1 Läget under (bibliografisk) kontroll RDA kommer… …till Sverige?? Anders Cato 24 november 2008

RDA – Nya regler – internationella regler (?) Remissvar från SB:s kommitté för katalogisering Comments on the draft of RDA, part one RDA Chapter 3. Swedish comments RDA Chapter 6-7. Swedish comments RDA Chapter version. Swedish comments RDA Chapter 2-4, 9. Swedish comments

3 RDA – Nya regler – internationella regler (?) Internationella reaktioner En unik möjlighet att nu göra något helt nytt, fritt från tidigare medie- och publikationstypsbegränsningar Stora eftergifter krävs från alla sidor om reglerna ska kunna bli genuint internationella. Även den angloamerikanska världen behöver göra eftergifter. Många utmaningar för JSC: –Svårt att gå både den internationella och den inhemska i de angloamerikanska länderna till mötes –Förutsättningarna för de nya reglerna har ändrats oavbrutet.

4 RDA och andra standarder Anpassning till IFLA:s begreppsmodeller viktig: –FRBR - FRBRoo –FRAD –FRSAR Redan existerande standarder och principer ska självfallet utgöra beståndsdelar i regelsamlingen även framöver: –ISBD –International Cataloguing Principles (ICP) = Slutrapporten från IME-ICC (International Meeting of Experts on an International Cataloguing Code) –Guidelines for Authority Records and References (GARR) –Names of Persons –Anonymous Classics

5 RDA – Nationell praxis kontra internationell Viktigt att kunna återanvända information Hur väl klarar RDA att återanvända information mellan bibliotekssystem? Reglerna verkar hittills ge en hel del valfrihet - bra att reglerna tillåter lokala tillämpningar, - men detta kan vara negativt också –Internationella katalogiseringsregler behöver ha ganska stor valfrihet för att kunna inkludera nationella variationer –Men internationellt postutbyte kräver mer strömlinjeformade kataloger Något av ett dilemma Något av ett dilemma!

6 RDA – Nationell praxis kontra internationell Translittereringsfrågor –Skulle det inte vara underbart om hela världen använde samma skriftspråk – eller åtminstone translittereringsstandard? –Men kanske VIAF (Virtual International Authority File) är en möjlig lösning här - på vissa av problemen?

Virtual International Authority File (VIAF)

8 RDA – Nationell praxis kontra internationell Ett exempel ur LIBRIS på hur man kan hantera andra skriftspråk

9 RDA – Viktiga skillnader mot nuvarande regler Reglerna gäller både deskriptiv katalogisering och auktoritetsarbete Katalogreglerna blir formatoberoende –Viktigt här är att det är formatet som ska följa reglerna, inte tvärtom. RDA gäller för alla typer av resurser, inte bara textliga Ny typ av allmän mediaterm – men blir den tydligare? Regeln om max 3 upphovsmän försvinner.

10 RDA - Implementation Tidsram – kommer den att hålla? RDA:s miljö –MARC 21 –Utvecklare av bibliotekssystem –Utvecklare av onlinekataloger

11 RDA – form på produkten generella synpunkter från World Wide Review Produkten är framställd inom den angloamerikanska biblioteksvärlden – detta slår fortfarande igenom Ofta känns texten komplex och med mycket repetition Långa och komplexa ordalydelser Ordalydelser kan kännas oprecisa och allmänna Terminologin har känts oklar, men det har bättrats på i sista utkastet.

12 RDA – Rättigheter etc. RDA är primärt en onlineprodukt. Vad innebär det? - Tillgång? - Kostnader? Vilka abonnemangsformer kommer att finnas? Kommer RDA att tryckas, eller får man skriva ut själv? - hur stor blir den i så fall? - kostnad? - är en förkortad version möjlig?

13 RDA – Rättigheter etc. Översättningar av RDA –Hur hanteras översättningar? Ska alla översättningar skötas genom samma webbportal, d.v.s RDAonline? eller: Kan varje land hantera sin egen nationella RDA? Licenser kontra fria versioner? Modifierade versioner av RDA? –Hur hanteras dessa – särskilt om allt sköts från gemensam webbportal? Hur har man tänkt där?

14 RDA – Vad händer nu internationellt? International Cataloguing Principles (ICP) – klara 2009 ISBD Consolidated revised Reaktioner på den slutliga remissrundan från internationella katalogiseringssamfundet Justering av regelverket med hänsyn till kommentarer etc. Testperiod på nationalbiblioteken i USA, Kanada, Storbritannien och Australien under hösten 2009-våren 2010 Sommaren/hösten 2010 – angloamerikanskt beslut om övergång.

15 Kommer RDA till Sverige? Sedan 1983 – gemensamma katalogiseringsregler i landet, baserade på AACR 2. –Vissa lokala anpassningar AACR 2 går nu vidare – vad vill vi? –Stå kvar där vi är nu och vidareutveckla vår svenska KRS? –Hoppa på tåget och skapa en svensk översatt och anpassad version av RDA? –Hoppa på tåget och följa nya RDA rakt av Utan översättning? Med delöversättning? Med full översättning?

Kommer RDA till Sverige? Vad talar för? / emot? –För en svensk RDA talar: Internationella regler utarbetade av ett stort antal länder gemensamt Flexibelt, RDA öppnar för många olika format, inte bara MARC Fullständig anpassning till FRBR med flera begreppsmodeller Enklare postutbyte över gränserna – med andra som tillämpar RDA, förstås. En öppning mot arkiv- och museivärlden – något som länge eftersträvats. –Mot en svensk RDA talar: En fullständig övergång innebär frångående av viss vedertagen svensk praxis Reglerna blir säkerligen inte till 100 % på svenska Vår regelsamling kommer kanske att ligga på en server någon annanstans i världen – eller innehållet i den bestäms kanske därifrån. Vi vet ännu inte säkert hur stora delar av världen som kommer att anta RDA – eller om det bara blir de fyra länder som förbundit sig.

17 RDA – Vad sker i Sverige nu? Remiss på World Wide Review –SB:s Kommitté för katalogisering går igenom och utarbetar ett remissvar, december-februari. –Synpunkter från andra -> Kommittén, senast 15 januari –Remissvar sänds till JSC 2 februari Eventuellt ett större seminarium om RDA under 2009 där alla intresserade får komma till tals Kommittén tar ställning för eller emot att Sverige går över till RDA –Kommittén i sig är inte beslutande organ, men kan komma med rekommendationer –Kommitténs ställningstagande skickas vidare till beslutande instanser i Sverige Beslut fattas av ”beslutsfattande instanser”

18 RDA – Vad sker i Sverige nu? ”Beslutande instanser” – Vilka är det då?? Ingenting är stadfäst i Sverige, men rimligen: –För LIBRIS-biblioteken: Riksbibliotekarien, efter att ha inhämtat råd i frågan från Expertgruppen för LIBRIS samkatalog och Nationella referensgruppen –För folkbiblioteken: De som är anslutna till BURK följer de beslut som BTJ tar i frågan Övriga fattar beslut själva –Konsensus dock ytterst önskvärd Samma regelsystem bör tillämpas inom landet.

RDA – Vad sker i Sverige nu? Vad kommer kalaset att kosta? –Översättning mest kostnadskrävande Fullständig översättning ter sig ganska omöjlig för ett litet land som Sverige –Anpassning av bibliotekssystem De system vi använder kommer förmodligen att anpassas redan när den angloamerikanska marknaden kräver det. –Anpassning av våra onlinekataloger LIBRIS Webbsök, BURK, Bibliotek.se m.fl. Får förmodligen ske stegvis efterhand som bibliotekssystemen och formaten ändras. –Utbildning av katalogisatörer och systemleverantörer –Eventuell viss anpassning av befintliga katalogposter

RDA – Vad sker i Sverige nu? Tidplan Hösten 2009-sommaren 2010 – utvärderingsperiod på de fyra deltagande nationalbiblioteken – vi bevakar Utvärderingsresultat av testfasen – sommaren 2010 Eventuell implementering på de fyra deltagande nationalbiblioteken – hösten 2010 Övriga angloamerikanska bibliotek följer efter Hösten 2010 – Kommittén fattar rådgivande beslut Beslutsfattande instanser fattar slutgiltigt beslut – svensk (del)översättning / anpassning görs (vilket redan förberetts under den angloamerikanska testperioden) 2011 – Sverige börjar tillämpa RDA (under förutsättning att beslut tagits om övergång)

RDA – Slutsatser Kommer vi att gå över till RDA? –Troligen… (men nationell diskussion och helst konsensusbeslut ska föregå) Om vi gör det hur stark svensk anpassning blir det då? –Förmodligen betydligt mindre än idag (annars faller vinsterna med att gå över) Största vinsten: internationalisering – alla arbetar efter samma principer. Postutbyte därmed enklare –I slutändan: ekonomiska besparingar genom rationaliseringsvinster