Multiprofessionellt omhändertagande av Kroniskt Obstruktivt Lungsjuka

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Advertisements

Symtom från halsryggen
Om stöd till anhöriga.
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Lönar det sig med utbildning?
Viktiga utgångspunkter
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport.
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Lära sig leva med cancer
Är det väl använda pengar?
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Bättre liv för våra äldre
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda Sluten.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Matlagning i hemmet.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Vi som kan hjälpa dig I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Systematisk uppföljning UIV
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Sjukgymnastik vid myelom
1 Informant 1 om när brodern oväntat kommer på besök ” Sätt dig, lugna ner dig!” Sa han till mig då. ”Ta det lite lugnt” Och det gjorde jag ju då…men ändå,
Samordnad Individuell Plan
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
”Hur samverkar vi kring tidig upptäckt av demens?
Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Rökfria skolgårdar – ett gemensamt uppdrag
Herman & Brita Uppföljningsmöte Utskrivningsprocessen
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
(B) Lokal samverkan. Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas.
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Succé för Gislehälsans café för äldre
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Rökfria skolgårdar – ett gemensamt uppdrag
Presentationens avskrift:

Multiprofessionellt omhändertagande av Kroniskt Obstruktivt Lungsjuka KOL-skolan VÅC Gullspång/Hova Kvalitetsutvecklingsarbete under 2009-fortf. Kristina Öh Jansson Fil. Mag.

Bakgrund Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) ökar Enligt WHO förorsaka vart tredje dödsfall globalt sett år 2020 Huvudsaklig orsak är tobak-rökning Prevalens 8-10% Andel kvinnor med KOL ökar Viktigt att identifiera pat. med KOL tidigt i sjukdomsförloppet

Forts. bakgrund Huvudsymptom är dyspné (andnöd) vilket är starkt förknippat med ångest Inflammatoriska förändringar i perifera luftvägar som kan leda till emfysem Konsekvens vid KOL kan vara: malnutrition, muskelsvaghet, osteoporos, cirkulationssvikt, nedsatt social förmåga, depressioner m.fl. Viktigaste åtgärd är att få till rökstopp till de som röker

Forts. Bakgrund Effekter av läkemedelsbehandling vid KOL är begränsade, viktigt med utvärdering! Pat. Med KOL söker först när allvarliga symptom föreligger Hos pat. förekommer ibland låg självkänsla; man har ju själv rökt sig till sjukdomen! KOL är till viss del en dold sjukdom

Forts. bakgrund Spirometri innan förskrivning av inhalationsläkemedel Holistiskt perspektiv Kan icke-farmakologiska insatser vara ett komplement till traditionell metod med enskilda besök och receptförskrivning?

Syfte Att erbjuda Kroniskt Obstruktivt Lungsjuka ett teambaserat omhändertagande Olika professioner bidrar med respektive specialistkunskaper Att optimalt utnyttja begränsade resurser på en mindre VÅC till KOL-drabbades fördel Att bibringa patienten kunskap om bemästrande. Att lyfta fram individens egna resurser till självhjälp. Selfefficacy.

Allmänt KOL-rehabilitering Patientutbildning : Rökning som orsak till KOL Anatomi och fysiologi Kostrådgivning Fysisk aktivitet, enkla ergonomiska råd Inkontinens vid KOL Mediciner Vaccinationsråd Råd om tidig kontakt vid försämring

Sjukgymnastiska åtgärder Gångtest med saturationsmätning Andningsteknik Host-huff Avspänningsövningar Bäckenbottenträning Allmän konditionsträning individuellt utprovad

Arbetsterapeutiska åtgärder Andnings-och arbetsteknik Bedöma behov av hjälpmedel ADL-bedömningar Hur arbeta energisnålt

Psykosocial rådgivning Ångest, rädsla, depression är vanligt förekommande. Ge stödsamtal. Rådgivning avseende hemtjänst, färdtjänst, parkeringstillstånd, ekonomisk rådgivning Stöd- och krissamtal till anhöriga

