Tove Sandberg Vårterminen 2014

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Cellen.
Kroppens fiender.
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Cellen.
Repetition Östersjön.
Genetik III.
Cellen och levande ting
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Celler, organ och organsystem
Näringsämnen i kroppen
Mikroorganismer.
Bakterierna – de första organismerna på jorden s. 11
En liten pp om vårt energisystem
Hud, skelett och muskler
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Kampen mot infektionerna
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Ekologi Naturkunskap 1.
Mikrobiologi.
VAD ÄR EN CELL?.
Människan: Blodomloppet
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Infektionssjukdomar hos människan
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Cellen och dess beståndsdelar
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Introduktion Vad tror du att biologi handlar om?
Biologi Livets former.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Biologi Livets former.
Kvävets kretslopp.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
MATSPJÄLKNINGEN.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Blodet Blodtransport.
Livsmedelskemi.
Sjukdomar och besvär.
Händer och naglar.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
MÄNNISKOKROPPEN.
Reduktionsdelning= (Meios)
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Biologi - Livets former.
Immunförsvaret.
Allt som lever S Vad är biologi?.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Matförgiftningar Syftet
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Matspjälkningen.
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
Människokroppen - celler i samarbete
En cell är den minsta levande enheten.
Clostridium Difficile
Presentationens avskrift:

Tove Sandberg Vårterminen 2014 Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014

Mykologi, maskar, protozoer, chlamydia Historik Grundläggande virologi Grundläggande Mikrobiologi Den prokaryota cellen Antibiotika Morfologi, Gruppering Förökning Smittvägar, Normalflora Bakteriegenetik, Mutationer Virulensegenskaper

Mikrobiologisk Historik Antonie van Leeuwenhoek (1632-1721), mikroskopets fader, använde sig av glaslinser Louis Pasteur (1822-1895) & Robert Koch (1843-1910) beskrev den första bakteriella inf.sjukdomen hos människan-mjältbrand-Kochs postulat Ignaz P. Semmelweiss Sjukhushygien, (1818-1865)-dålig handhygien och barnsängsfeber Lister (1827-1912)-närvaro av små partiklar i luft upphov till förruttnelse i sår-karbolsyra-antisepetikens fader

Kochs postulat Möss infekteras med material från döda husdjur Bitar av mjälten (infekterad) lades i sterilt blodserum Bakterier började växa Infektering av dessa bakterier i friskt djur. Mjältbrandsbakterier (Bacillus anthrax)

Pasteurs svanhalsexperiment vilenski.org/.../ historyoflife/pastuer_image.jpg

Klassifikation av humanpatogena organismer Ektoparasiter (loppor,löss,kvalster) Maskar Protozoer Svampar Bakterier (Chlamydia,Mykoplasma,Rickettsier) Virus Prioner

Taxonomi Bakterier av ett och samma slag sammanförs till arter (species). Närbesläktade arter sammanförs till släkten (genus), släkten till familjer. Ex tarmbakterien Esherichia coli (E.coli) tillhör arten coli släktet Escherichia och familjen Enterobakterier E.coli är en s.k. Gramnegativ stav (G-). Man pratar även om stammar…

Storleksjämförelse

Bakteriecellen Kärnsubstans består av en enda kromosom ( enkelsträngad DNA-molekyl) RNA finns för den genetiska kopieringen Cytoplasma som består av vatten, protein, fett och kolhydrater –ribosomer Cytoplasmamembran-selektivt permeabelt Cellvägg, som ger stadga och skydd

Bakteriecellen forts. Proteiner, som används vid ett flertal funktioner hos bakterierna tex: replikation,rörelse Nukleinsyror ; DNA och RNA, funktion; lagra och överföra genetisk information Kolhydrater ; finns som nödvändiga kol-och energikällor för mikroorganismen, polysackarider Fetter, finns i former som; neutrala fetter, fosfolipider och steroider

Bakteriecell www.geog.ouc.bc.ca/.../ images/prokaryote.jpg

Strukturer i bakteriecellen Plasmamembran Gas vakuol Ribosomer Inklusionskroppar Nukleoid Perplasmatiskt rum Cell vägg Kapsel, slemlager Fimbrier, flageller Endosoporer

Plasmamembranet www.ehinger.nu/undervisning/mikrobiologi/lekt...

