Alla har rätt till läsning Johanna v.Rutenberg 12.10.2011.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Advertisements

SLÖINGESKOLAN 19 oktober 2010.
januari : Fotboll februari : bloggen och Basket boll mars : Bord tennis april : Skriva projektet för fototävling.
Samtala om böcker.
Barn och bibliotek Britta Olsson Samordnare/bibliotekarie
Pedagogisk verksamhetsidé
Tillgänglig läsning - en mänsklig rättighet
Centrum för lättläst
Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många
Ulla Stina Åman Pedagogisk utveckling Lärum Lärum-förlaget
Nödvändigt att bygga fler äldreboenden. Inspirera och förbereda oss för att uppvakta våra respektive kommuner och efterfråga deras planer på äldreboenden.
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
Den nya bibliotekslagen. Ny bibliotekslag Ändamål 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
1 Produforum - ett nätverk för kulturaktörer Mariehamn
E-bläcket. E-bläcket är ett läs- och teknikprojekt för ungdomar i åldern år i Kungälvs kommun som pågick från februari 2010 fram till våren 2012.
Folkbibliotek som kulturhus
Medier. Hälsa säljer  I Finland finns det redan 20 olika tidningar som enbart har hälsa och motion som teman.  Det utbildas inte hälsojournalister i.
5. Viktigt att få in skolbibliotekarier tidigt i arbetet för att ta hänsyn till de som har lässvårigheter.
Projektansvarig Inger Landen Projektledare Marie Walther
Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter.
Mer ungdomar med! Finlands Röda Kors Rekrytering av unga frivilliga Mer ungdomar med!
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Lättläst på webben Mittuniversitet 2 och 23 april 2007
”Undervisningen är helt gratis ”
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Områdesutveckling Torpa
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
”Samverka eller dö !” Johan Nordenswan
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
Välkomna till Kommunikationsplanerin g Linköping 7/12.
Demokratiska nivåer Nationellt - Riksdag - Regering Regionalt - 21 län
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Bibliotekslagen En ny roll för biblioteken
© LPA 2011 Avbytarservice. © LPA 2011 Syftet med avbytarservicen är att göra det möjligt för lantbruksföretagaren att komma loss från sina dagliga arbeten.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
Mervärden och aha-upplevelser
Vi fostrar en ny generation av hjälpare Finlands Röda Kors ungdomsverksamhet.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
1 Produforum - ett nätverk för kulturaktörer. 2 Problem Behov Lösningar Drömmar Hurdant behov av stöd till kulturaktörer finns det? Dessa frågor har diskuterats.
Alla har rätt till läsning – läsombud gör det möjligt Johanna v.Rutenberg
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
Ny målstyrningsmodell för Värnamo kommun fr o m !
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Regional Överenskommelse 4/ De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.
Massmedia.
Kognitivt perspektiv.
Patientstyrd gruppundervisning Carina Holmesson Kliniken för njurmedicin och transplantation i Lund
Projektet Bli företagare – Ett exempel på samverkan med det lokala näringslivet för att bidra till generationsskiften i småföretag HSS Karlstad
Strategiska perspektiv på verksamheten
1 Framtidsverkstad Alternativa framtidsbilder G18, Helsingfors
I samarbete med Arbetsförmedlingen och kommuner i Stockholms län Consensio- Kompetensutveckling i samspel.
Consensio- Kompetensutveckling i samspel
Elevdemokrati i praktiken
Kan man lära gamla hundar sitta och varför?
Erfarenheter från Lerums kommun Johan Nyström / Stefan Vikberg.
pedagogisk dokumentation
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Bra planering skapar trygghet
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Socialpsykologi.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Välkomna till styrd helpdesk
Introduktionsförskola i Rinkeby
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Presentationens avskrift:

Alla har rätt till läsning Johanna v.Rutenberg

LL-Center Producerar och främjar lättläst på svenska i Finland Samarbetar tätt med Lärum och Selkokeskus. Målgrupper: Personer med utvecklingsstörning, afasi, minnessjukdomar, läs- och skrivsvårigheter, ovana läsare, mycket gamla läsare, läsare med ett annat modersmål.

LL-Center Ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet. Gör bearbetningar till lättläst av andras texter. Ordnar kurser i att skriva lättläst. Upprätthåller Papunets svenska lättlästa sidor. Bedriver projekt kring läsning och lättläst.

Vad är ett läsombud? Termen läsombud kommer från Sverige, där man har utbildat läsombud i 20 år. Där finns nu drygt läsombud. De som blir läsombud är oftast anställda inom omsorgen. Frivilliga kan också bli läsombud. I Sverige kallas dessa för högläsare.

Vad gör ett läsombud? Ett läsombud hjälper personer som inte kan eller som har svårt att läsa själva. Läsombudet gör böcker, tidningar och information tillgängliga till exempel för personer med utvecklingsstörning eller demens och för mycket gamla människor.

Vad gör ett läsombud? läser högt ordnar regelbundna läsestunder i grupp eller enskilt hjälper med all slags läsning hjälper vid biblioteksbesök känner till lättlästa böcker och annat lättläst material inspirerar sina kolleger till läsning.

Projekt Läsombud i Svenskfinland Provar den rikssvenska läsombudsmodellen inom handikapp- och äldreomsorgen i Svenskfinland. Utvecklar en modell för hur läsning och läsombud kan göras till en regelbunden och bestående verksamhet också hos oss.

Projekt Läsombud i Svenskfinland Samarbetar med Kårkulla samkommun, Folkhälsan, äldreomsorgen i Närpes och Vörå (Äldrecentrum Österbotten), DUV-föreningar. Utbildar 40 läsombud på samarbetsparternas boenden och dagliga verksamheter. Sprider också information om läsning och lättläst till frivilliga högläsare. Finansieras av RAY och pågår

Varför ska man läsa? Det är en demokratisk rättighet att kunna ta del av information och kultur. Om man har svårt att läsa själv ska man få hjälp med det, på samma sätt som man får hjälp med annat man inte klarar av själv. Forskning och erfarenhet visar att läsningen har många positiva effekter.

Vad ger läsningen? lugn och ro närhet, trygghet, gemenskap bra sätt att få igång diskussioner lära känna varandra

Vad ger läsningen? stimulans, sysselsättning, omväxling, minnesträning bearbeta känslor och upplevelser nya upplevelser, vidgat livsrum identifikation, bekräftelse

Vad ger läsningen? bättre delaktighet i samhället förberedelse för kommande händelser idéer till nya aktiviteter, gemensamma projekt social träning förbättrar språket

Vad behövs? Läsning och läsombud med i verksamhetsplaner och kvalitetshandböcker. Läsning på schemat på alla enheter. Tillgång till lättläst litteratur och information. Biblioteken har en viktig roll!

Vad behövs? Lättlästa, eller LL-texter fungerar bra för personer med minnessjukdomar och mycket gamla som har svårt att orka med långa texter. Det finns lättlästa romaner, faktaböcker, nyhetstidningar, samhällsinformation. Lokalt är ofta populärt.

Webbadresser

Kontakt Johanna v.Rutenberg Tfn LL-Center Nordenskiöldsgatan 18 A Helsingfors

Tack!