Samverkansprojekt Struktur och innehåll för dagvattenstrategi i ett förändrat klimat Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län VA-mässan 2014

Strategi med vision och mål Klimat- och energistrategi (år 2010)– med vision och mål till år 2050 Visionen innebär: … behovet av energi minskar med knappt 40 procent (jmf år 2007)samt att länet blir självförsörjande och ett överskott av förnybar energi kan säljas. Övergripande mål: År 2050 är energianvändningen mindre än 8 000 GWh. År 2050 producerar vi minst 9 000 GWh förnybar energi. År 2050 är utsläppen av koldioxid lägre än 1 ton per år och invånare. Målet avser endast koldioxid och inte övriga växthusgaser. Visionen åtföljs av 8 övergripande mål och 13 etappmål som utgår från följande åtgärdsområden:  Effektivare energianvändning  Förnybar energi  Transporter  Planering  Jordbruk och skogsbruk  Konsumtion och Livsstil  Anpassning till klimatförändringar

Klimat- och energistrategin Delmål klimatanpassning År 2015 har alla kommuner identifierat och analyserat riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion, beaktat riskerna i den fysiska planeringen samt tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig bebyggd miljö för ett förändrat klimat.

Klimatrådet för Jönköpings län Klimatrådet för Jönköpings län bildades år 2011 och har till syfte att vara en samordnande och pådrivande kraft i länets arbete för att förverkliga länets vision Plusenergilän år 2050 Klimatrådet för Jönköpings län består av 29 ledamöter med ledande befattningar Fokusgrupperna har till uppgift att ta fram förslag till åtgärder med syfte att målen i klimat- och energistrategin ska nås

Klimatrådet beslutade 2012 om tillsätta arbetsgrupp Gemensamman riktlinjer och rekommendationer för hållbar dagvatten hantering i ett förändrat klimat Sommar 2013, förfrågan om deltagande i länsgemensam arbetsgrupp för hållbar dagvattenhantering Önskemål från kommunerna om gemensamt projekt Arbetsgrupp Referensgrupp 18 personer 7 personer 7 kommuner, Emåförbundet och Länsstyrelsen 3 kommuner och Länsstyrelsen .

Länsarbetsgruppen hållbar dagvattenhantering Första träffen februari 2014 Aktuellt läge i kommunerna Struktur Innehåll Utformning Arbetsfördelning Samverkan mellan kommunerna Samverkan inom kommunen Kunskapsinhämtning Klimatanpassning i strategin Breda diskussioner I länet har några av kommuner tagit fram en dagvattenpolicy eller strategi Viktigt att man klargör frågan om när man kopplar till kommunala reningsverk och när kopplar man till dagvattenledningar. Vilka krav kan man ställa på de som ska nyexploatera ett nytt område? Vid nyanläggningar är det viktigt att tänka på lägsta grundläggningsnivå utifrån närmsta vattenflöde. I en strategi är det viktigt att beskriva vilka recipienter man har och vilken förmåga dessa har att ta emot ökad mängd dagvatten. Vid förtätning av samhällen skapas ofta mer hårdgjord yta som förändrar flödet av dagvatten. Viktigt att beskriva hur man hanterar detta i en strategi. I planprocessen är det viktigt att man samverkar inom de olika förvaltningarna. Viktigt att tänka på vilken reningseffekt man vill uppnå vid konstruktion av dammar. Vid konstruktion av dammar och diken ska man tänka på den största nederbördsmängd som kan komma. Provtagning är viktig Peka ut vilka som är ansvariga för provtagningen och även vem som tar hand om resultatet från provtagningen. Skötsel av sina anläggningar är viktigt. Vid akuta situationer är det viktigt att ta med i strategin hela möjliga händelseförloppet

