Myndighetsbibliotek i Sverige Förutsättningar, problem, utmaningar 16 maj 2008 Biblioteksdagarna Jakob Harnesk Teknikhuset

Vad är ett myndighetsbibliotek? ”Det finns i dagsläget inga myndighetsbiblotek i Sverige. När folklivsinstitutets bibliotek brann upp 1998 försvann det sista myndighetsbiblioteket i Sverige. Numera används i huvudsak Internet som informationskälla på Sveriges myndigheter.” (Wikipedia 2007)

Bakgrund SB uppdrag våren 2007 Beskriva myndighetsbiblioteken i Sverige Identifiera problem Föreslå lösningar Fokus på elektronisk information Avgränsningar Ej universitet och högskolor Ej biblioteksmyndigheter Ej < 10 anställda

Hur många myndigheter finns det? 552 enligt Statskontoret (2005) 338 enligt Sverige.se (Verva) 222 i denna undersökning efter avgränsningarna Totalt ca 125 000 anställda

Hur många myndighetsbibliotek finns det? Hur definieras ett bibliotek? Rummet eller funktionen? 23 myndighetsbibliotek i SCB-stat Lika många är Samverkansbibliotek Ca 70 i Libris biblioteksdatabas Uppskattad totalsiffra 75 myndighetsbibliotek (1/3)

En förändrad omvärld Mängden information ökar Tillgängligheten ökar Sökmotorer Informationskompetens Webb 2.0 - Informationssamhälle eller interaktivitetssamhälle

Allmänna bibliotekstrender Förändrat fokus Hybridbiblioteket Service på distans – och på egen hand ”Biblioteket finns överallt” En förändrad yrkesroll, andra kompetenskrav Pedagogik

Hur arbetar ett modernt myndighetsbibliotek? Förändringar Minskade utlån, minskade besök E-dokument på nätet Biblioteket finns numera ”överallt” Förändringar för personal Rutinarbete minskat Omvärldsbevakning Webbpublicering och intranät Utbildning

Arbetsområden Tryckta böcker – katalog eller inte? Tidningar och tidskrifter Dokumentbeställningar, fjärrlån Databassökning Utbildning Intranät / e-publicering / digitalisering Projektmedverkan / Business intelligence Extern service

Utbildning – en huvuduppgift för myndighetsbiblioteket? Varför? Man är självlärd Man rådfrågar en självlärd kollega Att spontan-googla är ineffektivt Inköpta resurser utnyttjas inte tillräckligt Kvalitet i arbetsresultatet Rätt information i rätt tid

Ett problemområde: nationella ramavtal och upphandlingar KB – UoH, vissa statliga mynd. Kulda – Folk- och skolbibl. EiRA – Landstingen Danmark – DEFF Finland – FinElib Norge – ABM-utvikling

Reflektioner och förslag Effektivitet förutsätter informations-infrastruktur (”infostruktur”) Jfr övriga nordiska länder Statliga myndigheter vs UoH Vad är en önskvärd nivå? Skillnad generella och specifika informationsresurser Möjligt skapa en ”basuppsättning”? Positiv respons från myndighetsbibliotek

Statligt basutbud av generella e-tjänster? Prioritet 1 Nationalencyklopedin Presstext Mediearkivet Artikelsök Encyclopedia Britannica Prioritet 2 Norstedts rättsdatabaser Landguiden Digitala kartbiblioteket Affärsdata Wordfinder Vissa EU-databaser ScienceDirect SourceOECD Ebrary

Ramavtal för böcker och tidningar/tidskrifter Nya upphandlande enheter Skatteverket VHS Brist på kontinuitet Brist på genomslag Förslag om att SB försöker påverka

Förslag till utvidgat uppdrag för KB Skäl till förslaget: KB är en renodlad biblioteksmyndighet KB har stor erfarenhet av upphandlingar av e-tjänster KB har ett uttalat samordningsuppdrag Skäl som talar emot: Inget regeringsuppdrag Vilken annan myndighet skulle göra det bättre?

Nå, vad är nu ett myndighetsbibliotek? ”Ett myndighetsbibliotek är knutet till en (oftast) statlig myndighet och har som primär uppgift att ge biblioteks- och informationsservice till myndighetens tjänstemän. Vissa myndighetsbibliotek är även tillgängliga för allmänheten.” (Wikipedia, 2008)