Barnhälsovård under 75 år 40-tal 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal 2000-tal 2010-tal Teknikens utveckling medförde nya risker för skador och förgiftningar av barn, trafiken växte snabbt efter andra världskriget. El, medikamenter och kemiska preparat för hem och hushåll blev lättillgängliga. Vården av barnolycksfall tar stort utrymme på sjukhus och mottagningar. 1954 tillsattes ”Barnolycksfallskommittén” med samlad bred insats mot barnolycksfall. Principerna i arbetet var, och är fortfarande, att barns höga risktal hänger samman med deras naturliga nyfikenhet, vetgirighet, impulsivitet, obetänksamhet. Olycksfallsmönstret har ett nära samband med barnets utvecklingsstadier, varierar med åldern. År 1954 avled ca 450 barn under 15 år till följd av olycksfall i Sverige. På 1960-talet avled ca 400 barn under 15 år till följd av olycksfall i Sverige Allt talar för att det olycksfallspreventiva arbetet även i fortsättningen måste prioriteras högt. Kontinuerligt sjunkande olyckstal är ett bevis på att det förebyggande arbetet lönar sig. I Sverige rekommenderades bakåtvända barnbilstolar redan i slutet av 70-talet, vilket bidragit till att Sverige har den lägsta andelen omkomna barn i trafiken i internationella jämförelser. Barnaga förbjuds 1979. Sedan 1988 finns en särskild lag som gäller för transport av barn i bil. Huvudregeln är att alla barn som åker bil ska vara fastspända. Barn under sju år ska ha särskild bilstol då de färdas i bil. Drunkningarna har reducerats, liksom trafikdödade barn; detta trots att biltrafiken har ökat enormt. Kvävningar, ets- och bränn-skador samt förgiftning har minskat. År 1988 avled ca 88 barn under 15 år till följd av olycksfall i Sverige De flesta skador/olyckor för barn inträffar i hem- och fritidsmiljön. 3000 barn < 1 år råkar ut för fallskador i eller omkring hemmet varje år, hälften från < 1 meters höjd. Shaken-baby-syndrom - ”skakvåld” av barn - kan orsaka hjärnblödningar med bestående skador eller död. Lag på cykelhjälm för barn under 15 år. Varje år dör ca 60-80 barn under 15 år till följd av olycksfall i Sverige Plötslig spädbarnsdöd (SIDS) - amma om det är möjligt - avstå från att röka i barnets närhet - låt spädbarn sova på rygg se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig Varje år skadas ca 4000 barn < 1 år i eller kring hemmet så allvarligt att barnet behöver akutsjukvård. De flesta av olyckorna sker inomhus. Mer än 70 % är fallskador. Efter rekommendation att barn ska sova på rygg har fall av plötslig oväntad spädbarnsdöd minskat. Barnsäkerhet Amning och rökning Vaccination Kost Föräldrastöd Tillväxt och utveckling Amningsfrekvensen är hög, men sjunker successivt till 1972/73 då den vänder. BabySemp – världens första kompletta industriellt tillverkade modersmjölksersättning introduceras. De flesta kokar fortfarande egen modersmjölksersättning när amningen inte fungerar - ”halvmjölk” från ko (eller get längre tillbaka). Modersmjölksersättning blir alltmer tillgänglig att köpa. Ersättningen blir allt bättre och anses vara ett bra alternativ. Kvinnor börjar arbeta allt mer utanför hemmet och har behov av att ge barnen ersättning den tid de är borta. Amningsfrekvensen är som lägst 1972/73. Socialstyrelsen upphör med amningsstatistik. Intensifierad kamp mot oetisk reklam för modersmjölksersättning i utvecklingsländerna. WHOs etiska regler rekommenderas i Sverige. Amningsfrekvensen ökar. Amn.statistik återinförs. Hög andel rökande mödrar. ”Amningsvänliga sjukhus” Amningsfrekvensen är hög 1996. Rökning bland gravida minskar. Andel i % 2003 publicerade WHO och UNICEF globala strategier för matning av spädbarn och småbarn. Allmän vaccination mot Smittkoppor 1816 – 1975 Tuberkulos (BCG) Nyfödda: 1940-talet – 1975, därefter vid ökad risk 14-15-åringar vid negativ PPD: 1940-1986 Difteri Trippelvaccin mot difteri- stelkramp och kikhosta 3 doser 3-12 mån ålder Polio (avdödat poliovaccin) införs 1957 3 doser mellan 9 och 18 månader Ändras sedan 1986 till 3 doser mellan 3 och 12 månader En 4:e dos från 1977 1971 vaccination mot mässling - en dos efter 18 månader 1974 vaccination mot röda hund till flickor vid 12 års ålder 1977 en fjärde dos mot Polio Kikhostevaccinet tas bort pga av dåligt skydd, biverkningar: smärta, hög feber, misstänkta neurologiska biverkningar (kramper) 1982 MPR- ”trippelvaccin” mot mässling, påssjuka och röda hund till alla vid 18 mån och 12 år 1992 mot Hemofilus influensa typ b (Hib) Kan ge hjärninflammation, struplocksinflammation, blodförgiftning, ledinfektion mm 1994 riktad vaccination mot pneumokocker - vid ökad risk 1996 riktad vaccination mot hepatit-B vid ökad risk Erbjuds alla spädbarn i Västerbotten from 1 jan 2013 Stor debatt om vaccinationsbiverkningar – att MPR ger autism. Studier har visat att det var ett falskt alarm. 