Finns det ett glastak för kvinnor i Sverige? Anders Björklund Institutet för social forskning (SOFI) Stockholms universitet

Uppläggning Hur ser det ut? Varför ser det ut som det gör? Vad bör göras?

Hur ser det ut? Vad är ett glastak? Sverige (och USA) fram till 1998 (Albrecht, Björklund & Vroman) Sverige fram till idag Andra länder

Lönedata: Sverige SCBs (och Medlingsinstitutets) lönestatistik. Heltidslöner (motsvarande) rapporteras in från arbetsgivare. LNU med mera. Frågor till individer vid besöksintervjuer. – Vilken lön har du per månad, per vecka osv.? – Hur många timmar arbetar du vanligen? – Dividera och kom fram till en lön per arbetad timme

Vad är ett glastak?: Illustration: relativa lönegapet mellan män och kvinnor 1998

Motsvarande 1992

Sverige 1968, 1981 och 1991 (LNU)

Sverige och USA kring 1998 Sverige 1998USA 1999

Infödda vs. invandrare i Sverige 1998

Sverige fram till idag: relativa lönegap

Andra länder Numera studier för massor av länder: 1)Danmark som Sverige: inget glastaksmönster 1983 men )Australien, men bara i den privata sektorn 3)Spanien, glastak särskilt för högutbildade kvinnor 4)Korea, Thailand, Marocco, Kina m fl. 5)Och flera europeiska länder:

Systematisk studie flera europeiska länder (Booth m fl, data )

Ländermönstret

Varför ser det ut som det gör? Finns enkla ”förklaringar”? – Utbildning. Nej inte nivån och inte glastaksmönstret, men utbildningens inriktning kan förklara en del av nivån. – Yrke? Kan förklara en del av nivån, men tar inte bort glastaksmönstret. – Sektor, privat och offentlig. Nej.

Wahlberg (data för 2006) Glastaksmönster i både privat och offentlig sektor Mönstren robusta mot ett antal kontrollvariabler inklusive yrke.

Två grundförklaringar till lägre nivå för kvinnor och glastaksmönstret 1. Diskriminering 2. Produktivitet. Män betonar karriären mer och har produktiva egenskaper som inte syns i data och därför inte kan användas i de statistiska analyserna

Diskriminering Statistisk diskriminering kan i princip förklara glastaksmönstret, men inte nivåskillnaden: Karriärintresserade kvinnor blir bedömda efter ”genomsnittskvinnan”

Skillnader i arbetsmarknadsbeteende och troligen också karriärfokusering Sådana skillnader finns i elementär statistik

Skillnader i arbetskrafts- och sysselsättningstal

Antal arbetade timmar per sysselsatt och vecka och relativt GAP (%)

Vad bör göras? Kanske finns viss potential för tuffare diskrimineringspolitik. Mer ”blinda” ansökningsförfaranden. Incitament och ”tvång” kan behövas för att utjämna förvärvsarbetet mellan män och kvinnor. Men en värderingsfråga om det är önskvärt.