Värme och väder del 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Atomer och kemiska reaktioner
Varför sjunker stenar när en kork flyter?
VÄRME.
Kemi.
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
-Värme.
Energi och energiomvandlingar
Värmelära.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Vad menas med statisk elektricitet?
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Värme och väder del 2.
Mitt arbete om förändringar av Markus och Vilgot
1. Sätt ut örats delar Städet och hammaren 2. Hörselgången 3. Öronmusslan 4. Ytterörat 5. Hörselnerven 6. Trumhinnan 7.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Och annat runt omkring det!
Vi värmer våra pulver.
Jonföreningar och molekyler
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
VATTEN.
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
De fyra elementen.
TRYCK.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
LUFT.
S Materia och densitet.
Mitt arbete om förändringar av Pontus och Matilda
Ellära.
Mitt arbete om förändringar av Klara och Natalie.
Väder.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Svar på arbetsuppgifter
Ämnens olika faser.
Temperaturskalor och hur värmesprids
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
KEMI Vad är det egentligen?.
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Metaller Kap 12 Sid
Genomgång 1: mål Känna till hur ljud bildas och hur det sprids i luften 2. Känna till att ljud kan beskrivas som en vågrörelse 3. Veta vilken.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Värme Vad är egentligen värme, när blir du varm? Allting runt omkring oss består av molekyler som hänger ihop. Molekylerna i ett material står aldrig helt.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
De fyra elementen.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Väder.
Presentationens avskrift:

Värme och väder del 1

Värme Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne motsvarar alltså en viss inre energi.

Vatten består av molekyler som rör sig snabbt eller långsamt. I kallt vatten rör sig molekylerna långsamt. I varmt vatten rör sig molekylerna snabbare.

Allt tar större plats när det är varmt När solen värmer vattnet får molekylerna energi och de rör sig snabbare. När temperaturen i vattnet stiger tar vattnet större plats. När molekylerna saktar farten tar de mindre plats, vattnet blir kallare och temperaturen sjunker.

Varm luft tar större plats än kall En uppblåst badmadrass känns hårdare pumpad på stranden än när den hamnar i det kalla vattnet. När luftmolekylerna inne i madrassen värms av solen börjar de röra sig snabbare och luften behöver mer plats (madrassen blir mer spänd). I vattnet är det kallare och luften inne i madrassen kyls av. Molekylerna saktar ner och luften behöver inte så mycket plats (madrassen blir lite sladdrig).

Varmt järn tar också större plats Hårda och fasta ämnen som järn tar också större plats när de blir varma. Det spelar ingen roll om ämnen är i fast form, flytande form eller gasform, de blir alla större när de värms. Ex: En riktigt het sommar dag kan ett tåg spåra ur på grund av att rälsen har blivit krokig (kallas solkurva) när järnet utvidgat sig.

Värmen kan ledas När man håller något av metall in i en brasa leds värmen snabbt till handen. Man säger att värmen sprids genom ledning. Den del av spettet som är inne i elden blir varm och järnatomerna börjar röra mer på sig. De atomer som får energi av brasan knuffar igång de atomer som ligger närmast intill, så fortsätter atomer att knuffa på varandra och värmen leds till handen.

Värme kan ledas Ämne som leder värme dåligt: Plast Glas Luft Kork Gummi Tegel Ex: Handtagen till kastrullen är gjord av plast eller något annat material som inte leder värme. Ämne som leder värme bra: Järn Mässing Silver Koppar Vatten Metaller är bättre på att leda värme än många andra ämne. Ex: Kastruller och andra värmeelement är gjorda av metall.

Värme kan strömma Om det blåser åt det håll där du står kan luften som värms upp av brasan flytta sig till dig. Man säger att värme sprider genom strömning. Värme kan sprida sig genom strömmande luft (luftströmmar) eller strömmande vatten (vattenströmmar).

Värme kan strålas Solen är ett exempel på hur värme kan spridas till oss genom strålning.