Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
Socker och stärkelse del 2
E n e r g i.
VÄRME.
Kemi.
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Värmelära.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Värme är rörelse.
Fasövergångar och Löslighet
De tre aggregationsformerna
Värme Petr Dejmek.
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Inledning Vi har valt mikrovågsugnen som tekniskpryl.
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Rena ämnen och blandningar
Ljud.
Bild: Jönköping energi och Upptech Text: Maria Sparf, Upptech
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Stora additionstabellen
Kemi.
Och annat runt omkring det!
Ljud.
Jonföreningar och molekyler
Energi Vad är energi?.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
VATTEN.
Värme och väder del 1.
Näringsämnen i kroppen
Grundläggande brandteori
Mat och hälsa åk 6.
Mat, myter och molekyler
Socker och stärkelse Mat, myter och molekyler Lars Nilsson
Mat, Myter, Molekyler Seminarie
Värmelära eld och is TNK201.
Väder.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Svar på arbetsuppgifter
Kemi & fysik tillsammans!
Solceller s
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Kemins grunder.
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Repetition.
Kost för idrottare.
Hur mycket användbar energi får vi ur varje energikälla
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
En maskin för att generera (göra) elektricitet genom INDUKTION
Elektromagnetiska vågor
Värme När två objekt med olika temperatur bringas i kontakt
Materia Niklas Dahrén.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Blandningar och lösningar
Vad kan du om kemi?.
Vatten.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Presentationens avskrift:

Värmelära II eld och is TFRC35

Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C p Specifik värme – Fasomvandlingsenergi Värmeöverföring på tre olika sätt – Konduktion – Konvektion – Strålning

Denna veckan Repetition av värmeöverföring – Konduktion – Konvektion – isbitarna – Strålning – mikrovärmning Repetition av infrysning Simulering av kokt potatis

Konvektion Varför har vatten bättre värmeöverföring än luft? Tätare medium → fler molekyler som träffar ytan I luft rör sig molekylerna snabbt men det är stora avstånd mellan molekylerna Jämför en ugn på 100 ° C och kokande vatten

Strålning – mikrovågsugn Elektromagnetisk strålning Polära molekyler strävar efter att ställa sig i strålningsriktningen Vågorna ändrar riktning hela tiden → molekylerna ändrar riktning Rörelseändringen hos molekylerna innebär att det blir varmt

Strålning – mikrovågsugn I is är molekylerna orörliga förutom på ytan Olja består till största delen av opolära triglycerider, men även en del mer polära di- och monoglycerider som påverkas av mikrovågorna Socker bildar vätebindningar med vatten

Induktionshäll Elektriskt spänningsflöde generar ett magnetiskt fält Magnetfältet inducerar en varierad elektrisk spänning i grytan/stekpannan Den elektriska spänningen innebär att elektronerna rör sig snabbt och genererar värme

Induktionshäll Fördelar: All energi går åt till att värma det som ska värmas – effektivt Det är bara grytan/pannan med innehåll som blir varmt – säkert

Infrysning Livsmedel har en lägre fryspunkt än rent vatten Vatten fryser vid 0°C medan livsmedel fryser inom ett temperaturintervall När vattnet i ett livsmedel fryser ökar koncentrationen av lösta ämnen i de ofrusna vattenregionerna

Infrysning Fryspunktssänkning

Infrysning Apelsinjuice – 88,3% vatten – 0,7% protein – 10,4% kolhydrater – 0,2% fett – 0,4% aska Starttemperatur för infrysning är -1,2°C

Infrysning Mängd ofruset vatten vid 30 ° C – Lök5% – Körsbär9% – Päron6% – Torsk10% – Magert kött10% – Äggula20%

Infrysning Temperatur där allt vatten är fruset – Morötter-20 ° C – Gurka-10 ° C – Hallon -20 ° C – Spenat-14 ° C – Tomatpasta-18 ° C – Sparris -16 ° C

100ºC Kokning av Potatis 1. Boiling water transfers heat to the potato by convection 2.Heat is transferred through the potato by conduction 3. Starch in the potato begins to gelatinize 58-68ºC. 4. Around 70º ”done”

Simulering Cp =3.5 kJ/kgºC k = W/mºC h = W/mºC

Potatis i kokande vatten

Marilyn Rayner, Food Engineering, Lund University 0 10 min 15 min 20 min 25 min

Potatis med stålspik

Marilyn Rayner, Food Engineering, Lund University 10 min 15 min 20 min 25 min

Potatis med blomsterpinne

Marilyn Rayner, Food Engineering, Lund University 10 min 15 min 20 min 25 min

Potatis med två spikar

Marilyn Rayner, Food Engineering, Lund University 10 min 15 min 20 min 25 min

Marilyn Rayner, Food Engineering, Lund University Efter 20 minuters kokning 59% av potatis är ”kokt” 65% av potatisen är ”kokt” 81% är ”kokt”