Energiråd för industrin ”Det var mycket enklare och mycket lönsammare att minska på energiförbrukningen än vi trodde. En bättre arbetsmiljö fick vi på köpet.” Fredrik Blomberg, Ekenäs Mekaniska Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering inom industrin. Jag vill inleda med ett citat från Ekänäs Mekaniska: ”Det var mycket enklare och mycket lönsammare att minska på energiförbrukningen än vi trodde. En bättre arbetsmiljö fick vi på köpet.” Fredrik Blomberg, Ekenäs Mekaniska Ämnet har inte alltid varit aktuellt, men med ökande energipriser, starkare miljömedvetenhet och ökad konkurrens är energieffektivisering en ytterst angelägen fråga för dagens företagare att arbeta med. Energikostnaden kan minskas med 25-50% genom byte av energislag, energieffektivisering, översyn av abonnemang, utbildning, teknisk upprustning, förbättringar av inomhusmiljön. Först – en presentation.

Energi- och klimatrådgivning Opartisk rådgivning till företag, organisationer och hushåll Rådgivningen är kostnadsfri och finns i alla kommuner Inspiratör, bollplank och rådgivare Jag heter xxxxxx xxxxxxx och är energi- och klimatrådgivare i denna kommun. De kommunala energi- och klimatrådgivarna är opartiska och arbetar kostnadsfritt. Rådgivningen bedrivs mot både företag, organisationer och hushåll och finns i alla kommuner. Staten finansierar rådgivningen genom bidrag via Energimyndigheten. Vi ger råd och tips för energieffektivisering och konvertering till förnybara bränslen. Vi hjälper till att finna rätt ambitionsnivå, och göra avgränsningar i energiarbetet. Vi ger också vägledning i arbetet vidare; metoder, konsultinsatser eller liknande. Analyser, energideklaration och energikartläggningar kan en energikonsult hjälpa till med. Energi- och klimatrådgivarna fungerar som inspiratör, bollplank och rådgivare till företag.

Innehåll Varför energieffektivisera? Hinder Metodik Goda exempel

Varför? Sänkta kostnader Minskad miljöpåverkan Kvalitetssäkrad process Goodwill Stärkt konkurrenskraft Minskad känslighet för energiprishöjningar Oavsett om ett företag förbrukar lite eller mycket energi, om man tycker att energikostnaderna är höga eller låga så finns det i de allra flesta fall en stor potential att minska sina kostnader avsevärt tack vare energibesparande åtgärder. Förutom det självklara, en lägre energianvändning, ger ett aktivt och strukturerat energiarbete bättre kontroll över var energin används och hur energikostnaderna fördelar sig. Andra positiva aspekter som man dessutom får på köpet är: *Förbättrat underlag för investeringar och underhåll. Ett lägre effektbehov och därmed lägre abonnemangskostnader kan bli resultatet av det strukturerade arbetet. *Minskad miljöpåverkan och ofta bättre inomhus- eller arbetsmiljö. Energianvändning orsakar en del miljöproblem, där det allvarligaste är koldioxidens påverkan på klimatet. *Bättre kontroll på produktionsprocessen. Genom att göra en översyn och eventuella förbättringar kan man även uppnå högre produktkvalitet på samma gång. *Möjlighet till goodwill genom att kommunicera sitt energieffektiviseringsarbete både internt och externt *Stärkt konkurrenskraft och minskad känslighet för framtida energiprishöjningar Ökande energipriser är ett ypperligt argument för att investera i energieffektiv teknik och energibesparande åtgärder. En normal industri har en vinstmarginal på omkring 5–7 %. Om man sparar 10 000 kronor genom att minska energianvändningen motsvarar det ökade intäkter på 200 000 kronor vid 5 % vinstmarginal. Det är sista raden i resultaträkningen som är viktig oavsett hur man kommer dit. Troligtvis är det mycket lättare att spara energi än att öka försäljningen.