Dietist Matknep Koständringar Kosttillskott

Deltagare i KOL-teamet Maria Aronsson Dietist Kerstin Bäckerbo Sjukgymnast Eva Thyrén Arbetsterapeut Anette Nilsson Kurator Kristina Öh Jansson Avancerad Primärvårdssjuksköterska APS

Metod Projekt drivet som internt kvalitetsutvecklingsarbete Verksamhetschefs medgivande Av pat. med diagnos KOL och som kontrolleras på VÅC Gullspång/Hova tillfrågades 53 personer om deltagande i KOL-skolan 42 personer valde att delta

Forts. metod Sammanlagt har 6 grupper träffats vid 5 tillfällen vardera. Efter varje avslutad grupp har patienterna ombetts fylla i utvärdering Agenda har utarbetats för att delge deltagarna relevant information

Agendans innehåll Träff nr 1: Allmän information om KOL-skolan och syftet med densamma Träff nr 2: Information om KOL allmänt samt sjukgymnastik och tillfälle för träning. Träff nr 3: Kost vid KOL samt SG och träning. Träff nr 4: Psykosocialt stöd och arbetsterapeutiska insatser vid KOL samt SG och träning. Träff nr 5: Avslutning och utvärdering. Erbjudande om stående tid på SG.

Resultat Av 42 deltagare har 25 pat. besvarat enkät för utvärdering, följande frågor användes: Vad har du fått ut av gruppen? Har du haft nytta av den? Är det något du saknat? Har du kunnat ta upp det du vill? Om inte, varför? Hur har det känts i gruppen? Är det något det varit för mycket eller för litet av Gruppens storlek? Antal sammankomster??

Resultat forts. Fråga 1: De flesta har uppgett att man värdesätter mötet med andra i samma situation. Ökad kunskap om KOL. Man är ej ensam. Fråga 2: Nyttiga råd och tips i bemästrandet av sjukdomen. Fråga 3: Ngn har efterlyst mer info om kirurgisk beh. Vid KOL, mer info om mediciner. Fråga 4: De flesta anser sig ha kunnat diskutera det de velat.

Fråga 5: Någon har uttryckt rädsla för att prata inför andra om sina funderingar. Ngn tyckte att de flesta var äldre och ej intresserade av samma frågor. För tyst i gruppen. Fråga 6: Samtliga har upplevt god stämning i gruppen. Känsla av gemenskap. Fråga 7: Ngn saknar information mera om hjälpmedel och mediciner. Fråga 8: Olika åsikter framkom här om att en del tyckte gruppen var för stor medan andra tyckt det varit lagom. Samtliga ser fram emot en uppföljning.

Diskussion Av resultatet framgår att pat. är tacksamma för den uppmärksamhet som KOL-sjukdomen fått. Man är ej ensam och ej mindre värd trots sin i många fall självförvållade KOL. Genom att pat. uppmärksammas på tecken vid försämring kan ev. sjukhusinläggningar undvikas. Anhöriga har delgetts information eftersom KOL i allra högsta grad påverkar ens sociala situation Ökad kunskap om sjukdomen givit ökat självförtroende

Gullspångs kommuns geografiska läge; yttersta utposten av VGregion. Närmsta Lungklinik belägen i Skövde på Kärnsjukhuset dit det är 6 mil. Undvikande av långa resor som i sig kan vara tröttande. Samordningsvinster. Effektivt utnyttjande av de resurser som finns på en mindre vårdcentral.

Källor Läkemedelsbehandling av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket 2009. http://www.lakemedelsverket.se Nationellt Vårdprogram för KOL. www.slmf.se/KOL/ Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD). www.goldcopd.com Socialstyrelsen (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom/KOL. Vårdprogram Astma/KOL hos vuxna, 2006-2008. Primärvården Skaraborg, Skaraborgs sjukhus, Kommunförbundet Skaraborg. Lungfysiologi och diagnostik vid lungsjukdom; Bäcklund, Hedenstierna & Hedenström. (2006).