Vården i siffror September 2014.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Datajuridik i vardagen av betydelse för kvalitetsregister
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Nationella Diabetesregistret NDR Hämta rapporten här:
Tabita Björk, Verksamhetschef, KCP, Örebro läns landsting
Projekt Infrastruktur 2.0
– ny invånartjänst för hantering av läkarintyg
Stöd för analys och förbättring
Addera Stöd för PULL i EI
AU Digital samverkan LO Process
Erfarenheter och leveranser från projekt RIGES
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Ehälsokommitténs diskussionspromemoria ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
”Vägen mot e-samhället”
”Vägen mot e-samhället”
Direktöverföring från journal till kvalitetsregister
Utvecklingscentrums uppgift
Säkerhetskrav vid informationsutbyte med aktörer inom vård och omsorg
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Samtal om eventuell förhandling om överenskommelse för 2015
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Vården i siffror Tekniska bilder 2015.
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Presentation februari 2015
Samma musik men olika teknik Tekniken byts ungefär vart femte år. Informationsinnehållet har oftast en livslängd som är 25–30 år, ibland ännu längre. Besluten.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Nu kraftsamlar vi för den sociala barn- och ungdomsvården
Kunskapsstyrning?. Kunskapsstyrning Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Utveckla en nationell.
Regional samverkan och regional portal? KSLs arbete under 2014.
G2. Arkitektur som håller ordning
Södra Regionvårdsnämnden
Regional samverkan kring öppna data Regional samverkan – öppna data 2012: Utarbetade det nationella ramverket tillsammans med SKL, Pwc och Peter Krantz.
HSA Integration.
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Om HSA och HSA-ansvarigs roll
Gemensamt kartstöd för Blåljus Det kan bli verklighet ! Hitta rätt!
Nationella och regionala tjänsteplattformar och tjänstekontrakt Arvid Thunholm – Integrationskoordinator Inera Picsara Användardagar
Ledningsdagar Uppsala
Ämne: diskussion om e-hälsoprioriteringar på chefsnätverket 21 augusti.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Stöd och Behandling nyutveckling Integration av visuell kommunikation och vårdsystem 1 Rita Bodin/Maria Berglund.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
Öppna jämförelser – exempel på indikatorer och datakällor Analysseminarium Psykisk hälsa 29 februari 2016
Samordnad utveckling för god och nära vård
Tempen på införandet av e-hälsa
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
stöd för uppföljning och förbättring
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Publicering av öppen data för att driva kvalitetsutveckling
Projektet Vårddatalager
SLL om tjänster för det kommunala området
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Material för socialtjänsten
Förstudie av nationellt diagnostiskt nätverk patologi
Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård och närliggande omsorg
Nationella och regionala tjänsteplattformar – ryggmärgen i svensk e-hälsa
SPELPLANEN Implementering Identifierat BEHOV! Välj väg!
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Vården i siffror September 2014

innehåll Till vem vänder sig Vården i siffror? Vad finns i Vården i siffror? Vem bestämmer vad som ska finnas i verktyget Vården i siffror? När är Vården i siffror färdig? Hur går det till om en källa vill tillgängliggöra indikatorer? Kan indikatorer visas på andra ställen än Vården i siffror? Vilka krav ställs på indikatorer på Vården i siffror? Vilken kvalitet har indikatorerna på Vården i siffror? Vem finansierar Vården i siffror? Och vem förvaltar Vården i siffror? Extra: Vad är Nationella tjänsteplattformen? Varför Nationell tjänsteplattform? Vad är Health Innovation Platform? Vad menas med tjänstekontrakt och varför hämtar Vården i siffror data på detta sätt?

Till vem vänder sig Vården i siffror? Vården i siffror vänder sig till vårdens aktörer. Fokus på dialog om kvalitet och förbättringsarbete. I nuläget behövs SITHS-kort för att nyttja verktyget Vården i siffror.

Vad finns i Vården i siffror? Riks-Stroke och Nationella Diabetesregistret (NDR) levererar indikatorer. Dialog förs med flera register. Framförallt under 2015 kommer anslutning att kunna ske i större skala. Vården i siffror följer principer för nationell e-hälsa. Måtten tillgängliggörs successivt via Nationella tjänsteplattformen och öppendataplattformen Helath Innovation Platform.

Vem bestämmer vad som ska finnas i verktyget Vården i siffror? Vården i siffror kan hämta data som tillgängliggjorts från olika källor. Varje källa, till exempel ett kvalitetsregister, eller en regional källa, bestämmer vad som är relevant att tillgängliggöra från den egna källan. Vilka av de tillgängliggjorda indikatorerna som hämtas upp och visas på Vården i siffror bestäms på kansliet för Nationella kvalitetsregister.

Kan indikatorer visas på andra ställen än Vården i siffror? Det som nu lämnas ut till Vården i siffror kommer inte att med automatik visas upp på andra ställen. Den tekniska lösningen möjliggör att indikatorerna görs till ”öppen data”, om registret beslutar så. Det är med andra ord registret som avgör om indikatorerna ska lämnas ut till Öppendata-plattformen och göras tillgängliga för publicering på andra platser.

När är Vården i siffror färdig? Vården i siffror finns tillgänglig för vårdens aktörer, med SITHS-kort, från 1 oktober. Inledningsvis kommer några indikatorer från två register att visas. Funktioner och innehåll byggs på successivt. Vården i siffror byggs av konsultbolaget Valtech AB. Var tredje vecka hålls öppna så kallade sprintdemonstrationer.

Hur går det till om en källa vill tillgängliggöra indikatorer? Analysera och bestämma indikatorer. Beskriva varje indikator i ett indikatorbibliotek, som finns i separat webbapplikation. Tillgängliggöra indikatorernas mått (värden) med hjälp av så kallade tjänstekontrakt, via Nationella tjänsteplattformen. Besluta om indikatorerna ska tillgängliggöras på Öppen data plattform.

Vilka krav ställs på indikatorer på Vården i siffror? Indikatorn ska vara mätbar och väl definierad. Definitionerna beskrivs i metadatakatalogen. Indikatorn ska vara vedertagen och därmed gärna förekomma i andra etablerade indikatorset. Indikatorn ska så långt det går stödja en värderande tolkning; man ska veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. Det ska vara möjligt för huvudmän och hälso- och sjukvården att kunna påverka sitt utfall. Både resultatmått och processmått kan användas. Indikatorn kan vara nationell eller regional.

Vilken kvalitet har indikatorerna på Vården i siffror? På Vården i siffror presenteras indikatorer av varierande kvalitet. Tolkningar av sjukvårdsdata förutsätter allmän kunskap om sakområdet, tid för analys och fördjupning samt ofta även kunskap om olika lokala omständigheter. Täckningsgrad och bortfall måste beaktas och analyseras, liksom lokal kännedom om casemix-problematik. Det är landstingens och sjukvårdens företrädare som har de bästa förutsättningarna att tolka och värdera de egna utfallen. En ”indikator” är i vanligt språkbruk ett tecken eller en signal på någonting, inte ett uppenbart faktum med en självklar uttolkning. En indikator pekar på ett förhållande att studera vidare, värdera och eventuellt förändra. Vården i siffror ger de signalerna. För att få tillgång till Vården i siffror krävs SITHS-kort.

Vem finansierar Vården i siffror? Och vem förvaltar Vården i siffror? Vården i siffror är framtagen inom satsningen på Nationella kvalitetsregister och finansieras av staten och landsting/regioner. Läs mer om satsningen på nationella kvalitetsregister Kansliet för Nationella kvalitetsregister förvaltar Vården i siffror. Inera AB, som koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete, bedriver den tekniska systemförvaltningen samt driften av Vården i siffror. Vården i siffror tas fram genom ett nära samarbete med statens och SKL:s gemensamma arbete med Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård. Läs mer om Öppna jämförelser på skl.se och socialstyrelsen.se. Samt i samverkan med Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning, NSK. Läs mer om NSK.

Vad är Nationella tjänsteplattformen? Källa: http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/ICC-Integration-Competence-Center/

Varför nationell tjänsteplattform? Tjänsteplattformen är en del av den nationella e-hälso arkitekturen. Källa: http://www.inera.se/ARKITEKTUR--INFRASTRUKTUR/

Vad är Health Innovation Platform? HIP bygger på säker och juridiskt korrekt hantering av tillgänglig data och skapar grunden för att ta fram dessa nya lösningar. Genom HIP får utvecklare både inom och utanför vården tillgång till programkod (API:er) vilka ger tillgång till helt öppen vårddata såväl som patientbunden data från journalsystemen och andra källor med patientens egna och säkra godkännande. HIP innehåller beskrivningar, stöd och färdig kod för utvecklare och designers. Källa: http://www.healthinnovationplatform.se/om-hip/

Vad menas med tjänstekontrakt och varför hämtar Vården i siffror data på detta sätt? En Tjänstedomän består av en samling tekniska specifikationer, så kallade Tjänstekontrakt, som reglerar informationsutbytet inom en viss typ av tjänst eller system. Tjänstekontrakten är utformade utifrån de riktlinjer som tagits fram av Ineras Arkitektur och regelverk och följer RIV tekniska anvisningar. Vad Tjänstekontrakten åstadkommer rent tekniskt är att de enligt ett förutbestämt regelverk specificerar hur olika anrop och svar inom en tjänst eller system ska gå till. Om till exempel en invånare använder sig av Tjänstedomänen för Listning för att ta reda på hur många tänkbara vårdval hon/han kan göra, är detta ett ”anrop”. Listan som då kommer upp med alla vårdenheter som det finns att välja bland, är ett ”svar”.  Ett Tjänstekontrakt består av ett anrop och ett svar. Alla dokument, regelverk och annan teknisk information som gäller Tjänsteplattformen och tjänstekontrakten finns publicerad på RIVTA. Via denna sida kommer du även åt källkod, tekniska beskrivningar över tjänstekontrakt, med mera. Gå vidare till RIVTA Vården i siffror anropar register och får svar enligt en framtagen standard. Register som levererar data enligt standarden kan förse flera aktörer med svar med hjälp av samma standard och måste inte skapa olika sätt att leverera data beroende på mottagare.