Känner ni igen hindren? Rädsla för produktionsstörningar Brist på tid Brist på kapital Bristande medvetenhet hos personal Bristande tekniska färdigheter Kostnadseffektiva åtgärdsförslag finns men ofta händer ändå ingenting. Det beror på ett energy efficiency gap, alltså en klyfta mellan potentialen att spara energi och den faktiska effektiviseringen som görs. Hindren som skapar klyftan är viktiga att identifiera för att underlätta energieffektiviseringsarbetet. Känner ni igen er? Rädsla för produktionsstörningar: Analysera hur åtgärderna kommer att påverka produktionen. Om det är möjligt så planera in och genomför åtgärderna under planerade produktionsstopp. Brist på tid (andra prioriteringar): Energieffektivisering är ingen aktivitet som ska genomföras i stället för något annat. För ett lyckat resultat måste effektiviseringsarbetet bli en integrerad del av det dagliga arbetet. T.ex. vid inköp av ny utrustning eller i underhållsplaneringen är det viktigt att hela tiden ha ett ”energitänk” för att användningen av effektiv utrustning ska öka. Brist på kapital: Ett alternativ för att komma runt bristen på kapital är att skriva kontrakt med ett s.k. energitjänsteföretag. Detta koncept bygger på att energitjänsteföretaget analyserar ditt företag och identifierar energibesparande åtgärdsförslag. De kan stå för hela eller delar av investeringen och lämnar garanti på att uppnå en viss energibesparing. Den totala investeringen finansieras av de gjorda besparingarna under en viss avtalstid och när denna tid löpt ut fås en avsevärt lägre energikostnad än tidigare. För dig som företagare innebär det en kraftigt minskad ekonomisk risk och en möjlighet att genomföra energibesparande projekt utan att använda eget kapital. Glöm heller inte att man på sikt stärker det egna kapitalet genom att satsa på energieffektiviserande åtgärder. Det finns en tro om att energieffektivisering kostar pengar, men många åtgärder har en återbetalningstid på mindre än en timme. Bristande medvetenhet hos personal: En bra idé är att anordna en eller flera föreläsningar för att väcka intresset bland de anställda, något som energi- och klimatrådgivaren kan hjälpa till med. Uppmuntra och ta vara på personalens initiativ. Inför någon form av bonus till bra förslag. Ledningens attityd och goda exempel i frågan är också mycket viktigt. Bristande tekniska färdigheter: Skicka driftpersonal, vaktmästare eller andra på relevant utbildning. Då och då kan man hyra in en konsult som teknisk rådgivare. Var ändå delaktig i hela arbetet och ta vara på konsultens kompetens så att kunskaperna stannar i huset.

Hur börjar vi? - Metodik Ta ett aktivt beslut Energikartläggning - ta fram statistik - identifiera processer - hitta besparingsåtgärder ”Nattvandring” Ta hjälp av expert Låt personalen bli delaktig! Börja med att ta ett aktivt beslut: Vi ska arbeta med energifrågan! Sätt upp mål för arbetet och ta fram en idé att arbeta utifrån. Kommunicera det aktiva beslutet bland medarbetarna och gör dem delaktiga från början. En energikartläggning är ett bra sätt att få kontroll på den energi som köps in. Syftet med en energikartläggning är att utvärdera nuvarande energianvändning och kostnader och hitta åtgärder för att minska dessa. En bra energikartläggning kan också fungera utmärkt som grund då energipolicyer och energimål ska tas fram. Ofta kan man behöva ta in extern hjälp eftersom energikartläggningen kräver tid, kunskap och ibland mätutrustning. Man kan åstadkomma oväntat mycket enbart genom att se över sina rutiner. Utrustning som står i stand-by läge eller rentav går när den borde vara avstängd kan ofta dra en stor mängd energi, helt i onödan. Ett bra sätt att ta reda på situationen är att göra en ”nattvandring”, dvs. gå runt i anläggningen under icke produktionstid och se och lyssna. I nästa steg gäller det att ta reda på vart energin tar vägen och ringa in var de stora besparingsmöjligheterna finns. Börja med att samla in information som finns lätt tillgänglig. Till exempel fakturor på inköpt el, värme och bränsle. Identifiera sedan vilka olika enhetsprocesser som finns och gör en grov indelning av hur energin fördelar sig mellan dessa. Glöm inte att låta driftpersonalen bli delaktig i processen, något som är nödvändigt för att företaget på egen hand ska kunna följa upp arbetet efter kartläggningen. Så här säger Kent Olsson som är elansvarig på kemiföretaget INEOS ” Driftoperatörerna måste involveras, deras dagliga agerande ger den stora effekten.”