Länsarbetsgruppen hållbar dagvattenhantering Följande träffar (4 stycken) Fortsatta diskussioner om innehåll Ansvarsförhållanden inom kommunen Öppna lösningar kontra rörledning Recipienter Svenskt Vatten bjuds in – nya idéer föds Deltagarna jobbar med uppgiften på respektive kommun Konkreta förslag växer fram Förslag omvärderas i gruppen efter diskussion Hemuppgifter • Strategierna får inte bli för långa. Komprimera är viktigt. Ska både vara ett internt arbetsdokument och ett publikt. • Ansvarsförhållanden bör redogöras i dagvattenstrategierna. (mellan kommunens olika förvaltningar: gata/park, tekniska, plan). Viktigt att redogöra för ansvarsbilden både vid nyetableringar och vid åtgärder i befintlig miljö. Kan nämligen se olika ut i dessa fall. Båda ansvarsbilderna kan visas i en tydlig processbild, se nästa punkt, som tydligt förklarar de inblandades roller och ansvar. • För att tydliggöra de olika ansvarsförhållandena är det viktigt att detta visas på ett tydligt och övergripande sätt. Detta görs lämpligen med en processbild (se exempel från Svalös Dagvattenpolicy sid 17, framtagen av NSVA). Då flera aktörer är inblandade i dagvattenfrågan på kommunerna är det viktigt att ansvarsförhållanden i processen tydligt beskrivs i dagvattenstrategin, både som förklarande text och i en processbild. Viktigt att det presenteras tidigt i strategin. • Hur beaktar kommunerna dagvatten i planprocessen? Det är ofta så (i Vaggeryd) att man börjar bygga utan detaljplan och då blir dagvattendelen akut och svår att lösa. Malmö hade samma problem men i samband med att man tog fram sin dagvattenstrategi tog man beslut om att dagvattenfrågan skulle komma in tidigt i processen. Viktigt att ett sådant beslut tas på kommunerna! • Fördröjning av dagvattnet är viktigt. Kan man i ett tidigt skede fördröja vattnet kan man också minska dimensionen på rörledningsnätet och därmed spara stora kostnader. Det är även viktigt att man i samband med olika typer av fördröjning också tittar på om man behöver rena dagvattnet och vilka lösningar det i så fall finns. Vilka krav kan man ställa på exploatören för att minska mängden dagvatten från det exploaterade området? Har man möjlighet att detaljstyra i planerna? • Viktigt att få med vilken recipient som mottar vattnet och hur känsliga är dessa. En inventering av vilka recipienter det finns i kommunen samt att man klassificerar dessa för att få kontroll på deras tålighet mot föroreningar och annat i samband med inledning av dagvatten (Dagvatten strategi för Malmö sid 29 har beskrivit recipienterna olika klasser). Klassningen finns i VISS, men kommunerna har i detalj inte kontroll idag på hur känsliga aktuella recipienter. Ta med i strategin att man bör undersöka hur markförhållanden ser ut. Bör komma med redan i planen. • För att exploatören och entreprenören ska få kännedom om vilka olika lösningar det finns att utforma dagvattenanläggningar är det viktigt att beskriva utformningen av dessa samt även ge exempel på hur de ser ut, förslagsvis bilder och foton. • Man ska nog vara generellt försiktig med att släppa för mycket direkt ner i grundvattnet på genomsläpplig mark. Svårt att veta riktningen på grundvattnet (lite slingriga banor). Kan man reglera hur mycket vatten man får släppa ner i grundvattnet på plats vs skicka det vidare på utan/via dagvattnet? Hur ser Svenskt Vatten på detta? • Perkolationsdiken på t.ex. villatomter kan bli problem i längden (när dessa gror igen). Mer vanligt nu med hårdgjorda villatomter istället för gräsmattor.

Länsarbetsgruppen hållbar dagvattenhantering Var står vi idag? En struktur till mall är framtagen där klimatanpassning inkluderas Kommunerna jobbar aktivt med dagvattenstrategier Exempel Positivt! Samverkan mellan kommunerna och Länsstyrelsen Stort informationsutbyte mellan kommunerna Stor hjälper liten Klimatanpassningstänk Problem! Dagvattenhantering är komplext Utmaning att få med klimatförändringar och klimatanpassning Resursproblem – tiden räcker inte till Underskattar tidsåtgången

Dagvattnet delas in i tre grupper (låga, måttliga eller höga) beroende på innehåll av föroreningar samt risk för negativa biologiska effekter. Klassificeringen bygger på de fem klasser som finns i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag [4], där de tre lägsta klasserna har förts samman till en. Markanvändning Föroreningshalter Reningsbehov Ja Nej Typ av rening Tungmetall Närsalter  

Tack för uppmärksamheten Frågor? Tomas Ekelund Samordnare Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län tomas.ekelund@lansstyrelsen.se 010-223 62 42