Agenda Tankar/funderingar sedan sist? Förtydligande formalia

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

PRIVATSAMTAL EXPERTSAMTAL
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Det behavioristiska perspektivet
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Metodstöd.
Textrespons Vad är bra i berättelsen? En händelse? En formulering
Närvaro!!.
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Problemsnack eller bygga lösningar.
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Alla har inneboende.
Kommunikation.
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Att samtala med ungdomar om tobak
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
JME Johan Möller Education
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Vad är du för typ av person?
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Retorik Konsten att tala Hur håller man ett bra argumenterande tal?
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Av egen kraft Marte Meo i Demensvård
Kommunikation för yrkesverksamma -vad händer i mötet mellan människor?
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Instrumentell betingning
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Begrepp.
Beteendeperspektivet
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Rörelse i röd zon, rörelse i grön zon
Att förstå beteenden- grundläggande inlärningsteori
Vem är Benny. Vem är Benny Uppgift: Läs texten Vem är ”Benny”? Hur ska ni förstå Benny? Försök förklara hans handlingar utifrån berättelsen? Hur reagerar.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Lite skolhistorik?.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Man lär så länge man lever
Identitet Vad formar oss till oss?.
Det behavioristiska perspektivet
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Existentiella frågor i dödens närhet
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
GRUPPUTVECKLING & INDIVIDUTVECKLING
Socialpsykologi.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
SLPSLP Screening - Linking - Planning. INSPIRATIONSKÄLLA TILL DET PROCESSINRIKTADE NÄTVERKSTÄNKANDET SOCIALANTROPOLOGERNA BARNS (1954) BOLL (1957.
Kognitivt perspektiv.
Presentationens avskrift:

Agenda Tankar/funderingar sedan sist? Förtydligande formalia En övning i grupp Rast Föreläsning Kort reflektion av detta tillfälle

Förtydligande Examinationsuppgiften lämnas in senast 5/11 kl.15.00 mail / poststämpel 21/10 är sista föreläsningstillfället Föreläsningen den 14/10 handlar om att säga sin åsikt och svåra samtal/budskap

Övning Ni kommer nu att få en text med 11st påståenden. På given signal från Helena får du läsa texten och svara om påståendet är sant, falskt eller inte går att avgöra? Du får ca 3min på dig. Helena kommer att dela in er i grupper Gruppen ska enas om ett gemensamt svar på de 11st påståendena Gruppen hämtar de rätta svaren från Helena Gruppen kommer fram till varför just de svaren var rätt. Diskutera sedan följande typ av frågor: vem deltog mest / minst, hur togs besluten, hur kändes detta och vad kan man läras sig. Återkoppling i stora gruppen

Social kommunikation och social varseblivning

Att mötas ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon.” Sören Kierkegaard.

Syfte med att mötas Att uppnå olika syften Att påverka andra Att få sin vilja igenom Att vilja bli omtyckt Att skapa en gemenskap Att …

Tolkning För att nå sitt syfte med samspelet krävs att man gör vissa tolkningar. Situation Sammanhang Kontext Erfarenheter Förmåga Vilja

Att fylla i/ut Det är viktigt för oss att få en bild av en situation och finns inte all information eller exakta förklaringar fyller vi i/ut dem. Övningen vi gjorde tidigare kan vara ett exempel på detta.

Varför tolkar vi som vi gör? Vår inlärningspsykologiska bakgrund Vår kognitiva förmåga Förmågan till relationsinramning Vår egen biologiska sårbarhet

Olika typer av inlärning Respondent inlärning Operant inlärning Chaining Trail and error Promting / sufflera

Respondent betingning

Respondent betingning UCS (obetingat stimuli) UCR (obetingad respons) Mat Salivation NS(neutralt stimuli) Klocka - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - CS (betingat stimuli) CR (betingad respons) Klocka Salivation

Exempel på respondent betingning UCS (obetingat stimuli) UCR (obetingad respons) Druckit viss smaksatt alkohol illamående NS(neutralt stimuli) Doft/smak av viss smaksatt alkohol - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - CS (betingat stimuli) CR (betingad respons) Doft/smak av viss smaksatt alkohol illamående