Tre steg Steg 1 Minska energibehovet Steg 2 Maximera andelen förnybara bränslen Steg 3 Använd fossila bränslen så effektivt som möjligt Inventeringen och kartläggningen har gett en bild av nuläget och för att identifiera åtgärder och nå ett bättre energiutnyttjande finns en trestegsmodell. Vi ska titta lite mer på den: Steg 1. Minska energibehovet Steg ett handlar om att minska energibehovet, inte genom minskad produktion utan genom ökad effektivitet. De industriella processerna kan variera kraftigt och det är svårt att säga något generellt för energieffektivisering i dem. I de s.k. stödprocesserna, dvs. belysning, uppvärmning, motorer i pump- och fläktsystem, tryckluft och ventilation finns stora besparingspotensialer. Av företagets totala energianvändning kan mer än hälften gå till stödprocesserna. Steg 2. Maximera andelen förnybara bränslen Steg två handlar om att öka andelen förnybara bränslen, biobränslen, solenergi, vindkraft och vattenkraft. Efter energieffektiviseringen i steg 1 är det dags att se över energitillförseln och konvertera till förnybara bränslen. Steg 3. Använd fossila bränslen så effektivt som möjligt Av olika anledningar kan det vara svårt att komma ifrån oljeanvändningen helt. I en del fall finns inte konkurrenskraftiga alternativ. I andra fall är det ekonomin som sätter stopp för vidare konverteringar, och då återstår steg tre: att effektivisera användningen av fossila bränslen. Två exempel är underhåll och ekonomisotning av oljepannan och sparsam körning. Vi ska titta lite närmare på de tre stegen.

Steg 1: Minska energibehovet Släcka, stänga av, styra, reglera, täta Belysning Byt pumpar, fläktar, motorer Klimatskal och värmeöverskott Värm och kyl – men inte samtidigt Ställ krav vid inköp – tänk livscykelkostnad 130 kW pump Vi börjar med att titta på steg ett, kanske det mest omfattande steget, att minska energibehovet. Börja med det lättaste först, det kan innebära att släcka, styra och reglera befintlig utrustning. Stänga av och stänga till. Det behöver inte kosta så många kronor att se över belysning, ventilation, värme och kyla. Kanske måste man införa nya rutiner, definiera befattningar eller utse ansvariga som kan påverka energianvändningen för sitt arbetsområde. Behövs utbildning eller ökad medvetenhet hos medarbetarna? I diagrammet kan ni se precis hur investeringskostnaden förhåller sig till underhållskostnaden och energikostnaden under en 130 kW pumps livstid. Hela 87 % är energikostnad och bara 12 % investeringskostnad. Byt enstaka pumpar eller fläktar till mer energieffektiva, installera frekvensomriktare eller värmeväxlare. Det kostar ofta lite mera att välja energieffektiva lösningar, men det är lönsamt i längden. Många industrier har värmeöverskott i delar av processen och behov av värme i kontor och andra typer av utrymmen. Se över klimatskalet där värmebehovet finns och undersök möjligheten att återvinna värme från processen för att värma till exempel kontor och omklädningsrum. Ventilationssystemet ska trimmas in med värmesystemet, i värsta fall kan dessa annars motverka varandra. Inventera den belysning som finns i lokalerna idag, gör en behovsanalys och titta på ljusmiljön. Här finns ofta stora besparingsmöjligheter. Många åtgärder handlar om att förbättra befintliga lösningar men naturligtvis är det ännu bättre att göra rätt från början. Energieffektiv upphandling handlar om att välja den utrustning som ger lägsta totala kostnaden för företaget under komponentens hela livstid. Ta inte enbart hänsyn till inköpspriset utan även till drift- och underhållskostnader. Används metoden LCC (life cycle cost) tas även drift och underhåll med i kalkylen till skillnad från pay-off-kalkyler. Inköpspriset är egentligen den lilla utgiften. ”Idag köper vi fläktmotorer separat eftersom de motorer aggregattillverkarna skickar med inte klarar våra LCC-krav” Lars Nilsson, Landstinget i Värmland

