Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet i samarbete med Greppa Näringen

Grovfoderkvalitet KRAV o REK: Diskutera den målbeskrivning för grovfoderkvaliteten med önskade halter (energi, råprotein, ts-halt, fiber, mineraler, hygien) som framtagits i modul 41A eller 41B eller vid annan rådgivning och jämför med nuvarande foderkvalitet. Saknas målbeskrivning, upprättas en sådan. • Gå igenom konserveringstekniken på gården och diskutera kortfattat om mjölkkvaliteten indikerar brister vid konserveringen av grovfodret vad gäller teknik och hygien och vid stallgödselhanteringen. • Diskutera lagringsförluster vid lagring av grovfoder, gör eventuellt även en inspektion av lager, speciellt om mjölkkvaliteten inte är bra.

Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder Minst 11 MJ/kg ts 150 g rp/kg ts 500 g NDF/kg ts 100-150 g iNDF/kg NDF < 27 g Kalium/kg ts >2 g Mg/kg ts >2 g P/kg ts Om Majs eller HP-massa 10-11 MJ/kg ts Minst 170 g rp/kg ts Ca 500 g NDF/kg ts Ca 100 g iNDF/kg NDF om majs Ca 150 g iNDF/kg NDF om HPmassa Mineraler samma som till vänster Rekommendationen behöver också anpassas utifrån övriga foderslag, foderstrategi, produktionsform och mål. Källa: Carin Clason, Linda Dahlberg, Växa Sverige

Foderkvaliteten har stor betydelse Tidig skörd: 11,7 MJ/kg ts, 160 g råprotein/kg ts Medel skörd: 10,9 MJ, 110 g rp. Sen skörd: 10,2 MJ, 90 g rp. Skillnaden mellan tidig och sen skörd för 25 kg ECM och 50 kor är 293.350 kr och motsvarar en mjölkprissänkning på 64 öre! Källa: Linda Dahlberg, Växa

Rätt kvalitet till rätt produktion (källa: Taurus) Rekommendationen behöver också anpassas utifrån övriga foderslag, foderstrategi, produktionsform och mål.

Lämpligt vallfoder häst Observera att grovfodret måste analyseras anpassat till häst eftersom energi och smältbart råprotein räknas fram med andra formler än för idisslare. Källa: Justina Olsson HS

Ammoniumkväve < 8%= 80g/kg N Smörsyra <0,1%=1 g/kg ts Hygienisk kvalitet pH < 4,2 vid ts < 35% ts (>35% ts är det ej ett intressant mått.) Ammoniumkväve < 8%= 80g/kg N Smörsyra <0,1%=1 g/kg ts Mjölksyra 3-12%= 30-120 g/kg ts Ättiksyra <3%= 30 g/kg ts Propionsyra <1%=10 g/kg ts Etanol <1%=10 g/kg ts Socker > 0 Riktvärden för analysresultat. Hög ättiksyra, mjölksyra >12% ger mindre konsumtion Etanol=tecken på jäst och ger sämre lagringsstabilitet Sockerbrist ger sämre ensilering. Källa: Eva-Maria Lidström Skånesemin

Källa: Svensk mjölk

Låg ts-halt ger risk för sporer Eller bild Perstorp Ts-haltens… Risken för sporer är störst vid låg ts-halt. Klostridiesporer är ett mjölkkvalitetsproblem. Vid hög ts-halt tillväxer svampar som kan leda till att fodret måste kasseras. Vid hög ts-halt sker ingen ensilering. Det är då extra viktigt med tät lagring.

Effekter av olika tillsatsmedel Se Ensileringsmedel Pauly Tomas 2011.pdf DLG-testade preparat.

Ensileringsförluster Förlustorsak Ungefärlig förlust (%) Cellandning 1 – 2 (oundviklig) Aeroba bakterier 2 – 4 Pressvatten (vid direktskörd) 5 – >7 (kan ev. undvikas) Fältförluster (vid förtorkning) 2 – >5 Feljäsning 0 – >5 (kan undvikas) Aerob nedbrytning under lagring 0 – >10 Aerob nedbrytning vid uttagning 0 – >15 Totalt: 7 – >40 Källa: Zimmer, 1980

Inläggningstid Källa: Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003 Det är viktigt med snabb inläggning. Men det kan också tvärtom bli problem med för snabb inläggning och därmed dålig packning om man har för hög skördekapacitet, tex självgående hack och bara ett silofack att fylla. Källa: Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003

Baljväxter innehåller mer mineraler än gräs gör Baljväxter innehåller mer mineraler än gräs gör. Kalciumhalten ger en fingervisning om hur mycket baljväxter vallen innehåller. Men man kan inte använda sambandet okritiskt. Titta i fält är alltid bäst.

Grovfodersystem KRAV o REK: Gå igenom och vid behov föreslå ändring i gårdens grovfodersystem (ålder på vallarna, antal skördar, avbetning, avkastningsnivå, vallfröblandning, insådd/renbestånd). Diskutera eventuell produktion av majsensilage, sortval och (hur majsgrödan bör gödslas) och vid vilken tidpunkt den bör skördas för att uppnå önskad grovfoderkvalitet.

För- och nackdelar med baljväxter Fördelar Billigt protein Flack energikurva Snabb nedbrytning Konsumtionshöjande Förfrukt Nackdelar Svårreglerade Lågt fiberinnehåll Smakfel Svårensilerade Låg ts Buffrande förmåga Låg sockerhalt Ett riktvärde för baljväxthalt kan vara 30% men det måste anpassas till gårdens förutsättningar. Baljväxter sjunker långsammare i energivärde men har en lägre utgångsnivå än gräs. Källa: Foderanalys till Foderstat Viktoria Bawelin 040914

31 % klöver, 5400 kg/ha återväxt 60 kg N/ha Baljväxthalten kan överskattas eftersom bladen är stora. Blommande klöver gör att man kan överskatta klöverhalten. Liggvall gör att man kan överskatta gräsets andel. Bilden visar vall med rödklöver ängssvingel och timotej.

21 % klöver, 5200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

7 % klöver, 4200 kg/ha återväxt 60 kg N/ha

Avkastning olika arter i sortförsök Avkastningspotentialen i olika vallarter. Hög avkastning=effektiv odling. Jämför vall 1, 2 och ev 3 för att se hur uthållig vallen är. Avkastningssiffrorna kommer från enskilda sortförsök och kan inte jämföras mot varandra, men man kan se det som en fingervisning. Källa: Sortval för mellersta och södra Sverige 2008/2009

Tidighet & härdighet Källa: SW Seed Förbättra fodervärdet och avkastningen hos vallen. Kombinera vallarter med tidighet som passar ihop. Förbättra foderananalysen genom att skörda i tid i förhållande till blandningens arter. Välj arter med vinterhärdighet efter gårdens geografiska läge. Källa: SW Seed

Vinterhärdighet sortförsök Skillnad i avkastning mellan vall1 och vall2 Avkastningen minskar med vallålder. Motivation för att förnya vallar. Se vilka vallarter som man kan förvänta behöver förnyas oftare och vilka som passar långliggande vall. Jämför med avkastningspotential på tidigare bild. Källa: Sortval för mellersta och södra Sverige 2008/2009

Fiberinnehåll i olika arter Gräs har högre fiberandel än baljväxter. Gräs som återväxer med stråskjutning har högre fiberandel i återväxten än de som stråskjuter i mindre grad. Det finns ett samband mellan högt fiberinnehåll och snabbt sjunkande energiinnehåll. Timotej och rajsvingel återväxer i relativt hög grad med stråskjutning. Ängssvingel och hundäxing har nästan inga strån i återväxten. I engelskt rajgräs varierar det med sorten. Källa: SW Seed

Små frön kräver grund sådd! Bra valletablering kräver att fröna inte myllas för djupt. Det är skillnad på tålighet för detta hos olika vallarter. 23

Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982 Vallfröet måste ha förutsättningar att inte myllas för djupt. Bäst är någon form av vältning före sådd av vallfrö. Blandat utsäde av vall och skyddsgröda gör att vallfröet myllas för djupt. Olika vallsorter påverkas olika, se föregående bild. Källa: Frankow-Lindberg & Kohrner 1982 24

Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar Renbeståndssådd ger bra vallavkastning med större risk för ogräs. Grönfoder ger ofta bra vall pga att det skördas tidigt. Metoden kan också ge en extra vallskörd anläggningsåret. Vid insådd i westerwoldiskt rajgräs ger hög utsädesmängd sämre resultat. Källa: SLU, figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Källa: BASF Ogräs kan förutom att ge avkastningssänkning även vara negativt i fodret pga dålig smaklighet, giftighet eller då de ger mjölkkvalitetsförsämringar. Förutom arterna ovan är nattskatta ett viktigt problemogräs i majs där den kan ge dålig smaklighet på fodret.

Skördetidpunkt majs Försök Kristianstad 2003-05 + Gamleby Riktvärde för stärkelsehalt i majs: 300-330 g/kg ts. Senare skörd=högre vattenhalt och högre stärkelsehalt. Sen skörd ger också sämre smältbarhet (iNDF) vilket kan vara negativt, särskilt om majsen utgör stor andel i foderstaten. Försök Kristianstad 2003-05 + Gamleby

Växtnäringsutnyttjande KRAVoREK: Gå igenom gödsling av grovfoderarealen utifrån - vallsystem - stallgödselstrategin inklusive ammoniakberäkning. Stallgödsel på vall – optimalt utnyttjande/risk för sporer i mjölken, körskador och förhöjt kaliuminnehåll i vallfodret med befintlig gödslingsplan • Gör nytt förslag till gödslingsplan för grovfodret efter förslag till förändringar. • Diskutera utlakningen före och efter åtgärder för minst ett skifte. Beakta särskilt hur vallbrottet hanteras. • Bedöm risken för lustgasavgång från marken före och efter åtgärder. Diskutera eventuell produktion av majsensilage, (sortval och) hur majsgrödan bör gödslas (och vid vilken tidpunkt den bör skördas för att uppnå önskad grovfoderkvalitet.)

Gödslingsrekommendationer kväve 2012 Vall Avkastning kg ts/ha 7 8 9 10 11 Gräsvall 3 skördar 190 215 235 250 260 Blandvall 20 % klöver 145 160 175 195 Blandvall 40 % klöver 85 95 105 115 120 Gräsvall 4 skördar 225 270 285 295 170 205 220 100 125 130 135 Anpassa kvävegivan efter avkastningspotential och befintlig eller önskad baljväxthalt. Rekommendationen gäller i första hand konventionell odling. I ekologisk vallodling baseras kväveförsörjningen på baljväxternas kvävefixering. Stallgödsel, i första hand flytgödsel, behövs där som ett komplement för att få en hög avkastning och för att täcka kaliumbehovet. Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket

Baljväxtvall avkastar mer med mindre kväve rs=rörsvingelhybrid äs=ängssvingel Baljväxterna ger stor potential för att minska mängden inköpt mineralkväve. Inringade staplar visar att en vall med baljväxter (till höger) gav ungefär samma avkastning vid 180 kg N/ha och år som en ren gräsvall (till vänster) vid 90 kg högre kvävegiva. Källa: L6-472. Figur: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket Kaliumgödsling 2012 Skörd Avkastning Ton ts/ha Kaliumklass I II III IV V Slåttervall ts, vall I 6 120 80 40 Slåttervall ts, vall II 160 8 200 Fodermajs ts 10 140 12 Kaliuminnehållet i vallfodret bör vara > 20 g/kg ts för att inte vara skördesänkande. Lämplig flytgödselgiva kan man oftast bestämma genom att utgå från kaliumbehovet. Källa: Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012, Jordbruksverket

Kaliumgödsling Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar Behov flytgödselgiva för att täcka kaliumbehov varierar mycket beroende på vallålder, K-Al och innehåll i gödseln. Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Ammoniakförluster vid stallgödselspridning Sprid flytgödseln så ammoniakförlusterna blir så små som möjligt. Källa: ALFAM, 2002

Temperaturens påverkan på ammoniakavgången Källa: ?

Ammoniumkväveinnehållet i stallgödseln varierar Statistik av verkliga stallgödselanalyser. Ammoniumkväveinnehållet varierar mycket beroende på gårdens foderstat och hur mycket vatten gödseln innehåller. Analysera gödseln!

Stallgödseleffekten varierar kväveeffekt kg N/ha vid 20 resp 30 ton nötflytgödsel/ha Beräkning: Linda af Geijersstam HS Kalmar

Utlakningseffekt av olika bearbetning HN99

Mineralisering - vallbrott, klöver 1 När vallen bryts på hösten och följs av höstsäd kan inte den grödan ta upp kvävet som blir tillgängligt efter vallen. Det blir onödigt läckage. Vallbrott på våren ger mindre kväveläckage och är ett bättre alternativ på jordar där det passar. Baljväxters kväve frigörs fortare än kväve från gräs. Vårbrytning är därför mest motiverat i baljväxtvallar.

Mjölkkvalitet och tidpunkt för stallgödselspridning Flytgödseln ger bäst effekt vid vårspridning, men man riskerar sämre foderkvalitet och packningsskador. Källa Ensilering av vallfoder. Svensk mjölk 2003

Kör-/ packningsskador i gräs eller klöver ”Praktisk körning” visar hur vallen tappat avkastning pga att man simulerat normala kör/packskador genom att köra i försöket. Praktiskt idag används tyngre maskiner än vad som gjordes när det här försöket genomfördes. Staplarna till höger visar att vitklövervall är känsligare för körskador än gräsvall.

Rekommendation (källa SJV): Engångsgiva 10-15 kg/ha Stor del stallgödsel - mindre behov