Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Patient- och anhörig perspektiv på heldygnsvården, avdelning 1
Tillgänglighetskonferens Örebro
Barnanpassad utredning
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Södertälje Parallellprocesser i arbetet med familjehemssekreterare och barnsekreterare.
Om risk- och skyddsfaktorer
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Är din triangel rättvänd? (Den enklaste förklaringen)
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
SET Social Emotionell Träning
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Livskunskap för de allra yngsta
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
VARFÖR IDROTT I SKOLAN ? * Du ska få träna upp din fysiska, psykiska och sociala förmåga * Ämnet ska ge dig kunskaper om en hälsosam livsstil. *
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
The Blue Day Book Bradley Trevor Greive (ISBN: )
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Det professionella samtalet Olikheter Skydda sigMotsättningar Lära Försvara sigKonflikter Tåla obehag en tid StängdÖppen Diskussion.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Kognitivt perspektiv.
En arena för lek och kompisskap
PLIKTBARN LUSTBARN.
Idrottspsykologi.
”Alla barn har rätt till lek, vila och fritid.”
Hur kan vi förstå begreppet?
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
MAKTLEKAR.
- möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel eller sexuell exploatering - Åsa Landberg, Linda Jonsson, Carl Göran Svedin.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
PROJECT NO – UK/13/LLP-LdV/TOI-624
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Barn och stress.
Välkommen till Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor
KONFLIKTER.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Hur du hittar elevernas styrkor
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Barns delaktighet Helene Elvstrand, fil dr i pedagogik, Linköpings universitet.
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Självkänsla.
Coaching.
Föräldraenkäten 2015 Förskola Nunnebo
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Drakarna går på utflykt!
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
FRIIDROTT 7-10 ÅR INTRODUKTION.
Kognitivt perspektiv.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014 BARN SOM INTE LEKER - negativa lekmönster, anslutningsförsök och uteslutningsstrategier Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014 ©M.Öhman

HOT MOT LEK Alltför ensidigt fokus på lärande Vuxnas bristande engagemang Myten om att barn slutar leka allt tidigare ”Mini”-Lekdeprivation ©M.Öhman

VÅRT PERSPEKTIV PÅ LEK AVGÖR VÅR TOLKNING LEK SOM AKTIVITET LEK SOM TILLSTÅND LEK SOM RELATION LEK UR VUXEN/LÄRANDEPERSPEKTIV LEK UR BARN/EGENVÄRDESPERSPEKTIV ©M.Öhman

UTGÅNGSPUNKTER Barn är olika socialt aktiva Lek är alltid frivillig och spontan Leksvårigheter beror oftare på samspelet än på barnet Kartläggningens syfte är att klargöra Fokus på styrkor och intressen ©M.Öhman

INNAN DET KAN BLI LEK Relation – trygghet o anknytning Att bli lekt med – vara betydelsefull Intersubjektivitet – lekupplevelsen delas Tillräckliga lekerfaenheter Att kunna ladda andra o annat med ny betydelse Utforska - förvandla ©M.Öhman

KARTLÄGGA LEK? VAD SKA VI NÄRGRANSKA? VAR/VAD/HUR/MED VEM LEKER BARNET/BARNEN? KVALITETER I SAMSPELET I LEKEN VAD KAN VI FÅ SVAR PÅ? LEKMÖNSTER – FINNS DET BARN SOM HAMNAR UTANFÖR LEKEN? ANSLUTNINGSSTRATEGIER – HUR GÖR BARN NÄR DE VILL BLI MED I LEK? HUR VISAR BARNEN ATT DE VILL VARA IFRED? HUR SÄGER DE NEJ TILL NÅGON SOM VILL BLI MED? HUR TOLKAR VI OCH HUR INGRIPER VI? ©M.Öhman

LEKVÄRLDAR bygga dela skydda Fritt efter E.Johansson 2007

ANSLUTNINGSSTRATEGIER Strategier som bidrar till pågående lek och ofta accepteras Ta reda på vad de gör – lista ut vad leken handlar om Gå in i lekområdet Ge ett bidrag Skapa en variation på pågående lek Strategier som inte bidrar till pågående lek och ofta misslyckas Att be om info Att tala utifrån sig själv vad man känner och tycker andra ska borde göra Referera till en vuxen Kritisera ©M.Öhman

ERFARENHETER OCH UPPLEVELKSER I LEK Tillhörighet Självständighet Kompetens ©M.Öhman

DEN NEGATIVA UTVECKLINGSCIRKELN Låg själv- känsla Outvecklad samvaro- kompetens Negativa förväntningar på andra och sig själv Negativa avsikter mot andra Lite positivt samspel Andras negativa iakttagelser och reaktioner (Fritt efter Laine 2002)

ENSKILT LEKSTÖD – OM ETT BARN HAR SVÅRT ATT KOMMA MED I LEK EN EGEN STUND Ge goda samspelsupplevelser – bygg relation Hitta leklusten tillsammans Hjälp barnet ”ladda” saker och kamrater Stärk barnets föreställningsförmåga HJÄLP BARNET TOLKA O SVARA PÅ ANDRAS LEKSIGNALER – BYGG EN LEKGRUPP KRING BARNET ©M.Öhman

Skapa en lekgrupp Syften Förutsättningar M.Öhman ge barnet/n nya o bättre erfarenheter av lek o samspel Stärka barnets/ns tilltro till sin förmåga Utveckla strategier för anslutning o vidmakthållande av lek Förutsättningar Lärarens kunskap om barnets/ns aktuella lekutvecklingsnivå – anpassade lekaktiviteter Läraren god relation till barnet Några barn som är bra på att leka Några barn som är positivt inställda till barnet/n M.Öhman

Oroliga barngrupper Yttre struktur Fasta lekgrupper Tydligt modellarbete Positiv bekräftelse Introducera lekmaterial och leksätt Länka leksekvenser Organiserad grupplek Faddersystem ©M.Öhman

”De vuxnas kunskap om, insikt i och egen lekförmåga är mer avgörande för hur djup, långvarig och utvecklande barnens lek blir än de enskilda barnens fantasiförmåga eller lekfullhet” Eli Åm ©M.Öhman