galen för att dölja sina avsikter. Hamlets spelade galenskap ställs mot Ofelias verkliga galenskap.

Slut…