SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.

En presentation över ämnet: "SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman."— Presentationens avskrift:

1 SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.

2 Fullständig sats En sats som har både subjekt och predikat kallas fullständig. Katten dricker grädde. s p

3 Ofullständig sats Om subjektet eller predikatet saknas kallas satsen ofullständig Men snälla konstapeln…

4 Mening och sats En mening börjar med stor bokstav och avslutas med stort skiljetecken: punkt, frågetecken eller utropstecken. En sats behöver inte avslutas med stort skiljetecken. Ofta räcker det med ett kommatecken: När polisen kom, flydde tjuven.

5 Huvudsats och bisats Det finns två slag av satser: Huvudsatser och bisatser

6 En huvudsats kan stå för sig själv och ensam bilda en mening: Gunnar sjunger En bisats kan inte stå för sig själv och bilda en mening: …när han duschar.

7 Hjälpregel Man kan pröva om en sats är en huvudsats eller en bisats genom att sätta in ordet inte i satsen. Om inte kommer efter predikatet (p) så är det en huvudsats. Om inte kommer före predikatet är det en bisats. Gunnar sjunger inte, när han inte duschar. p p

8 Samordning och underordning Vid samordning är de båda satserna likvärdiga Vid underordning är en sats, huvudsatsen (H), viktigare och till den fogas en bisats (B).

9 Samordning Bettan målar stolen och Benke diskar. Bettan målar stolen är huvudsats Benke diskar är huvudsats Ordet och är en konjunktion

10 Underordning Bettan målar stolen när Benke diskar. Bettan målar stolen är huvudsats när Benke diskar är bisats Ordet när är en konjunktion.

11 Konjunktioner De ord som binder samman olika satser med varandra kallas konjunktioner. De är viktiga för att ge sammanhang åt en text.

12 Samordnande konjunktioner Binder samman satser av samma slag: huvudsats med huvudsats och bisats med bisats. De vanligaste samordnande konjunktionerna är och, samt, men, eller, för

13 Exempel på samordning Andreas fiskar, men det nappar inte. H H Pappa säger, att Anna svär och att Per röker. H B B

14 Underordnande konjunktioner Inleder bisatser Den vanligaste är att vanliga underordnande konjunktioner är när, innan, därför att, fastän, så att, för att, om

15 Exempel på underordning Johan erkände, att han hade stulit muttrarna. Niklas gick in på sitt rum, när han kom hem. Han gav Li blommor, därför att hon fyllde år. Jag går på bio, om du följer med. Pappa kom hem, innan vi hade hunnit städa.