utkom sommaren 2010 på SLS » ”socialt kapital” » - en metafor på teoretisk nivå » - kan användas på olikasätt » De flesta författarna följer Putnam i.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Finlandssvenska och sverigefinska
Ingen överraskning! •Arbetslöshet leder till ohälsa hos både kvinnor och män •Anne Hammarström, professor •Inst Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Staten och det civila samhällets organisationer
Kultur för alla – gäller det mig
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Att jämföra två klassiker
Gatukultur, ny etnicitet och heroinmissbruk
Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,
DOK-systemet 1 • Utvärderings- och dokumentationsinstrument • Bygger på intervjuer med klienter vid inskrivning, utskrivning och uppföljning. • Möjlighet.
Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter.
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Statskunskap Ämnespresentation för nya studerande Catharina Groop
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Vilken roll spelar religion i ett samhälle?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Building Bridges and Breaking Bonds
Bild 1 SOCIAL- PSYKOLOGI Framtida forskning. Bild 2 SPSPG – med inriktning mot hälsa och välbefinnande POLPG – med inriktning mot personal, organisation.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
Idrottspolitiskt program
Alla har rätt till läsning Johanna v.Rutenberg
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Vägar till en jämlik hälsa
Handikappförbunden Dialogmöte DO 9 april 2013 Ingrid Burman.
Egenintresset som drivkraft i politiken Marcia Grimes, fil dr Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Democracy’s Infrastructure: The role.
Finlandssvensk medieanvändning i ett jämförande perspektiv
Samverkan för det gemensammas bästa Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Umeå
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Att bli klokare med hjälp av andra Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende.
LÄRANDETS PARADOX FÖRÄNDRING INDI VID SAM FUND KONTINUITET
Alla har rätt till läsning – läsombud gör det möjligt Johanna v.Rutenberg
ÅA:s förvaltning och regelverk Välkomna till en värld av demokrati och regelverk utan byråkrati och huvudverk Ulla Achrén Förvaltningsdirektör Heinänokka.
Söderhamnsmodellen.
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
BREDDAD REKRYTERING.
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
Att lära sig att analysera
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
NSPH i Norrbotten (Regionalt nätverk) (Regionalt nätverk) Nationell Nationell Samverkan för Samverkan för Psykisk Psykisk Hälsa Hälsa Bildades
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Praktiska verktyg för klubbverksamheten Monica Martens-Seppelin Sydkustens landskapsförbund i Vasa och 1.12 i Helsingfors.
Genus och Kön.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Samhällets ojämlikhet
Åbo Akademi -Socialvetenskaper, Vasa Aktuell demografisk forskning Fjalar Finnäs.
Regioner på frammarsch Forskare Kenneth Nordberg Åbo Akademi i Vasa

Utbildningssociologiska studier av gymnasister och universitetsstudenter i Uppsala ILU, Uppsala universitet, 30 sept 2004 Föreläsningsserien Vetenskapliga.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Välkomna till styrd helpdesk
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
De finlandssvenska förbundens roll i medborgarsamhället
Bakgrund Göteborgs Stads budgetmål: Göteborg ska vara en jämlik stad.
Anpassad motion i tvåspråkiga kommuner
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Presentationens avskrift:

utkom sommaren 2010 på SLS » ”socialt kapital” » - en metafor på teoretisk nivå » - kan användas på olikasätt » De flesta författarna följer Putnam i den grad datat tillåter det (individdata, aggregerade data) » Men också Coleman följs i användningen av termen socialt kapital (kollektivets nivå, etnicitet)

Kännetecken för ”socialt kapital” t.ex. »Människor ingår i nätverk och andra kollektiva samfund » - har tillit till varandra och förtroende för samhället och dess institutioner » - har glädje och nytta av sina sociala kontaktnät »Socialt kapital binder människor horisontellt och vertikalt (kan motverka hierarkisk ojämlikhet) »Socialt kapital finns både hos individer och grupper »Minoriteter som kämpar för sina krav måste ha socialt kapital för att kunna enas och mobiliseras

