Per Wikholm, NNR hearing 7/5 -08 Författare, f d omvärldsanalytiker och molekylärbiolog Två alternativ för NNR-processen Kort om kolhydrater, insulin och folksjukdomar

De två typerna av näringsrekommendationer 1. ”Traditionella” – vitaminer, mineraler, essentiella aminosyror och fetter. Relativt god evidensnivå. (Kostcirkeln) 2. Fördelningen av makronutrienterna fett, protein och kolhydrater. Låg evidensnivå. (Tallriksmodellen, matpyramiden, nyckelhålsmärket)

Var är vi idag? 1971 kom de första ”moderna” svenska kostråden om mindre fett och mer bröd, ris och potatis. Första i sitt slag i världen följde USA efter genom en senatskommitté ledd av George McGovern. Via WHO har nu större delen av världen länder liknande kostråd. Det vetenskapliga underlaget var och är fortfarande svagt.

Krav på högre evidens för kostråd Am J Prev Med 2008, mar: 34 (3): , Marantz et al

Övervikten tar fart under 90-talet

…trots att fettandelen minskat!

Marantz et al – slutsatser: ” Such guidelines could have unanticipated and adverse effects. To avoid this possibility in the future, specific and transparent classification of the quality of the evidence should attend guideline development and promulgation. Public health, just like personal-encounter medicine, should be guided by the dictum “first, do no harm.” Sometimes, in the absence of clear and convincing evidence of net benefit, that will mean: do not issue dietary guidelines at all.

Folksjukdomarna och kostråden Fetma och diabetes har ökat när vi ökat på snabba kolhydrater. Alzheimers har ett starkt samband med båda och har nyligen kallats för diabetes typ 3. Allt fler stora folksjukdomar relateras till kosten och har ökat under samma tidsperiod. Försiktighetsprincipen kan inte innebära att man fortsätter med kostråd som inte är bevisligen ofarliga!

Konsekvenser för NNR- processen Om det inte finns stark evidens för att generella närings- och kostrekommen- dationer gör mer nytta än skada, är det bättre att avstå från att utfärda sådana!

Alternativ 1 Avstå från att utfärda näringsrekommen- dationer om fördelning av makronutrienter. Erkänn att evidensläget för att utfärda sådana generella rekommendationer är svagt.

Alternativ 2 a) Även kritiska forskare skall ingå i NNR- gruppen b) Redovisa reservationer i NNR (precis som görs i statliga utredningar). Visa att dissensus råder istället för att låtsas att koncensus råder när 75 % tycker likadant (Delfi-processen som nyligen föreslagits i SoS grupp för diabeteskostråd).

Alternativ 2 c) Evidensgradera alla näringsrekom- mendationer, typ SBU:s evidensgradering. d) Vad orsakar våra stora folksjukdomar? Utred både fetthypotesen och kolhydrat- hypotesen.

Blodsocker, GI och insulin Snabba kolhydrater som bröd, potatis, socker och ris ger en snabb blod- sockerhöjning. Kroppen svarar med ett stort påslag av hormonet insulin för att minska blodsockret.

Insulinet reglerar fettbildningen Ett stort insulinpåslag gör att fettförbrän- ningen stängs av och att fettbildning stimuleras. Basal biokemi. Insulinet är det hormon som reglerar fettinlagring hos djur som ska gå i dvala. När insulinet upptäcktes på 20-talet fann man snabbt att det resulterade i viktuppgång hos diabetiker och kunde häva anorexi. Cancern insulinom ger snabb viktuppgång.

NNR och vår naturliga föda NNR 2004Cordain et al Am J Clin Nutr 2000;71:682– E% kolhydrat22-40 E% kolhydrat E% protein19-35 E% protein E% fett28-58 E% fett

De tusenåriga fetmaexperterna Under 1400 år har sumobrottarna utvecklat en diet för maximal bukfetma. De lever ca 10 år kortare än den genomsnittlige manlige japanen. Drabbas oftare av diabetes och hjärt- kärlsjukdom

Sumobrottarnas fetmarecept Ät betydligt mindre fett än vad till och med Livsmedelsverket rekommenderar. Ät betydligt mer kolhydrater än vad till och med Livsmedelsverket rekommenderar. Ja, sumobrottarna äter betydligt mer kalorier än normalbefolkningen. Men de har genom mer än tusenårig erfarenhet kommit på ett sätt som gör det möjligt att lura mättnaden. Nyckeln är att äta mycket kolhydrater.

Dags att tillämpa försiktighetsprincipen Evidensen för att de högglykemiska kostråd som bygger på nuvarande NNR gör nytta av svaga. Risken för att de istället gör skada är betydande. Försiktighetsprincipen – bevisbördan vilar tungt på dem som fastställer NNR och kostråd, att säkerställa att skada inte orsakas.