Plasmamembranet Är en semipermeabel barriär, reglerar passage av joner och molekyler Består av integrala proteiner inbäddade i det inre av fettlagret ( 70-80% av alla membranproteiner) Består av perifera proteiner, lätta att ta bort vid tex, pH-justeringar.

Grampositiva (G+ ), Gramnegativa (G- ), Grampositiva (G+ ) bakterier har ett tjockt hydrofilt lager murein/peptidoglykan omkring sig, låga halter av lipider. De färgas blå med Gramfärgning Gramnegativa (G- ) bakterier har mer invecklad membrankonstruktion, tunt lager med murein/peptidoglykan, höga halter av lipider, gör cellväggen hydrofob,ett yttre skikt med lipopolysackarider (LPS). De färgas röda med Gramfärgning

Bakteriers utseende

Visualisering av bakterierna Mikroskop; olika former Färgningsmetoder; enkla, differentierade, special Gramfärgning är den vanligaste färgningsmetoden

Bakteriers virulensfaktorer Enzymer gynnar bakteriens spridning i vävnaden t.ex hyaluronidas, kollagenas, streptokinas, koagulas. Toxiner är vävnadsskadande och pyrogena; vissa stör kroppscellers metabolism andra påverkar överföringen av nervimpulser Kapsel Pili-för att hålla sig fast samt som överföring av genetisk material mellan bakterier Flageller Sporer

Toxiners indelning Toxiner kan indelas i två huvudgrupper: Exotoxiner: produceras mest av grampositiva bakterier. Endotoxiner: produceras mest av gramnegativa bakterier.

Bakteriefysiologi samt metabolism Flertalet bakterier trivs bäst i fuktig miljö vid en temp. mellan 33-37C, pH värde mellan 7,2-7,6 De flesta bakterier dör vid cirka 70C….. Vill ofta ha samma ”salthalt” som i blod och vävnadsvätska, 0,9% NaCl. Är mycket känsliga för UV-ljus En del bakterier är aeroba dvs. kräver syre En del bakterier är anaeroba, växer utan syre En del bakterier är fakultativt anaeroba, växer både med syre och utan syre

Bakteriers tillväxtkurva

Mikrobiell genetik Konjugation; två bakterier nära varandra använder sina pili (s.k. sex-pili). Transduktion; innebär att bakterier använder sig av bakteriofager för överföring av arvsmassa. Transformation; bakterien tar upp fritt DNA från omgivningen

Patogenicitet och virulens Patogen: sjukdomsframkallande Virulens: Graden av sjukdomsalstrande förmåga Infektionsdos: Den mängd mikroorg. som behövs för att sjukdom skall uppstå Lågvirulent: Ger lindrig sjukdom Kemotaxi: Vita blodcellers förmåga att migrera till en inflammationshärd

Bakteriers smittvägar Luftburen smitta/Droppsmitta - bakterier/virus Endogen smitta - karies Kontaktsmitta-direkt/indirekt - genitala inf. Blodsmitta-smitta - infekterat blod Vektorsmitta-smitta - insekter Vattenburen smitta - tex. Hepatit A Smitta via mat - tex.Salmonella

Bakteriers vidhäftning till epitelceller Bakterier adhererar till receptorer på celler i hud och slemhinnor Infektionen begränsas till slemhinnan Invasion av epitelcellerna Infektionen passerar epitelcellsbarriären

Normalflora Var finns normalfloran? - Huden, mag-tarmkanalen, tårvätska, vaginalflora, uretra Vilken funktion har den? - Att bland annat skydda oss mot patogena mikroorganismer När rubbas normalfloran? Vid tex. antibiotikabehandling. Normalflora i en vävnad kan vara patogen i en annan tex. vid urinvägsinfektion

Allmänt om provtagning Provet skall tas där man förväntar sig att finna de organismer som orsakar infektion Odlings- remiss och provtagningskärl ska vara märkta innan provtagningen!! Patientens namn Personnummer. Avdelning/mottagning Datum Typ av prov

Ex på provtagning för mikrobiell analys Faecesodling: Bomullsklädd pinne stryks mot analöppningen efter defekation. Kan även föra in en pinne i analöppningen. Urinodling: Urin skall ha stått i minst fyra timmar. Mittstråleprov. Blododling: Med hjälp av venpunktion.