Mer om belysning Styrning och sektionering Installerad effekt Placering Alternativ till dagens belysning: - Lågenergilampor - T5 lysrör ”Det som förvånat oss är att belysningen tar så stor andel av energin.” Henry Fredén, AB Bandindustri Valbar bild Belysning är ett typiskt exempel på en stödprocess där man ofta kan spara mycket energi utan stora investeringar. Enkla åtgärder som minskar energiåtgången är att styra och reglera ljuset, till exempel med timers, närvarosensorer och dagsljusavkännare. Stora utrymmen kan med fördel sektioneras så att belysning i delar av utrymmet kan förbli släckt även om verksamhet pågår i andra delar av utrymmet. Det är inte likhetstecken mellan stark och bra belysning. Fundera över hur ljuset känns när det är på. Börja med att göra en visuell utvärdering av skuggor och eventuella bländningar vid arbetsplatserna. Intervjua personalen som befinner sig vid platsen om hur de upplever ljusmiljön. Fortsätt med inventeringen och titta på installerad effekt, antal armaturer osv. Är effekten för stor eller belysningskvaliten dålig bör man gå vidare genom att anlita en expert för mer ingående analys. Genom att placera armaturerna på ett genomtänkt sätt kan den installerade effekten minskas samtidigt som funktionen förbättras. Vanliga glödlampor kan ersättas med lysrörslampor eller kompaktlysrör som drar ca 1/5 så mycket energi, t.ex. så ger en lysrörslampa på 13 W lika mycket ljus som en 60 W glödlampa. Dessutom så håller den mycket längre. Ni kan utgå ifrån att belysningsanläggningar som är 15-20 år alltid är ineffektiva. När det blir dags att byta ut gamla lysrör bör man istället välja effektiva armaturer för HF-drift samt smala T5 lysrör. Dessa sparar ca 25 % jämfört med de konventionella tjocka T8-lysrören och ger dessutom ett flimmerfritt ljus. Mer material kring belysning finns på www.energimyndigheten.se > Företag.

Mer om ventilation Behovstyrning - timer - tidur - närvarodetektering Använd effektiva aggregat Värmeåtervinning Uppföljning och kontinuerligt underhåll Valbar bild För att fortsätta på steg 1, att minska energibehovet går vi vidare till ventilationen. Liksom åtgärder på belysningsområdet är ofta ventilationsåtgärder enkla och billiga och handlar om att behovsstyra funktionen och trimma anläggningen. Ventilationens uppgift är att transportera bort lukter, gaser och partiklar från lokalerna. En effektiv ventilation med bra styrning är en förutsättning för låg energianvändning men också för ett bra inomhusklimat. Industriventilation kan vara väldigt speciell och det finns flera olika sätt att lösa ventilationsproblemen på. Oftast behövs särskild processventilation i kombination med den allmänna ventilationen. Kapsla in föroreningskällorna så mycket som går, till exempel genom dragskåp, sprutboxar, punktutsug och huvar. Förändringar i verksamheten kan innebära att luftflödet måste justeras eller rentav projekteras om. Ett onödigt högt luftflöde kostar pengar, både i form av ökad elförbrukning men också i ökade värmeförluster. Att styra ventilationen så att den är i drift endast vid behov är en av de mest lönsamma åtgärderna på ett befintligt ventilationssystem. Finns mekaniserad till- och frånluft är det ofta lönsamt att investera i ett värmeåtervinningsaggregat, förutsatt att det i någon del av verksamheten finns ett värmebehov.