2009 allmän vaccination mot pneumokocksjukdom 3 doser vid 3, 5 och 12 månader 2009/10 vaccination mot influensapandemin Bra skydd mot influensan Ökad risk för narkolepsi hos barn i Norden 2010 allmän vaccination mot HPV- humant papillomvirus 3 doser, infördes 2012 Inhemska fall 1987-2010 NTHi -Icke typbar hemofilusinfektion Hib Inhemska fall 1976-2010 40-talet - för litet av allt… Krigstider - dåligt med mat Mycket socker och mjölmat Järnbrist, rakitis och vitaminbrist Bättre tider och större utbud av livsmedel men stora hälsoproblem som t ex karies. Coca-cola, fryst mat, radiokaka Välling och modersmjölksersättning Stora sociala skillnader för barn Myndigheterna måste göra något åt hälsosituationen hos våra barn. Första skolbespisningarna i kommunal regi. Livsmedel berikas med järn och vitaminer. Fluortanten gör entré Kostcirkeln lanseras TV Stor satsning på barntandvård Chips, men i små påsar Barnmat på burk kommer starkt Köksmaskiner och bakmaskin Gröna vågen och alternativ Hamburgare och pizza Lördagsgodis Mikrovågsugn Glassbilen Matinfluenser från andra länder Lightprodukter och fibrer Fredagsmys Allt blir BIG Övervikt Datorer Fikakultur Det produceras en kokbok per dag 2000-talet - för mycket av allt… Surdegsbröd LCHF Färdigrätter E-nummer ifrågasätts Övervikt och fetma ökar Barn har egna smartphones ”Plus-meny?” 1940-talet undernärd 2000-talet övernärd Föräldrastöd genom åren Från Fokus på barnets hygien, somatiska hälsa och tillväxt. Till Fokus på barnet som en person under utveckling i ett socialt sammanhang. Fyraårskontrollen infördes 1968 och med den vidgades perspektivet rörande barns hälsa och utveckling. Barnhälsovårdsenheter etablerades med bland annat samordnande sjuksköterska, barnhälsovårdsöverläkare, hörselvårdsassistenter och psykologer. Med ökad insikt om det unika i föräldraskapets kraft för barns utveckling och det moderna samhällets allt mer avgränsade nära sociala kontakter, tillsattes en utredning - ”Föräldrautbildning – kring barnets födelse” 1979 beslöt en enig riksdag att föräldrastöd i grupp - Föräldrautbildning - skulle genomföras. BHV-enheten arbetade med att utbilda och handleda barnmorskor och BVC-sköterskor i att leda föräldragrupper. Föräldrautbildningens tre mål: -Öka kunskaper - Ge möjlighet till kontakt och gemenskap - Medvetenhet om och påverkan av samhälleliga förhållanden Frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor väcks åter efter några års ”relativ slummer”. På vår arena dyker en nygammal figur upp – pappan! Vi ser ett ökat intresse för hur pappor kan stödjas i sitt föräldraskap. Olika former av stöd prövas i landet och i Västerbotten. Den ”mjuka” verksamheten ”Föräldrastöd i grupp” har i ett nationellt perspektiv fört en tynande tillvaro i hälsovårdsorganisationerna. Detta uppmärksammas nationellt och metoder för föräldrastöd utreds. Staten ger bidrag till utvecklande av föräldrastöd som BHV blir delaktig av. I Västerbotten har vi valt att fortsätta arbetet med föräldrastöd genom att använda oss av Vägledande samspel / ICDP. Det är ett förhållningssätt som tar sin utgångspunkt i alla människors inneboende resurser och strävar efter att frigöra och stärka den enskilde förälderns lyhördhet och förmågor. Tre psykologer vid BHV i Västerbotten kommer att utbilda sig till att själva leda utbildningar i ICDP-metodik. Barnhälsovård med hälsoundersökningar av barn införs 1938 och framåt efter riksdags-beslut 1937. Skapa jämlikhet även på hälsans område Baseras på sjuksköterska Skild från medicinsk vård Följa nationella program Frivillig, kostnadsfri Samverkan föräldrar och professionella 1-åringar välkomnas till BVC. AD-droppar införs efter beslut 1939. Att följa barnens tillväxt diskuteras i den vetenskapliga litteraturen. Tillväxtkurva publicerad 1942 av H Lichtenstein används i delar av Västerbotten. Insamling av data på tillväxt och utveckling påbörjas (Solnastudien) och blir grunden till ett nationellt tillväxtdiagram. Uppgifter om barnets hälsa, kroppsstatus inkl tillväxtuppgifter, infektionssjukdomar - epidemier noteras i journaler/hälsokort. Fyraårskontrollen införs Hörseltest 1968 1973 införs tillväxt- diagram baserat på solnastudiens barn födda i mitten av 1950-talet 1978 Hälsoansvar för förskola/daghem BOEL – Blicken orienterar efter ljud Hörseltest vid 7-8 månaders ålder infördes 1982. Barnkonventionen tillkom 1989 Skolförberedande undersökning vid 5 1/2 år - MBD/DAMP-screening Språktest vid 3 år Ny barnhälsovårdsjournal 2002 Nytt tillväxtdiagram baserat på västkustbarn födda 1974 OAE – otoakustiska emissioner – hörselundersökning på andra till tredje levnadsdygnet infördes 2005 WHO:s tillväxtdiagram – ”WHO 0-5Y” används i allt fler länder.