Föräldrar i missbruks- och beroendevården Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Karin Gisselman Utvecklingsledare Barn och föräldrastöd FoU Välfärd/Region Gävleborg

Vad kommer presenteras idag? 1.Vad vet vi sen tidigare? 2.Frågeformuläret 3.Respondenterna 4.Upplevelse av barnens situation 5.Upplevelse av föräldraskapet 6.Behov av stöd i föräldraskapet 7.Områden att utveckla

Stöd i föräldrarskapet Bristande föräldraförmåga - utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld) - brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet - brist på struktur, kontinuitet, och planering= kaos Dysfunktionella familjemönster Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar Oftare även psykiska problem Kontinuerlig stress Sämre lösningsstrategier Minska riskfaktorerna

Stöd i föräldrarskapet Skyddsfaktorer Icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser Låg konfliktnivå i familjen Bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm Barn exponeras inte för drickande Barn får adekvat information om det som pågår i familjen Relationen mellan barnet och föräldern utvecklas Barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet Öka/utveckla skyddsfaktorerna

Föräldrarenkäten Dig själv och din tillvaro Bakgrundsfrågor; kön, ålder, antal barn, samlevnadsform och huvudsakligt missbruk. Din familjesituation Frågor om hur föräldern lever med barnen såsom vårdnad, boende och kontakt. Barnets vardag och din upplevelse av denna Frågor om hur man upplever att barnen trivs i förskola, skola och barnens eventuella behov av stöd. Dina erfarenheter och upplevelser av föräldraskapet Frågor om relationen till barnen, hur vardagen fungerar och om behov och möjlighet till stöd i föräldraskapet.

Föräldrarenkäten – antal svaranden Inkomna svar: Brutto 4064 Netto: med barn som är yngre än 18 år 1553 endast med barn som är äldre än 18 år Svarsfrekvens: Uppskattningsvis i intervallet % Antal svarande per län

Föräldrarna i undersökningen Medelålder: 40,6 år Medianålder: 41 år Kvinnor: 38 % Män:62 % Samlevnadsform

Barn- och vårdnadsförhållande 97 % av föräldrarna har egna (biologiska/adopterade barn) 24 % av föräldrarna har en föräldrafunktion för ett eller flera barn som inte är deras egna 60 % av föräldrarna har minst ett hemmaboende barn Ett barn Två barn Tre barn Fyra barn eller fler 39 % 36 % 15 % 10 % Hur många barn har föräldrarna? Spädbarn: 0-1 år Förskolebarn: 2-6 år Yngre skolbarn: 7-12 år Ungdomar: år 32 % 36 % 25 % 7 % Hur gamla är barnen?

Vårdnad om barnen Andel föräldrar som saknar vårdnad av (samtliga) sina barn Andel föräldrar med vårdnad (ensam eller gemensam) av minst ett barn

 Huvudsakligt missbruk: 14 % har en partner som också befinner sig inom missbruksvården den aktuella undersökningsperioden  Öppenvård: 80 %  Helgdygnsvård: 17 %  Öppen & helgdygnsvård: 3 % Huvudman:  Stat: 2 %  Landsting: 38 %  Kommun: 44 %  Landsting/kommun: 3 %  Annat: 13 % MISSBRUK OCH VÅRD

HUVUDSAKLIGT MISSBRUK HOS MAMMOR OCH PAPPOR (%) PapporMammor

BOR ELLER BOR INTE MED SINA BARN Andel föräldrar som har minst ett av sina barn boende hos sig på hel- eller deltid. Andel föräldrar som inte har något av sina barn boende hos sig

Var bor barnen? Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%)

Kontakten med barnen som föräldrarna inte bor med Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%)

Föräldrarnas upplevelser av hur barnen klarar skolans krav Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%)

Föräldrars oro för sina barn. Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%)

Önskan om stöd till barnenBefintligt stöd till barnen Föräldrarnas upplevelse kring professionellt stöd till barnen Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%)

Föräldrarnas upplevelse av relationen till sina barn Föräldrarna har svarat för vart och ett av sina barn (%)