Mer om elmotorer Frekvensstyrning Undvik tomgångsdrift Energisnåla motorer LCC vid inköp ”Drivmotorns effektivitet ökade med mer än 25 % när vi installerade frekvensomriktare. Vi sparar över 230 000 kronor per år bara på en enda fläkt.” Ingemar Leckborn, INEOS Valbar bild Elmotorer står för en stor del av industrins elanvändning. Det jag säger här om motorer gäller i lika hög utsträckning fläktar och pumpar. Den enklaste åtgärden på befintliga komponenter är att installera frekvensstyrning, speciellt om motorn används för att driva en pump eller fläkt med varierande flöden och långa drifttider. Frekvensstyrning innebär att motorns varvtal anpassas efter aktuellt flödesbehov. Undvik onödig tomgångskörning. Ibland kan det även vara lönsamt att byta en befintlig motor ur energisynpunkt, till exempel vid lågt effektuttag i förhållande till dimensionering. När man byter är det viktigt att välja en så energieffektiv motor som möjligt. De mest effektiva motorerna kallas EFF1 eller EFF1 PLUS och finns redovisade på en uppdaterad lista på Energimyndighetens webbplats www.energimyndigheten.se > Företag. EU och den europeiska tillverkarorganisationen CEMEP har tagit fram ett klassifierings- och märkningssystem så att man lätt ska kunna välja en bra motor ur energisynpunkt. En motors inköpskostnad är i regel inte större än kostnaden för den elenergi motorn förbrukar under 8–12 veckors kontinuerlig drift. Att göra en pay-off-kalkyl som enbart tar hänsyn till inköps- och kapitalkostnader ger därför en skev bild av de kostnader som motorn orsakar. Beräkna motorns livscykelkostnad (LCC), då räknas alla kostnader över motorns livslängd eller brukstid om till nuvärde och summeras. Summan kan sedan jämföras andra motorers LCC.

Mer om tryckluft Läckagesökning Tryckreducering Värmeåtervinning Eldrivna verktyg Håldiameter 1 mm 5 mm 10 mm 20 mm Flöde (m3/minut) 0,06 1,5 6 25 Effektbehov kompressor (kW) 0,4 10 40 150 Energikostnad per år (30 öre/kWh) 1 000 kr 26 000 kr 105 000 kr 410 000 kr Valbar bild Den svenska industrin använder ca 3 % av den totala elenergin till tryckluftsproduktion. Detta motsvarar ca 1,7 TWh. Ca 70 % av den totala kostnaden för tryckluftsproduktion under kompressorns livstid är energikostnad. Tabellen visar hur mycket energi som ett hål i tryckluftssystemet medför. Ett hål som är 1 mm i diameter ger upphov till en extra energikostnad på 1 000 kr per år. Är hålet 10 mm stort blir förlusten istället 105 000 kr per år (vid ett flöde på 6 m3 per minut). Elpriset i dessa exempel är satt till 30 öre/kWh. I alla tryckluftsystem förekommer det mer eller mindre läckage. Den största delen av läckaget finns ofta närmast förbrukaren i slangar och kopplingar. Gör en noggrann läcksökning. När läckorna har identifierats är det direkt lönsamt att reparera dem. Ofta är återbetalningstiden för denna typ av åtgärd inte längre än några månader. Kan man dessutom sänka trycket i systemet minskas energiförbrukningen med ca 6 % för varje bar som trycket sänks. Som ni ser i tabellen ger ett litet hål stora energiförluster och kostnader. Nästan all energi som tillförs en kompressoranläggning omvandlas till värme. Denna bör på något sätt återvinnas. Har man luftkylda kompressorer, som avger ett stort luftflöde med relativt låg temperatur är lokaluppvärmning ett bra alternativ. Har man däremot möjlighet till vattenburen värmeåtervinning kan värmen nyttjas i det interna värmesystemet. Eldrivna verktyg har betydligt högre verkningsgrad och är bättre ur energisynpunkt än tryckluftsdrivna. Undersök systemet utifrån och in mot kompressorn. Går det att byta till eldrivna verktyg längst bort i systemet och förkorta sträckan mellan kompressor och verktyg kan mycket sparas. Gör åtgärder på kompressorn sist och anpassat till de nya förutsättningarna i systemet.

