Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 13: Resolution •Resolution i satslogiken •Resolution i predikatlogiken.
Advertisements

Pragmatik Funktionellt perspektiv - studiet av språket i kontexten
Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns „Vårt svenska språk”
Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Hans och Greta.
Svenska som andraspråk
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
TYSKLANDS ENANDE & Otto von Bismarck.
Ett Brott Är Ett Brott... Av Lovisa Wirdemo.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
Allmän grammatik SATSDELAR
1 TIL SALGS Kom och köp! Lennart Lönngren. 2 TIL SALGS står det oftast. Men nyss såg jag på ett hus i Tromsø ett alternativ: KAN KJØPES Kan de båda uttrycken.
Att skriva en artikel.
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
Underordnade konjunktioner
De tävlande börjar med att skriva in sina namn i resultattabellen. PerUllaIngaEgon Per börjar slå med två sexsidiga tärningar. Han får 5 och 2. Gränsvärdet.
Samma fast olika eller olika fast samma?
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
Dcg-notation 21.2 G 2.3 M (BBS 8). dagens föreläsning extra argument i dcg-notation prolog-anrop i dcg-notation avslutande kommentarer om dcg.
Bedömning av muntlig produktion och interaktion
Förintelsen.
Diskurssemantik Pragmatik
Varför tror människor.
Revolution Vad är en revolution?.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
” kommer att, Tänker eller ska”?
Ängelproblemet Johan Wästlund. Ängel = Schackpjäs med ändlig räckvidd.
Flödeskontroll Satser i ett program utförs en och en efter varandra. Detta kallas sekvensiell flödeskontroll. Ofta är det dock nödvändigt att modifiera.
Relationer skapas, upprätthålls och avbryts genom tal
Iteration i C ”upprepa”
Matteus 26: ”När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.”.....
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Huvudsatser och bisatser
Logisk (denotationell) semantik Sanning, satsrelationer, predikat
PIRATPARTIET Rubriksnitt: Impact, vanlig text Arial Här kan man lägga en lite ingressbetonad text på ett par tre meningar (men funkar även utan). Vill.
PerUllaIngaEgon 1.Skriv in de tävlandes namn. 2. Per börjar slå med två tjugosidiga tärningar. Han får 15 och 5. Gränsvärdet för första höjden är =10,
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Formell logik Kapitel 1 och 2
Semantik Orden och deras betydelse (Sema = tecken på grekiska)
omniensen i monoteismen
Logikkurs 1.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Semantik – introduktion
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
En guide för arbeten i SO
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
Identitet Vad formar oss till oss?.
Samordnande konjunktioner- bindeord
Det va en gång en katt och hund del 1
Huvudsatser och bisatser
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
1 Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi.
Pontus Johansson 1 grammatiker 21.1 G 1 (BBS 7)
Bergvretenskolan 4A Klasslärare Helena Saari Elevcoach Philip Edman
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Konjunktioner bindeord.
Vad tycker du? När man diskuterar berättar man vad man tycker om något. När jag tycker något har jag en åsikt. Ett finare ord för att säga något är att.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen.
Att skriva vetenskapligt
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Satsschema - Hur använder man det?
Presentationens avskrift:

Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit mening - inbyggda i språkliga uttryck och struktur utgör (tillsammans med det som påstås & omvärldskunskap) grunden för de slutsatser som dras semantik eller pragmatik?

Historik Frege (1848-1925) 1892  refererande och temporala satser bär presuppositioner genom att de refererar till något  en mening och dess negation bär samma presupposition  för att en sats ska vara sann eller falsk så måste dess presupposition vara sann ”Kungen av Frankrike är vis” sann eller falsk?

Historik Russell (1872-1970) 1905 Hur - varför kan en sats vara meningsfull om den inte har någon referent? Theory of descriptions (om påståenden) ”Kungen av Frankrike är vis” Kungen av Frankrike finns och det finns ingen annan som är kungen av Frankrike och han är vis - falsk

Historik Russels förklaringar klarade av vagheter scope-ambiguities såsom ”Kungen av Frankrike är inte vis” Förutsätter att det finns en kung och påstår att han inte är vis Förnekar att det är sant att det finns en kung av Frankrike och att han är vis - ”Kungen av Frankrike är inte vis för det finns ingen sådan person”

Historik det finns ingen kung, han kan därför inte vara vis ”Kungen av Frankrike är inte vis” Vagheter i negationer kan förklaras utifrån vad som negeras  wide scope: det finns ingen kung, han kan därför inte vara vis  narrow scope: negerar att det som sägs om kungen inte är sant

Historik Strawson (1950)  Satser är inte sanna eller falska - yttranden är sanna eller falska  Det är yttranden som har presupposition  Sanningsvärden beror på yttrandetid (t ex) ”Det finns en Kung av Frankrike” är en förutsättning för att ”Kungen av Frankrike” ska vara sann eller falsk Denna relation bär en presupposition  Från semantik mot pragmatik!