Bakgrund: Finlands Akademis program om socialt kapital Programmet utlystes år 2003; 157 forskningsprojekt ansökte om medel i första omgången; 58 gick till andra omgången; 27 fick forskningsbidrag »Bl.a. projektet ”Jakten på det finlandssvenska sociala kapitalet” »- en grupp vid Åbo akademi (Åbo, Vasa) ville pröva Markku Hyyppäs hypotes om skillnader i socialt kapital mellan språkgrupperna » - Gunborg Jakobsson (soc.pol) var koordinator » - de medel vi fick räckte inte till en ny stor enkät som hade möjliggjort en omfattande jämförelse av socialt kapital bland finsk- och svenskspråkiga. Projektet har resulterat i bl.a. »- Fredrica Nyqvists disputation 2009 på avhandlingen ”Social capital and health” »- Salla Volanens kommande disputation handlar också om socialt kapital och hälsa »- vår bok är ett resultat av forskningsprojektet

»I brist på egna data sökte vi andra material som möjliggjorde jämförelser över språkgränsen: »Registerdata – Finnäs »Enkätdata av olika slag » - studentarbeten – Ahlbom & Hurme m.fl » - hälsovårdsforskning – Nyqvist, Suomalainen & Volanen » - de finlandssvenska barometrarna och språkbarometrarna – Sundback, Henriksson, Bengtsson »”Finlandssvensk” i vårt material »a) svenskspråkiga respondenter »b) respondenter som finns med i barometrarna eftersom de är registrerade som svenskspråkiga. Barometermaterialet lämpar sig inte för jämförelse mellan språkgrupperna men mellan finlandssvenska respondenter enligt språkgruppsidentifikation (identifikation med den svenska gruppen eller med den finska/båda språkgrupperna) samt enligt variabler som region och ort

Kap.1 förutsättningarna för soca »Social kapital –ett modebegrepp i samhällsvetenskaperna men med innehåll » »- moderna samhällen antas ha lite socialt kapital jämfört med traditionella samhällen » »- individer/grupper med socialt kapital antas klara sig bättre i samhället än de som är utan »Putnams många olika varianter på individuellt soca (s.18) har endast i begränsad mån kunna behandlas i vår bok

Innehållet Förord av Gunborg Jakobsson. »FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR SOCIALT KAPITAL »Kapitel 1. Susan Sundback och Fredrica Nyqvist: Tidigare forskning »Kapitel 2. Fjalar Finnäs: Befolkningsutvecklingen i Svenskfinland »Kapitel 3. Susan Sundback: Nationell minoritet och etnisk identitet. »Kapitel 4. Susan Sundback: Etnicitet och sammanhållning. »JÄMFÖRELSER MELLAN SPRÅKGRUPPERNA »Kapitel 5. Fredrica Nyqvist: Socialt kapital och hälsa. »Kapitel 6. Salla-Maarit Volanen och Sakari Suominen: Känsla av sammanhang »Kapitel 7. Camilla Ahlroth-Enlund, Helena Hurme m fl: Relationen mellan barn och ungdomar och deras mor- och farföräldrar. »Kapitel 8. Linnéa Henriksson: Språkgruppernas relation till varandra och till den kommunala offentligheten.

forts. innehåll »SÄRSKILDA FINLANDSSVENSKA SAMMANHANG »Kapitel 9. Åsa Bengtsson: Svenska folkpartiet som förvaltare av det politiska och sociala kapitalet. »Kapitel 10. Susan Sundback: Borgå stift som förvaltare av socialt kapital »AVSLUTANDE DISKUSSION »Kapitel 11. Susan Sundback och Fredrica Nyqvist: Slutsatser

Olika slag av socialt kapital i boken: Ju fler källor, desto starkare: samhälle och individ är olika sidor av den sociala verklighet som analyseras i boken. »”Samhällsnivån” »Strukturellt soc. kap. »- ex. finl. sv. nätverk mellan individer och (mellan) organisationer »- tvåspråkiga och svenska kommuner = Svenskfinland »Institutionellt soc.kap. » - ex individens förtroende för samhällets institutioner » - Borgå stift, SFP »”Individnivån” »Kognitivt soc.kap. »- ex. individens tillit till sig själv och sin egen sociala situation » ”social koherens”, hälsa »Relationellt soc.kap. »- ex. Individens tillit till sina relationer med andra människor i vardagen och lokalt » familj, släkt, grannar etc

kontaktuppgifter » Susan Sundback, professor i sociologi – Åbo akademi/sociologi, Fänriksgatan 3 B, Åbo –Tel ,