Steg 2: Öka andelen förnybara bränslen Konvertera bort fossila bränslen Solvärmt varmvatten Transportera på järnväg Tjänstebilar med alternativa bränslen Grön el

Steg 3: Använd fossila bränslen så effektivt som möjligt Serva pannan Installera rökgaskondensering Utbilda personal i sparsam körning Klimatkompensera

Exempel: Ekenäs Mekaniska Minskat energin med 30 % samtidigt ökat omsättning med 80 % Inga större investeringar Energibalans Många små åtgärder har gett stor utdelning Valbar bild Jag kommer nu visa några exempel på vad olika industrier kan spara. Ekenäs mekaniska tillverkar rörkomponenter och aluminiumkomponenter och finns i Vetlanda. De jobbar aktivt med att minska energianvändningen och har lyckats mycket bra utan större investeringar. Det hela handlar om att jobba rationellt och fokusera på rätt saker. År 2006 hade man minskat energianvändningen med 30 % jämfört med 2001 samtidigt som omsättningen ökat med 80 %. Hur gjorde de för att uppnå detta? De upprättade en energibalans som visade vilka de stora elförbrukarna var, och det är inte alltid de man tänker sig. Det är många apparater och maskiner som förbrukar el, men det viktiga är att fokusera på de största bitarna först. För Ekenäs Mekaniska var detta elpannan, belysningen och ventilationen som tillsammans stod för 70 % av energianvändningen. Bitar som inte ens har med produktionen att göra! Storförbrukarna har detaljgranskats och sen har många små åtgärder vidtagits. Detta har gett den mycket stora effektiviseringen.

Exempel: Bruzaholms bruk Minskat oljeanvändningen från 70 till 20 m3 Återvinning av spillvärme och värmeåtervinning i ventilationen Frekvensstyrd tryckluftskompressor Energieffektiv belysning Valbar bild Bruzaholms bruk ligger på småländska höglandet i Eksjö kommun. Företaget tillverkar gjutgods av mycket hög kvalitet och har anor bak till år 1660 då det grundades av Nils Pädhersson. Bruzaholms bruk har satsat på att bygga om ugnar för att återvinna spillvärme till lokalvärme. På fyra år har oljeanvändningen minskat från 70 m3 till 20 m3. De har installerat värmeåtervinning i ventilationen. Företaget har dessutom installerat en frekvensstyrd tryckluftskompressor och bytt ut viss belysning till mer energieffektiv. För att gå vidare i energieffektiviseringsarbetet kommer företaget att ta en gammal kyltunnel i drift för att kunna snabba på avsvalningsprocessen. Detta innebär effektivare produktion och dessutom kan värmen återvinnas när det finns behov för det. Överskottsvärme tas från produktionen och distribueras i ett golvvärmesystem vilket minskar uppvärmningsbehovet ordentligt. Företaget kommer också att styra luftflödena mer. Man har idag ett stort undertryck, men genom att frekvensstyra fläktarna får man ett mer balanserat flöde.

Exempel: Scania/Dynamate Incitamentsavtal mellan Scania och Dynamate Optimerar befintliga system Kort återbetalningstid Sänkt sköljvattentemperatur Värmeåtervinning Valbar bild Scania i Oskarshamn har idag över 1800 anställda och producerar över 50 000 lastbilshytter varje år. Scania jobbar aktivt själva med energifrågan, men har även stöttning av Dynamate som är ett produktions- och fastighetsunderhållsföretag. Lokalerna i Oskarshamn har en yta på över 100 000 m2 och då man själv inte har resurser att optimera energianvändningen får man hjälp med det. Enkelt kan man säga att Scania minskar energianvändningen utan att det kostar något. Detta beror på ett incitamentsavtal där Dynamate får ta del av den vinst som görs om de lyckas minska energianvändningen. Många åtgärder handlar om att optimera befintliga system och åtgärder kan vara allt från utbildning av personal till optimering av återvinningsaggregat. Många åtgärder har mycket kort återbetalningstid. Genom att sänka temperaturen på sköljvatten och justera in styrutrustningen kunde 700 MWh per år sparas. Återbetalningstiden var mindre än ett år. 80 MWh per år kunde sparas genom att installera värmeåtervinning av frånluften från härdugnen.

Exempel: Ole Flenstad AB Effektivare utnyttjande av spillvärme Effektivare tryckluftsproduktion Ny belysning Byte av torkmetod (återvunnen varmluft) Bättre styrning av omrörning = Åtgärder som kommer att minska företagets elanvändning med 670 MWh/år Valbar bild Ole Flenstad AB är ett företag inom livsmedelsindustrin som förädlar potatis. Företagets elanvändning uppgår till 2 652 MWh per år. Man har tidigare bytt ut blåsmaskinen i reningsverket och på så sätt minskat företagets elanvändning med 70-80%. Ytterligare åtgärdsförslag är att effektivare utnyttja den spillvärme som genereras i processen, se över tryckluftsproduktionen, effektivisera belysningen, byta torkningsmetod till återvunnen varmluft och behovsstyra omrörningen. Dessa åtgärder kommer tillsammans minska elanvändningen med 670 MWh/år (25 %) och samtidigt även minska behovet av gasol och olja.

