Kalkylering – en snabb översikt F5 – Kap. 12-14 Kalkylering – en snabb översikt

Företagets verksamhet – en förädlingsprocess Resurser Produkter Förädling Kostnader Intäkter Det ekonomiska och fysiska flödet i ett företag, se s. 170 IndEkEnt, Vt 2006

Kalkylobjekt – kan i princip vara vad för någonting som helst t. ex Kalkylobjekt – kan i princip vara vad för någonting som helst t.ex. produkt, kund, avdelning, marknad, projekt eller maskin Förkalkyl – görs före beslut och baseras på uppskattade värden. Efterkalkyl – görs i efterhand, baseras på faktiska kostnader och intäkter. IndEkEnt, Vt 2006

Direkta och indirekta kostnader Föredelning av indir.kostn. Kostnadsställen (ofta avdelningar) Kostnadsbärare (varor eller tjänster som företaget producerar) Kostnadsslag (löner, material, el telefon m.m. Direkta kostnader Kostnadsfördelnings schema, FEK 100, s. 142 IndEkEnt, Vt 2006

Självkostnaden=särkostnader+samkostnader - Alla kostnader skall fördelas ut på produkterna! Fördelade samkostnader har tydligt orsakssamband med varan/tjänsten. Självkostnad Särkostnad Fördelad samkostnad IndEkEnt, Vt 2006

Resultat = Intäkter - Självkostnad Figur - Kostnadsberäkning vid självkostnadskalkylering Fördelad samkostnad Tilldelad samkostnad Särkostnad Självkostnad IndEkEnt, Vt 2006

Resultat = TTB - Samkostnad Vid bidragskalkylering beräknas bara särkostnaderna – ofullständig fördelning! Resultat = TTB - Samkostnad Särkostnad Självkostnad Figur - Kostnadsberäkning vid bidragskalkylering IndEkEnt, Vt 2006

Kapitel 13 Självkostnadskalkyler - utmärks av att företagets samtliga kostnader tas med i kalkylen – fullständig kostnadsfördelning - dominerande metod i praktiken! IndEkEnt, Vt 2006

IndEkEnt, Vt 2006

Praktisk definition självkostnad: Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus fördelade omkostnader. Periodkalkyler (processkalkyler) Genomsnittskalkyl: TK/Volym Normalkalkyl: FK/Normal vol.+RK/Verklig vol. Ekvivalentmetoden: Ekvivalenttal IndEkEnt, Vt 2006

2. Orderkalkyler Påläggsmetoden ABC-metoden (kommer nästa föreläsning) En direkt kostnad = en kostnad som direkt påförs kalkylobjektet. Omkostnader = en kostnad som påförs kalkylobjektet via fördelning. 2. Orderkalkyler Påläggsmetoden ABC-metoden (kommer nästa föreläsning) IndEkEnt, Vt 2006

Kriterier för fördelning av omkostnader Orsak/Verkan – proportionalitetsprincip! Nytta – långsiktigt orsakade kostnader Bärkraft – storleksberoende, jmf. stor tar mycket Omkostnad/fördelningsnyckel = pålägg Tre vanliga slag av fördelningsnycklar Tid (t.ex. arbets- och maskintid) Kvantitet/Mängd (t.ex. vikt och yta) Värde (t.ex. material-, löne- och kundkostnad) MO = Materialomkostnader & TO = Tillverkningsomkostnader IndEkEnt, Vt 2006

Arbetsgång vid fördelning av kostnader Bestäm direkta kostnader. Fördela omkostnader till kostnadsställen. Gruppera omkostnaderna i poster. Välj fördelningsnycklar. Beräkna påläggssatser. Fördela omkostnader till kalkylobjekt. Beräkna självkostnaden. IndEkEnt, Vt 2006

Fyra olika verksamhetsvolymer att beräkna pålägg utifrån: Budgeterad volym Normal volym Praktisk volym Faktisk volym Vinstmarginal=(Fsg.pris–Självkostnad)/Fsg.pris IndEkEnt, Vt 2006

ABC-kalkylering Redovisa de indirekta kostnaderna på aktiviteter. Identifiera kostnadsdrivarna för varje aktivitet. Fördela kostnaden för företagets aktiviteter med hjälp av kostnadsdrivarna som fördelningsnyckel. IndEkEnt, Vt 2006

Fördelar med ABC-kalkyler: Ger bättre precision i kostnadskalkyleringen. Ökar möjligheterna för att vilka aktiviteter som tillför kundvärde. IndEkEnt, Vt 2006

Kapitel 14 Bidragsanalysen fokuserar – täckningsbidrag = det bidrag som produkten levererar för att täcka särkostnaderna. Kr TTB Vinst Samkostnader ? Volym IndEkEnt, Vt 2006

Fördelar med bidragsmetoden: Enkel och snabb Kräver inga fördelningsnycklar. Lämplig vid kortsiktiga beslut. Visar lägsta tänkbara pris. Ger underlag till flexibel prissättning. Vid ledig kapacitet En order är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om dess TB är positivt – lägsta acceptabla pris är det som täcker orderns särkostnader. IndEkEnt, Vt 2006

Risker vid dessa beslutsregler: Kapacitetslåsning Upprepningsrisk Spridningsrisk Undantag blir regel. Missuppfattningsrisken Trång sektor = den faktor som begränsar tillverkning eller försäljning. Beslutsregler vid en trång sektor: Välj den produkt som ger högst TTB. Välj det alternativ är mest lönsamt som ger störst TB per enhet av den trånga sektorn. IndEkEnt, Vt 2006

Sammanfattning och reflektioner Beslutsrelevanta kostnader och intäkter – vid val mellan olika alternativ gäller: Särintäkt – den som tillkommer vid ett beslut är relevant – p.s.s. gäller för särkostnaden som tillkommer vid ett visst beslut. Sammanfattning och reflektioner Finns en mängd olika kalkylmetoder – var och en har sina styrkor och svagheter. För att förstå de olika metodernas styrkor och svagheter måste man tillämpa dem – d.v.s. lösa uppgifter! IndEkEnt, Vt 2006

Rekommenderade uppgifter: 26-29 + 31-35 + 39- 40 Till nästa gång: läs kapitel 15 och lös uppgifterna 1 & 2 i Övningshäftet (se avsnitt om investeringskalkyler) Maila gärna in önskemål om uppgifter! IndEkEnt, Vt 2006