Matematiklyftet - didaktisk fortbildning för alla matematiklärare - Anders Palm Projektledare Tel: 08 – 527 331 12 E-post: anders.palm@skolverket.se

Bakgrund Vikande resultat i matematik hos svenska elever Undervisningen präglas av allt för mycket individuellt arbete Eleverna erbjuds inte möjlighet att utveckla alla förmågor Skolverket gavs 2011 i uppdrag att utreda och föreslå en didaktisk fortbildning

Skolverkets förslag 2011 Samråd Forskning Stark samstämmighet Lärare, rektorer, matematikdidaktiker, skolhuvudmän, lärarutbildare, regionala utvecklingscentra, matematikutvecklare, fack, SKL, myndigheter Forskning Bred och djup genomgång av svensk och internationell forskning om fortbildning av lärare Stark samstämmighet

Skolverkets förslag 2011 Utredningen gav samstämmiga resultat Inget slår en skicklig lärare Kollegialt lärande med externt stöd Ett aktivt, engagerat, deltagande och drivande skolledarskap är en förutsättning för att ett förändrings- och utvecklingsarbete ska bli framgångsrikt

Uppdraget 2012-2016 Skolverkets uppdrag Didaktisk fortbildning för alla matematiklärare Utbildningsinsatser för rektorer och matematikhandledare Lärportalen för matematik - webbresurs Statsbidrag kan sökas för lärare och handledare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning

Syfte och mål Matematiklyftet syftar till att öka elevernas måluppfyllelse genom att stärka kvaliteten i undervisningen Öka lärarnas medvetenhet om de egna undervisningsbesluten Erbjuda lärare verktyg att utveckla och förändra sin undevisning

Modulstruktur A B C D Moment Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 Del 6 Del 7

Didaktiska perspektiv Modulinnehållet ska belysa nedanstående didaktiska perspektiv: undervisa matematik utifrån förmågorna klassrumsnormer/sociomatematiska normer bedömning för lärande och undervisning i matematik rutiner/interaktion i klassrummet Modulerna kan även innehålla andra didaktiska perspektiv. Didaktiska perspektiv De didaktiska perspektiven /undervisningsprinciper om vi har valt ut är följande : - undervisa matematik utifrån förmågorna (problemlösnings-, begrepps-, procedurhanterings-, kommunikations, resonemangs) - klassrumsnormer/sociomatematiska normer - bedömning för lärande och undervisning i matematik - rutiner/interaktion i klassrummet Om man t.ex går in på Algebramodulen så ska man lära sig hur man undervisar utifrån förmågorna i algebra och hur man bedömer i algebra. Nu undrar ni säkert varför har ni valt just dessa didaktiska perspektiv? Alla lärare har klassrumsnormer och rutiner, ställer frågor, bedömer svar och ger feedback, ja organiserar undervisningen - använder didaktik… Dessutom har vi haft samråd med forskare och lärarutbildare samt ett kvalitetsgranskningsmöte av de framtagna modulerna, där dessa perspektiv lyfts fram. Lärarnas uttryckte samma sak men med andra ord. De ville t.ex ha Hjälp att förändra sin undervisning, en Undervisningsverktygsbank och Exempel på metoder för att undervisa i helklass. och stöd för Matematisk kommunikation i klassrummet. Det fanns ytterligare en sak som kom fram de sa forskning, forskning, forskning alltså kan vi se att det finns ett behov att lyfta in forskningen i klassrummet.   De didaktiska perspektiven är generellt hållna, men de anger i huvudsak riktningen.

Fyra didaktiska perspektiv Matematiklyftet ska hjälpa oss att nå en högre division! Bedömning Förmågor Normer Interaktion Lena Fyra didaktiska perspektiv. Det är normer, interaktion, bedömning och förmågorna. Dessa perspektiv finns i samtliga moduler, men synliggörs på lite olika sätt och lite olika mycket. Sedan kan modulmakarna även ha lagt in kompletterande didaktiska perspektiv, men dessa är gemensamma för samtliga moduler.

Universitet och Högskolor i Sverige Modulmakarna Universitet och Högskolor i Sverige Luleå tekniska universitet Högskolan i Dalarna Linköpings universitet Malmö Högskola Mittuniversitetet Högskolan i Gävle Göteborgs universitet Högskolan i Jönköping Uppsala universitet Mälardalens högskola Örebro universitet Högskolan i Kristianstad Stockholms universitet Chalmers tekniska högskola Linnéuniversitetet Kungliga tekniska högskolan Umeå universitet Blekinge tekniska högskola NCM, Göteborgs Universitet Universitet och Högskolor i Europa Åbo Akademi, Finland King’s College London Århus universitet, Danmark Visar de universitet och högskolor som har tagit fram innehållet i modulerna. Modulmakare. Vilka är de? De är duktiga, kunniga och skickliga matematikdidaktiker, lärarutbildare, matematiker och forskare ,som helhjärtat gått in i detta viktiga arbete. Alla med målet att fortbildningen ska bli så bra som det bara är möjligt för landets matematiklärare.

Lärportalen för matematik http://matematiklyftet.skolverket.se

Utprövningsomgång Utprövningsomgång Huvudomgång Oktober 2012 – mars 2013 33 grundskolor, 29 huvudmän, drygt 300 lärare En utvärdering följer arbetet Huvudomgång Tre läsår 2013/14, 2014/15, 2015/16 6 000 skolor 40 00 lärare 700-800 handledare (årligen) 6 000 rektorer

Frågor. Anders Palm Projektledare Tel: 08 – 527 331 12 E-post: anders Frågor? Anders Palm Projektledare Tel: 08 – 527 331 12 E-post: anders.palm@skolverket.se