Operant inlärning Detta är beteenden som påverkar omgivningen och som leder till någon form av konsekvens. Det är typ av konsekvensen som avgör huruvida beteendet fortsätter/ är funktionellt eller ej. SD R SR+/R- Är i affären Barnet vill ha godis och skriker Bestraffare/positiv förstärkare Fam. Sitter vid bordet och äter Hunden sätter sig vid bordet

Förstärkning Förstärkare är något som ökar sannolikheten för ett visst beteende. Positiv förstärkning ger/tillför individen det den eftersträvar och kan vara generell eller individspecifik. Förstärkarna kan vara verksamma på kort och lång sikt.

Positiv förstärkning ”Sitt” A Hunden sätter sig B Får godis C

Ska hålla tal på middag och upplever obehag Negativ förstärkning Ska hålla tal på middag och upplever obehag A Dricker alkohol B Känner sig lugn C

Bestraffning/utsläckning Bestraffning förknippas ofta med något aggressivt men det är mer som en försvagning av ett beteende.

Bestraffning Lagar ny maträtt A Blir kritiserad, hånad för maten B Prövar inte att laga nya maträtter igen C

Negativ bestraffning Parkerar bilen A Betalar P-avgift B Undviker böter C

Bestraffning Frågan är hur verksam denna inlärning är? Negativ bestraffning har låg kontroll över vilka beteenden som förstärks i dess förlängning.

Chaining Att bryta ner svåra mångfacetterade problem i olika steg

Modellinlärning /observationsinlärning Att observera och härma vad någon annan gör.

Trail and error Prövar sig fram med hjälp av olika försök

Kognitiv teori Människan är: en tolkande, upplevande och bearbetande varelse Strävar eter att påverka sin omgivning och interagera med den (interaktionism / transaktionism)

Kognitiva funktioner Varseblivning / perception Uppmärksamhet Minne Begreppsbildning Verbala tankar Resonerande Problemlösning Drömmar Mentala bilder Fantasier

Tankemässiga processer Hur informationen om omvärlden inhämtas. Hur informationen bearbetas. Hur informationen används - hur vi agerar på den.

Hur språket påverkar tänkandet Tänkandet kan beskrivas som invärtes prat. då – nu – framtid Att vi kan sätta olika stimuli i relation till varandra helt oberoende av deras egentliga relation eller individuella egenskaper.

Relationsinramning Social kontext/gemenskap viktig då vad som helst kan ställas i relation till vad som helst. Koordinationen är godtycklig.

Relationsinramning Fördelar: Gör att vi kan se bortom omedelbar förstärkning för att nå en större vinning/belöning. Vi kan i förväg handskas med saker som vi ej kommit i kontakt med (problemlösning/planering)

Kognitiv teori Kognitionen speglar vårt sätt att se på oss själva, andra, omvärlden och vår framtid. Kognitionerna påverkar också våra känslor och de styr våra tolkningar av situationen och påverkar vår kommunikation.

Den kognitiva triaden (Beck) Sig själv Omgivningen/andra Schema Framtiden

Tolkning Det vi responerar på är alltså en tolkning som gått genom vårt personliga filter/glasögon Hur ser ditt personliga filter ut? Vilka glasögon har du på dig?

Varseblivning Ni ska nu få se en lite filmsnutt och var noga med att följa instruktionen.

Varseblivning Måste begränsa oss från alla intryck Hur vi selekterar beror på vår våra innersta uppfattningar. (schema, livsregler, etik, moral, religion…) Livsnödvändighet för att avvärja hot/fara

I mötet med andra ”När två människor möts, för första eller tusende gången, skiljs de åt med en ganska bestämd uppfattning om varandra. Att lära känna sig själv är en form av förståelse, att lära känna andra är en annan form- tillsammans skapar detta förutsättningar för en bra och givande kommunikation.” B. Nilsson A-K Waldemarson

Reflektion Prata kort med grannen om vad du tar med dig idag från dagens föreläsning. Helena gör sedan några nedslag.

Tack för idag!