Negationstest Presuppositionen gäller för en mening och för dess negation! Negationen förändrar ett yttrandes logiska följd men inte dess presupposition! A >> B A presupponerar B B |— A B följer av A B |— ~A B följer av negationen av A

Presuppositioner kvarstår vid negation Constancy under negation! 1. (A) ”Karin lyckades simma tio meter” |—Karin simmade tio meter >> Karin försökte simma tio meter 2. (~A) ”Karin lyckades inte simma tio meter” |—Karin simmade inte tio meter När vi negerar 1 för att få 2 så är den logiska följden av 1 inte samma som den logiska följden av 2. Negationen ändrar meningens logiska följd men presuppositionen bevaras!

Vad framkallar presuppositioner? ”triggers” Ord och konstruktioner!  Kvantifikatorer (alla, båda, några…)  Bestämda NP (hunden, bordet...)  Faktiva verb + adjektiv (insåg, ångrade, konstigt…)  Implikativa verb (glömma, lyckas…)  Tillståndsförändring (sluta, fortsätta…)

Forts. presuppositionsframkallare  Iterativer (igen, återvände, upprepa…)  Syntaktiska konstruktioner Informationsstruktur Icke-restriktiva relativsatser: ”Frege, som levde 1842 till 1925, var/var inte en utmärkt kock”  Temporala bisatser (medan, innan…)

Men... Negationstestet räcker inte! Presuppositioner: är upphävbara i vissa kontexter påverkas också av struktur

Defeasibility Presuppositioner kan försvinna i vissa kontexter  ”språkliga” och diskursbaserade  där motsatta antaganden görs Presuppositioner är känsliga för bakgrundsantaganden och omvärldskunskap!

Forts. Defeasibility Presuppositioner i meningar som innehåller verbet veta påverkas t ex av om subjektet är första, andra eller tredje person ”Lisa vet inte att Kalle kom” >> Kalle kom (komplementet förutsätts vara sant) ”Jag vet inte att Kalle kom” >> ???? Kalle kom ????

Forts. Defeasibility ”Kalle grät innan han skrivit klart sin uppsats” >> Kalle har skrivit klart sin uppsats ”Kalle dog innan han skrivit klart sin uppsats” >> Kalle har INTE skrivit klart sin uppsats Om alla vet vad som gäller så kan en presupposition förvinna ”Hon behöver i alla fall inte ångra att hon vann en massa pengar”

Projektionsproblemet Det har visat sig vara oerhört svårt att formulera en teori som förutsäger hur presuppositioner fungerar i komplexa meningar Freges idé håller ej! Plugs and Holes  Presuppositioner överlever i språkliga kontexter där den logiska följden inte gör det Presuppositioner försvinner i andra kontexter där man förväntar sig att de ska finnas kvar och där den logiska följden gör det

Presuppositioner överlever 1. Negationer ”Fiskaren fångade/fångade inte två fiskar” >> Det finns en fiskare Men presuppositioner överlever också i t ex modal kontext 2. ”Det är möjligt att fiskaren fångade två fiskar” ”Fiskaren borde ha fångat två fiskar” Projektionen är att presuppositionen från en bisats projiceras för att täcka hela satsen

Man kan förneka en presupposition! ”Kalle ångrar inte att han skrev en värdelös avhandling för han skrev ingen alls”  presuppositionen försvinner ”Kalle ångrar inte att han skrev en värdelös avhandling för egentligen ångrar han att han skrev en värdelös avhandling”  kontradiktion ”självmotsägelse”

Ännu en komplex struktur... ”Om Ulrika åker hem, så kommer hon att ångra att hon gör det” >> Ulrika åker hem Eftersom presuppositionen uttrycks i första satsen så försvinner presuppositionen för hela meningen

Semantiska presuppositioner överlever negationer Men hur förklarar man detta: ”Ulrika ångrar inte att hon inte klarade tentan, för hon klarade den” Motsägelse Presupponerar semantiskt ”Ulrika klarade inte tentan” men implicerar att presuppositionen är falsk Semantiska teorier håller inte eftersom presuppositioner inte är stabila utan varierar med kontext - yttrandens betydelser är inte stabila!