Energiledning * Planera * Genomföra * Följa upp * Förbättra

Klimatmål och statliga styrmedel Ekodesigndirektivet Energideklaration Energiskatt Valbar bild För att styra utvecklingen inom energi- och miljöområdet i rätt riktning används en rad olika styrmedel. Traditionellt har man tidigare främst använt ekonomiska styrmedel i form av skatter och bidrag men man har på senare tid även gått över till marknadsbaserade styrmedel. Ekodesigndirektivet En ny lag om ekodesign av energianvändande produkter infördes den 1 maj 2008. Lagen innebär att tillverkare måste ta hänsyn till energianvändning och andra miljöfaktorer redan när produkten formges. Både tillverkare och importörer kommer att påverkas av direktivet. Direktivet omfattar produkter som behöver energi för att fungera eller som genererar värme eller el, överför eller mäter energi. Direktivet handlar om produktens hela livscykel från utvinning av råvaror, produktion och distribution av den färdiga produkten till användning, återvinning eller skrotning av den kasserade produkten. Produkten måste också ha en försäljningsvolym på minst 200 000 enheter/år inom EU. Den ska ha en viss miljöpåverkan idag. Slutligen ska det finnas möjligheter till förbättringar, men inte till orimliga kostnader. Det kan handla om produkter som inte omfattas av någon aktuell lagstiftning eller där det är mycket stor skillnad i miljöprestanda mellan likvärdiga produkter. Direktivet berör både tillverkare och importörer. Hittills har ett 20-tal produktkategorier pekats ut, bland annat kontorsbelysning, ventilationsfläktar, cirkulationspumpar och datorer. De första ekodesignkraven som beslutats är för stand-by- och off-mode-förbrukning. Energianvändningen för en produkt i så kallat off-mode- och i stand-by-läge ska inte överskrida 1,0 Watt. Dessa krav träder i kraft sommaren 2009. Efter fyra år skärps kraven ytterligare. Energideklaration Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklaration bygger på ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader mer energieffektiva. Lagen infördes 2006 och innehåller skyldighet för ägare till byggnader av olika slag att deklarera sina byggnader med hjälp av en oberoende expert. Industrifastigheter är dock undantagna. (Alla byggnader med nyttjanderätt ska deklareras (hyresrätter, bostadsrätter, lokaler), specialbyggnader över 1 000 m2 (simhallar osv.) ska också deklareras, byggnader som säljs och nya byggnader omfattas också. Undantagna är industri- och verkstadslokaler, kyrkor, byggnadsminnen, hemliga byggnader m.fl. Dock gäller, för byggnader som är undantagna från kravet på energideklaration, att har byggnaden ett i huvudsak eldrivet luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12 kW så ska systemet, efter 2008-12-31, besiktigas minst vart tionde år. Läs mer på Boverkets webbplats www.boverket.se) Energiskatt Den tillverkande industrin, som tidigare haft nollskattesats på den el som används i tillverkningsprocesserna, måste från 2004 betala en elskatt på 0,5 öre/kWh.

