Föredrag Europaforum Norra Sverige Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Regionalisering i Europa

Regionernas förändrade roll POLITIK –Den regionala politiska nivån får en större relativ betydelse i EU:s flernivåsystem. –Regionerna har stärkt sitt inflytande och gjort sig mer synliga. Passiva  Pro-aktiva

Regionernas förändrade roll EKONOMI –Ökad specialisering kräver mer koordination av aktiviteter. –Den ”nya” ekonomin baseras till stor del på kunskap och innovativ förmåga.  Båda dessa gynnas av närhet, något som antas bäst organiseras på regional nivå.  Dessutom innebär globaliseringen av ekonomin att den nationella nivån ”utmanas” från ytterligare ett håll

Flernivåsystem EU Stat REGION Lokal nivå Europeisering Multi-level governance ”MLG i praktiken”

Multi-level governance Fler politiska nivåer & mer samarbete med olika aktörer (vertikalt och horisontellt) Staters makt antas ha förskjutits åt tre olika håll: –Uppåt – till överstatliga organ (EU) –Nedåt – till regionala (och ibland lokala) politiska nivåer –Utåt – till marknadskrafter och civila samhället Eller: förändrat sätt att styra? Delegera svårlösta problem  Fokus på subnationella nivåer, särskilt regioner => EU

Regionala processer Vilka drivkrafter och vilka aktörer? Top-down eller bottom-up? 1Regionalisering (Top-down) 2Regional identitet (Bottom-up) 3Nyregionalism (Bottom-up)

1 Regionalisering Två varianter av regionalisering (top-down): Territoriell indelning (gränser) Kompetensfördelande (ansvar/innehåll) (Jämför Ansvarskommittén!)

2 Regional identitet Bottom-up Ofta motsättning till staten, språkliga/kulturella skillnader. Mål: självstyre över kulturellt viktiga frågor. Kan leda till separatism Ofta regionala politiska partier Medborgarnas känslor, stöd och vilja är viktiga

Exempel

3 Nyregionalism Bottom-up Önskan: skapa nya, eller stärka befintliga regioner, => öka deras konkurrenskraft Oftast ekonomiska eller politiska motiv Regional elit (politisk och/eller ekonomisk) = viktigaste aktörerna

Vad kännetecknar nyregionalism? Fokus: regionernas interna utvecklingsmöjligheter satsningar på näringslivspolitik och regional utveckling Regionala partnerskap (offentligt-privat) Regionen ses som en ekonomisk aktör - ”spjutspets” Internationell aktivitet = viktigt!

Tre huvudsakliga motiv till varf ö r regioner vill vara europeiskt aktiva: Ekonomiska motiv –t.ex. stimulera tillväxt, öka investeringar, och påverka ekonomiska beslut Kulturella motiv –Söka internationellt stöd för egen regional kulturell särart (språkligt, religiöst osv.). Politiska motiv –Påverka viktiga beslut, omvärldsbevakning och internationell nivå som plattform för strävanden efter ökad självständighet.

Vad påverkar hur aktiva olika regioner är gentemot EU? 1. Resurser –resource pull (vad regionen tjänar på det) –resource push (vilka förutsättningar regionen har) 2. Institutionella ramar –Konstitutionella skillnader mellan länder –Institutionella skillnader mellan olika regioner i samma land

Institutionella skillnader i Sverige som sätter ramar för EU-aktivitet Självstyrelseorgan Samverkansorgan Traditionella län

Vilka kanaler har regioner och kommuner till EU? 1.Via regionalt representationskontor i Bryssel 2.Via nationellt organ för lokala/regionala intressen 3.Via sin regering 4.Via Regionkommittén 5.Via internationellt organ för regionala intressen

1. Svenska regionkontor i Bryssel Central Sweden East Sweden Mid Sweden North Sweden Stockholm Region Brussels Office Region Skåne West Sweden Västra Götalandsregionen City of Malmö (Malmö stad) Göteborgs stad

2. SKL:s Brysselkontor SKL har också representationskontor i Bryssel Representerar alla kommuner och landsting; –Fördel: Större tyngd om man representerar alla, särskilt vid förhandlingar i Bryssel –Nackdel: kan inte agera i frågor där det finns olika uppfattningar

3. Staterna (regeringen) som kanal till EU Ministerrådet! Fungerar om regioner och regeringen har samma mål/uppfattning, eller vilja att ändra uppfattning När uppfattningen är olika =>fungerar ej som kanal Omvänd påverkan via Bryssel…

4. Regionkommittén främst kommuner/regioner med ” egen” representant som uppfattar regionkommittén som en användbar kanal.

5. Medlemskap i internationella organisationer (ex. på org.) AER – Assembly of European regions AEBR – Association of European Border regions CEMR – Council of European Municipalities and Regions CPMR – Conference of Peripheral and Maritime Regions of Europe Eurocities (för städer) UBC – Union of Baltic Cities

Vilka av EU:s institutioner har regionerna mest kontakt med? –Kommissionen (särskilt DG Regio) –Europaparlamentet (särskilt om enskilda MEP:s är engagerade i en fråga)

Lösliga nätverk Viktigt! => hålla koll, påverka tidigt i EU:s policyprocess Samarbete med andra (på plats i Bryssel) som har liknande intressen kortlivade och sakfrågeorienterade! Samarbetspartners i ett ärende, motståndare i ett annat Underlättas av mer av ”soft law”, t.ex. OMC (Open Method of Coordination)

Slutsatser: Mer aktivitet – men förstärkt centrum-periferimönster Den internationella aktiviteten har ökat mellan 1999 och 2007 Aktiviteten har ändrat karaktär, => bredare internationellt engagemang, inte bara projekt Samtidigt ökade skillnader mellan centrum och periferi (fr.a. storstäder går framåt)

Rekommendation: Undvik institutionell asymmetri!

Tack för uppmärksamheten!