Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Falun 15 mars 2012 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Sammanfattning Mer än var femte har en funktionsnedsättning Många med funktionsnedsättning klassar sin hälsa som dålig En stor del av ohälsan är påverkbar (onödig)

Funktionsnedsättning i procent, efter ålder (Genomsnitt 23 %)

Funktionsnedsättning i antal, efter ålder

Mer än 1 miljon människor i åldern 16 – 64 år har en funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är inte detsamma som dålig hälsa. Men det är en hälsorisk En stor del av ohälsan har i stället samband med kort utbildning, brist på yrkesarbete, dålig ekonomi, övervikt, ångest, stress eller diskriminering

Nästan tio gånger vanligare med dålig hälsa (19 % jämfört med 2 %) Knappt hälften anger sin hälsa som god (49% jämfört med 79%)

Sammanfattning av resultaten - Vanligare med diabetes, astma, högt blodtryck, inkontinens, mag- tarmbesvär, svår värk - Många har psykiska symtom (ångest, ängslan, stress, svåra sömnbesvär, trötthet, huvudvärk) - Fler har dålig tandhälsa - Mer fetma och fler med stillasittande fritid - Fler röker - Fler har riskabla spelvanor

Sammanfattning av resultaten forts. - Betydligt färre arbetar - Fler har sjuk/aktivitetsersättning, fler är långtidssjukskrivna - Fler har kort utbildning - Sämre ekonomisk trygghet, fler saknar kontant- marginal, fler har varit i ekonomisk kris - Fler låginkomsttagare

Sammanfattning av resultaten forts. - Fler som känt sig mycket stressade. Mer vanligt bland personer med rörelsehinder - Mer vanligt med självmordstankar. Vanligare bland kvinnor och yngre - Mer vanligt med självmordsförsök. Vanligare bland kvinnor och yngre

Trygghet och socialt deltagande Saknar i högre grad tillit, emotionellt och praktiskt stöd samt har ett lägre socialt deltagande. Känner mer otrygghet, blivit mer kränkande bemött, upplevt mer hot om våld samt mer utsatt för fysiskt våld.

Viktiga sociala faktorer som påverkar hälsan Delaktighet och inflytande Kultur Arbete och arbetsförhållanden Uppväxtförhållanden Utbildning Ekonomi Tillgång till hälsofrämjande aktiviteter Fysisk miljö

Är ohälsan onödig? En del av ohälsan har direkt samband med funktionsnedsättningen, som ju i många fall beror på sjukdom eller skada Så mycket som en tredjedel av ohälsan har andra orsaker (går inte att koppla till funktionsnedsättningen), såsom ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet.

Samhälleliga insatser Flera av orsakerna är påverkbara genom samhälleliga insatser (politik) Det betyder att ohälsan kan minskas genom att bl.a. förbättra de ekonomiska förutsättningarna, minska kränkande bemötande, öka det sociala deltagandet och förändra vissa levnadsvanor

Det övergripande folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

En mycket stor del av samhällets samlade ohälsa finns fortfarande hos personer med funktionsnedsättning Ett folkhälsoarbete som utgår från de utan funktions-nedsättning och de socialt väletablerades behov, kommer därför inte att uppnå det generella folkhälsomålet Mer fokus måste läggas på personer med funktionsnedsättning

Att uppnå folkhälsomålet Det är mer angeläget att förbättra hälsan i en grupp där bara 49 % har en bra hälsa än i en grupp där nästan 80 % betraktar sin hälsa som god.

Hälsa är en mänsklig rättighet Innebär rätt till bästa möjliga påverkbara hälsa Får inte reduceras bara till rätt att erhålla hälso- och sjukvård Huvuddelen av den åtgärdbara ohälsan har samband med sociala faktorer som påverkar hälsan Ansvarskänsla är bra. Men många faktorer som bestämmer hälsan ligger utanför individens egen kontroll

Vill ha stöd att öka sin fysiska aktivitet

Vill ha stöd att äta mer frukt och grönt

Vill ha stöd att sluta röka

Vill ha stöd att minska sin alkoholkonsumtion

Hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar med funktionsnedsättning skattar sin hälsa som betydligt sämre än andra föräldrar (2 % mot 17%) De har lägre socialt deltagande Oftare nedsatt psyksikt välbefinnande Lägre andel som förvärvsarbetar Högre andel med låg inkomst Fler har varit i ekonomisk kris Fler av de med arbete som är oroliga att förlora arbetet

”Ett friskare Sverige” syftar till att: öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov särskilt uppmärksamma hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning

Funktionshinder – enligt folkhälsoenkäten Om personen har något av följande fyra besvär: De som svarat ja på frågan: ”Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?” Och också svarat ja, i ”hög grad” på följdfrågan: ”medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra sysselsättningar ?”

Funktionshinder – enligt folkhälsoenkäten forts… 2. De som svarat nej på frågan: ”Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning?” (inte ens med glasögon) 3. De som svarat nej på frågan: ”Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer?” (inte ens med hörapparat)

Funktionshinder – enligt folkhälsoenkäten forts… Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus.