Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Atomer och kemiska reaktioner
Kemi.
Energi och energiomvandlingar
Syror och baser Syror och baser.
Ozonskiktet över Sverige.
Kemi Föreläsning nr 2 Sid
Handlar om kolföreningar
Ett kretslopp innebär att ämnen cirkulerar genom ett ekosystem (Tex Jorden), till exempel vatten eller kol. Vad menas när vi talar om 'kretslopp' och.
Luft, vatten Kapitel 2.
Kol och kolföreningar.
MILJÖ.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Kemirepetition år 7.
Kemins grunder Föreläsning nr 4 Sid
Kemins grunder Föreläsning nr 5 Sid
KEMI-tipsrundan Lycka till! Bendy & Pär.
Luft-quiz.
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Jonföreningar och molekyler
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Kemins grunder Sammanfattning Sid 6-79.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
LUFT.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Materia "allt som har både massa och volym"
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Kol och kolföreningar Kort och snabbt.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Farliga ämnen.
Syror och baser.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Föreläsning nr 6 Sista föreläsningen Sid 67-75
Luft Repetition.
Ozonlagret.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
Biologi Livets former.
KEMI Vad är det egentligen?.
Livsmedelskemi.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Luft och vätgas Sidorna Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser,
KEMI – luft och vatten LUFT OCH VATTEN KE år 7 Mälarhöjdens skola.
Miljö kemi.
KEMI Vad är det egentligen?.
LUFT OCH VATTEN KE år 7 Källängens skola KEMI – luft och vatten
Syns inte men finns ändå
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
FOTOSYNTESEN Upphovsman benavid_2co0 Bildkälla - Licens:  CC0 Public Domain.
Luft och Vatten.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
- Luften är en blandning av gaser
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Kemiska bindningar.
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Svar: Luften i NO-salen väger ca 250-300 kg. 1 m3 luft väger ca 1,3 kg. Kan man bära luften i NO-salen om man ”packar ihop” den till en boll? Svar: Luften i NO-salen väger ca 250-300 kg.

GASER Ingen bestämd volym Expanderar (utvidgar sig) tills det fyllt tillgängligt utrymme. Var och en av molekylerna eller atomerna rör sig helt oberoende av de övriga. Gasformiga ämnen har egenskaper som gör att man kan skilja dem åt.

LUFTEN

SYRE Heter även oxygen. Alla syremolekyler kommer från de gröna växterna. Syremolekyler förbrukas vid förbränning. Syre är nödvändigt för vår andning och för att eld ska kunna brinna. Utvinns ur luften eller framställs genom sönderdelning av vattenmolekyler. Används till andningsgas, tillverkning av stål, blekning av pappersmassa, svetsning. Syremolekyl O2

KVÄVE Heter även nitrogen. Ogiftigt ämne (luft består till 78% av kväve) Endast enstaka bakterier och alger kan använda sig av luftens kväve. Allt liv innehåller kväveatomer. Används till tillverkning av gödningsmedel, färgämnen, läkemedel. Flytande kväve används som kylmedel. Kvävemolekyl N2

VÄTE Det lättaste av alla ämnen Vanligaste atomslaget i universum Brinner mycket intensivt i luft eller syre – ibland sker förbränningen med en knall Knallgas - en blandning av väte och syre. Vid reaktionen bildas vatten Fås frams genom att sönderdela vattenmolekyler med hjälp av elektricitet Används vid tillverkning av margarin, ammoniak och saltsyra, bränsle i rymdraketer Vätemolekyl H2

KNALLGAS Knallgas En blandning av väte och syre. Vid reaktionen bildas vatten

OZON Reagerar lätt med andra ämnen Livsviktig högt upp i atmosfären - skyddar mot solens UV-strålar. Skadas av freoner. Giftig på marknivå Används bl.a. för att döda mögel i fuktskadade hus, blekmedel för pappersmassa. Syremolekyl, O2 Ozonmolekyl, O3

ÄDELGASER Mycket stabila Helium – lättast av alla ämnen efter väte. Används i bl.a. ballonger och luftskepp. Radon – farlig gas. Radonatomer faller sönder och avger då en strålning som kan framkalla cancer. Neon - rött sken i neonskyltar Argon – blått sken i lysrör. Glödlampor. Skyddsgas vid svetsning för att förhindra att metalloxider bildas. Xenon och krypton → speciella belysningsanläggningar

OXIDER Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med ett annat atomslag. När någonting brinner bildas det alltid oxider. En sådan reaktion kallas förbränning. I luften finns oxider med kolatomer, kväveatomer och svavelatomer. De kallas koloxider, kväveoxider och svaveloxider.

KOLDIOXID När ämnen med kolatomer brinner i luft bildas koldioxid. Vid ofullständig förbränning (syrebrist) bildas i stället kolmonoxid som är giftigt. När vår kropp förbränner maten bildas också koldioxid.