Mer om styrmedel Miljöbalken Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Handel med utsläppsrätter Bidrag till investeringar Valbar bild Miljöbalken Miljöbalken är en svensk lagsamling som trädde i kraft 1999. Miljöbalken ersatte femton tidigare lagar, däribland miljöskyddslagen och naturresurslagen. Miljöbalken riktar sig till alla och förutsätter att varje enskild individ tar sin del av ansvaret för påverkan på miljön och människors hälsa. Det kan gälla allt från industriutsläpp till privatpersoners hushållning med energi och vatten. Det spelar alltså ingen roll om man är näringsidkare eller privatperson. För verksamhetsutövare gäller det att visa i sin egenkontroll hur dessa regler följs. I miljöbalken finns krav. Kunskapskravet innebär att den som bedriver en verksamhet ska ha nödvändiga kunskaper för att skydda människornas hälsa och miljön. Krav på hushållning och kretslopp innebär att man ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna för återvinning och återanvändning. Tillsynsmyndigheternas kontroll enligt miljöbalken av företagens miljöpåverkan och energianvändning har hittills mest omfattat större industrier, men kontrollen av energianvändningen kommer framöver att öka även för mindre verksamheter. Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) omfattar idag ca 110 företag. I och med deltagandet i PFE slipper företagen att betala elskatt. De första två åren förbinder sig företagen att kartlägga och analysera sin energianvändning, införa ett energiledningssystem samt införa rutiner för inköp av energikrävande maskiner och utrustning. Under de kommande tre åren ska sedan företagen genomföra de åtgärdsförslag som blivit identifierade i den första kartläggningen. Åtgärderna ska ha en återbetalningstid på mindre än tre år. Ett krav för att kunna delta i programmet är att företaget är tillverkande och energiintensivt enligt någon av de definitioner som används i energiskattedirektivet: 1) Företagets kostnader för inköp av energiprodukter uppgår till minst 3 % av produktionsvärdet. 2) Den sammanlagda energi-, svavel- och koldioxidskatten för företaget uppgår till minst 0,5 % av förädlingsvärdet. Handel med utsläppsrätter Handeln med utsläppsrätter för koldioxid omfattar drygt 730 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion. Totalt berörs cirka 13 000 anläggningar i hela EU motsvarande cirka 40 % av de totala utsläppen av koldioxid inom unionen. Staten delar varje år ut utsläppsrätter till anläggningarna enligt en nationell fördelningsplan. Syftet med systemet är att antalet utsläppsrätter ska minska och bristsituationen ska medföra effektiviseringar och konverteringar i de anläggningar som omfattas av lagen. På EU-nivå tas en rad initiativ för att utveckla utsläppshandeln så att fler länder, samhällssektorer och växthusgaser ska kunna omfattas. Mer information: www.energimyndigheten.se > Företag. Bidrag till investeringar Vilka bidrag eller stöd som finns att söka för företag varierar från tid till annan beroende av en mängd faktorer. De flesta investeringsstöden administreras av länsstyrelsen och är rambegränsade, något som innebär att de bara kan betalas ut så länge de avsatta medlen inte tagit slut.

Mer information Energimyndigheten www.energimyndigheten.se > Företag Kommunala energi- och klimatrådgivarna Branschföreningar Energikonsulter Miljöstyrningsrådet www.msr.se Energimyndigheten har mycket material om energieffektivsering i industri, om PFE (programmet för energieffektivisering i industrin), detaljerade åtgärdsförslag och handböcker. Hos Energimyndigheten finns också information om projekt, styrmedel, statistik och stödsystem som berör industrin. Energimyndigheten har ett antal publikationer om energianvändningen i industrin, bland annat Krav på Tryckluft, Kylanläggningar, Pumpar och Fläktar, Minska energianvändningen i industrin med mera. Besök www.energimyndigheten.se > Företag. Hör gärna av er till mig som är kommunal energi- och klimatrådgivare så kan jag hjälpa er med mer information, rådgivning eller föreläsning för de anställda. Att ta hjälp av branschföreningen är en annan möjlighet, de kan ha checklistor och nyckeltal. Anlita gärna en energikonsult som kan hjälpa till i energieffektiviseringsarbetet lite då och då, men det är alltid viktigt att kunskapen om system och arbetsmetoder överförs till företagets anställda för att få kontinuitet i arbetet. Miljöstyrningsrådets webbsida innehåller stöd vid upphandling.

Sammanfattning Det finns stor potential för energieffektivisering Energieffektivisering är lönsamt och klimatsmart Tre steg till bättre energiutnyttjande Delaktighet viktigt Frågor? Tack för visat intresse! Flera undersökningar och utredningar har visat den stora potentialen till energieffektivisering inom industrin som finns. Problemet ligger oftast inte i att hitta besparingsåtgärder utan att fokusera rätt. Minska först och främst energianvändningen. Ta gärna hjälp av en energikonsult i samband med kartläggningen men glöm inte att själv vara delaktiga i processen. Frågor?