STÖD FRÅN INFORMELLT NÄTVERK (%)

STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK (%)

Har pratat om sina barn och/eller sitt föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten (vecka 39) SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP (%)

BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET (%)

Föräldrar med narkotika- och blandmissbruk upplever en högre oro för sina barn än föräldrar med annan typ av missbruk eller beroendeform Föräldrar som upplever att deras barn har problem (t.ex. blir mobbade, är deprimerade) har större benägenhet att oroa sig för sina barn än föräldrar som inte upplever att deras barn har problem ORO FÖR BARNEN PLACERADE BARN MISSBRUK Föräldrar vars barn är placerade i familjehem eller på institution tenderar att uppleva högre oro för sina barn än de som inte har ett placerat barn Föräldrar som inte har formellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sina barn än föräldrar med formellt nätverksstöd Föräldrar som inte har informellt nätverksstöd upplever en högre grad av oro för sin barn än föräldrar med informellt nätverksstöd BARN MED ”PROBLEM” STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN FORMELLT NÄTVERK FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR UPPLEVELSE AV ORON FÖR BARNEN

Föräldrar med blandmissbruk uppger oftare att barnen har problem, än föräldrar som har annan typ Av missbruk UPPLEVELSER AV BARNS PROBLEM KÖN MISSBRUK STÖD FRÅN DET INFORMELLA NÄTVERKET Pappor uppger mer sällan än mammor att barnen har någon form av problem Föräldrar utan stöd från det informella nätverket uppger oftare att barnen har problem än föräldrar med stöd från det informella nätverket FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR FÖRÄLDRARS UPPLEVELSE AV BARNENS PROBLEM

Föräldrar med narkotika och/eller blandmissbruk upplever större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med alkohol- missbruk. BEHOV AV STÖD I FÖRÄLDRA- SKAPET KÖN MISSBRUK Pappor upplever ett lägre behov av stöd i föräldraskapet än vad mammorna gör Föräldrar utan formellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med formellt nätverksstöd ORO FÖR BARNET BARNENS VÄLMÅENDE FÖRÄLDRA- SKAPET I VARDAGEN Föräldrar som inte har ett informellt nätverksstöd upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar med informellt nätverksstöd Föräldrar som känner oro för barnet upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan oro Föräldrar som upplever problem relaterat till barnet Känner ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar utan upplevelse av problem relaterat till barnet Föräldrar som upplever problem med föräldraskapets gränssättande Känner större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som inte upplever problem gällande de gränssättande aspekterna av föräldraskapet VÅRDFORM Föräldrar som får vård inom heldygnsverksamheter upplever ett större behov av stöd i föräldraskapet än föräldrar som får sin vård i öppenvården STÖD FRÅN DET FORMELLA NÄTVERKET STÖD FRÅN INFORMELLA NÄTVERKET FAKTORER SOM HAR BETYDELSE FÖR BEHOVET AV STÖD I FÖRÄLDRASKAPET

Avslutande reflektion HUR KAN RESULTATEN ANVÄNDAS FÖR ATT STÄRKA FÖRÄLDRAPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN?

Föräldrar i missbruks- och beroendevården vill ha stöd 32 % är oroliga för sina barn 56 % vill prata om sitt föräldraskap 53 % vill prata om barns behov

Föräldrar med störst behov  Föräldrar som: - är ensamstående - har placerade barn - har ett bland- eller narkotikamissbruk - är i heldygnsvård

Särskilt oroande  53 % är ensamstående  14 % har en partner i vård  62 % har stöd av barn under 18 år  50 % har narkotika- eller blandmissbruk  26 % av barnen får stöd

Områden som är angelägna att utveckla  Ta upp föräldraskapet systematiskt som en del i vården  Ta upp och diskutera barns behov – utveckla stödet  Involvera partnern som kan kompensera och barn som får förklaringar  Bidra till att det formella och informella nätverket förstärks  Stimulera kontakter mellan barn och andra vuxna  Stöd föräldrar när det gäller gränssättning  Stöd även fäderna i deras föräldraskap