Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Dialogmöte 18 oktober 2011 Presentation av Idékoms förslag till överenskommelse Christoph Lukkerz, processledare Nätverk Social Ekonomi Skåne
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Gemensamt fokus SamhälleAkademi Utbildning Företag Källa: Tage Dolk.
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Staten och det civila samhällets organisationer
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
J U S T I T I E D E P A R T E M E N T E T Insatser för att värna och fördjupa den svenska demokratin.
Spelregelsprocessen och samarbetet med civilsamhället
Kommunalrådskansliet KAPITEL Stöd till och stärkt samverkan med det civila samhällets aktörer •Vision ” I Örebro finns ett levande vitalt civilt samhälle.
Visionen för Regionalt cancercentrum väst:
Södertörns projekt ”Introduktion Södertörn” implementerades 2010 genom samfinansiering av en gemensam introduktionsstrateg (8 kommuner och arbetsförmedling)
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
 Kvalitetsarbete i svensk folkbildning Folkbildningsrådets perspektiv.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
Uthållig kommun – vägvisare mot smartare energianvändning Maria Steinbach Lindgren Enhetschef Kalmar
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin
1 Forskning & Utveckling Hannie Lundgren EU-plattformsmöte 29 april.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Presentation Jämte, Estland, Västerbotten, Stockholm.
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Om regional demensöverenskommelse
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
”Vägen mot e-samhället”
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Vägar till en jämlik hälsa
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
OECD Territorial Review of Sweden
Idéburet Offentligt Partnerskap
PORTFÖLJ blev KOFFERT eller KULTUR- SAMVERKANSMODELL ”En koffert med tydlig packsedel”
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
En ny modell för samverkan mellan stat, region och kommuner.
Regional Överenskommelse 4/ De sex principerna i den nationella Överenskommelsen Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet.
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
Kvalitetssäkrad välfärd Torkel Wadman
SAMVERKAN För att bygga upp en stabil och varaktig samverkan krävs ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. En metod kan vara att arbeta utifrån en.
Västra Götalandsregionen och den Sociala Ekonomin i Västra Götaland.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Niklas Lundin Näringsdepartementet
Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Konferens 2007 Medicinskt ansvariga Sjuksköterskor Gabriella Kollander Fållby Avdelningen.
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
Landsbygdsstrategin och Landsbygdssäkring Christina Nordin Landsbygdsdepartementet Sjöbo 15 oktober 2012.
Regionalt cancercentrum syd
Barn och ungas rättigheter BRÅ
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Långsiktighet samverkan dialog process relation insyn mångfald respekt medverkan utveckling ansvarsfördelning partnerskap tydlighet självständighet oberoende.
Överenskommelsen inom integrationsområdet
Överenskommelsen mellan regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom integrationsområdet.
Presentation av Civos uppföljning av politiken för det civila samhället ur civilsamhällets perspektiv 2012.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
––– Närmare koppling till sakfrågor Stockholm
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Regionkommun i Västerbotten
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Presentation av förslag
Vad innebär regionbildningen?
Syfte för samverkan inom Vård och omsorgscollege Södra Norrland
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Presentationens avskrift:

Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna, synliggöra och stärka de idéburna organisationernas omistliga roll i det svenska samhället Det sociala området och demokrati

Vad är Överenskommelsen? Målet Att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare, samt att stödja framväxten av en mångfald av utförare inom hälso- och sjukvården och omsorgen Utgångspunkter och vision Bilden av samverkan idag och kunskapen om de idéburnas verksamheter Erkännande av de idéburnas roll och viljan att utveckla välfärden Sektorns roll, kompetens och värde

Processen – delvis förnyade former Fanns ingen samlad idéburen part Regeringen bjöd in till dialog med ca 90 organisationer (2007) Dialog under ett år. Diskussioner om begrepp, innehåll och former. En arbetsgrupp ”höll i pennan”. Regeringsbeslut och undertecknande av organisationer samt Sveriges Kommuner och Landsting oktober 2008 Nu underskriven av ett 50-tal organisationer IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut

Vad innehåller Överenskommelsen? Parternas utgångspunkter Principerna Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald Åtagande och åtgärder Gemensamt ansvar för uppföljning och kunskapsspridning

Vad medför Överenskommelsen? Parternas arbete Partsarbetet blir en mötesplats och ett diskussionsforum Egna processer utifrån åtaganden och åtgärder Gemensamt – sprida information, utveckla och följa upp Regeringen Propositionen 2009 – utkast på web och hearing Forsknings- och statistiksatsning (220 milj under 10 år) Idéburna organisationer inskrivna i uppdrag om entreprenörskap inom vård och omsorg till Tillväxtverket Enheten för civilsamhällespolitik har även fått ett interdepartementalt samordningsansvar

De idéburna samverkar i konkreta projekt Det offentlignära frivilliga arbetet Lokala och regionala överenskommelseprocesser Att mäta kvalitet Näringspolitik för idéburna organisationer

Sveriges Kommuner och Landsting Informationsspridning Kartläggningar av hur kommunerna arbetar med civilsamhällesfrågor Utbildningsinsatser Nätverk och stöd för utveckling i kommunerna IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut

Vad händer lokalt och regionalt? Den nationella överenskommelsen är inte styrande Lokala och regionala processer Ökat intresse även lokalt och regionalt Många parallella processer men som också länkas samman genom kunskapsutbyte mm Nationella överenskommelsen ett exempel på metod och utgångspunkter Med den nationella överenskommelsen som referens underlättar samverkan Likheter och skillnader (ex vilka områden som inkluderas)

Kansliets arbete Årliga uppföljningskonferensen Kommunikation Dialogmöten Infobrev, trycksaker och media Forskning En uppföljningsstudie i tre delar (Ersta Sköndal högskola) Tematiska studier 2010 och 2011 Organisation Planera, stödja och genomföra beslut från Gemensamma arbetsgruppen 3 personer, 2 tjänster