MALL Trygghetslarm/trygghetstjänster 1. Inledning, bakgrund och syfte – beslut 2. Trygghetstjänster – trender 3. Trygghetslarm – nationellt arbete/vägledning 4. Kommunpresentationer (5-8 min per kommun) 5. Gemensam diskussion, fortsatt process och samverkan http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/nyhetsarkiv/vagledning-trygghetslarm

Trygghetslarm i Halland - inventering i Halland http://www.skl.se/vi_arbetar_med/e-samhallet/kommunal-ehalsa/nyhetsarkiv/vagledning-trygghetslarm

Inledning och bakgrund Ett område inom ramen för den nationella eHälsosatsningen är ”övergång från analoga till digitala larm”. Det nationella övergripande målet lyder enligt följande; ”andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen beviljat ska öka”. Det regionala målet som är beslutat av de halländska kommunerna är att ”andelen digitala trygghetslarm ska öka med minst 5% under 2014” (se mål- och handlingsplan, 2014). Syfte Inom ramen för halländsk samverkan och för att nå det regionala målet genomförs en inventering av kommunernas tekniska- och verksamhetsmässiga vägval. Inventering påbörjades som ett förarbete inför eHälsodagen 4 juni och dialogmöte med SKL. Inventeringen är inte fullständig utan kommer att färdigställas inom ramen för det fortsatta regionala samverkansarbetet. Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området (exempelvis gemensamma upphandlingar, gemensam larmmottagning mm). Ansvar och Metod Regional eHälsosamordnare och Regional projektledare för trygghetslarm ansvarar för inventeringsprocessen. Uppgiftsinsamlandet sker genom möten, insamling av faktauppgifter och genom dialogmöte med start 4 juni där drifts- och utvecklingsansvariga, IT-chefer/strateger och andra specialistfunktioner deltar. I dokumentet ges en överskådlig bild av vad respektive kommun valt för teknisk lösning från att brukaren trycker på larmet till att larmsignalen når larmmottagningen. För respektive kommun ges även verksamhetsfakta om avtal med leverantörer, avtalstider, antal beviljade larm, antal larmtryckningar, antal larmutryckningar mm. Den här inventeringen är en förinventering. En fördjupade inventering kommer genomföras där mer detaljerad information presenteras. Det är svårt i nuläget att samla in och jämföra kostnader då kommunernas larmanterings-process bedrivs väldigt olika .

Syfte Inventering ska ge en god överblick över och kunskap om de vägval respektive kommun gjort och utge underlag för fortsatt analys och överväganden om Halländsk samverkan inom området. Kunskapsökning, status i Halland - Påverka sina beslut om vägval - Påverka överväganden om samverkan (ex. upphandling, larmmottagning mm) - Påverka regionala och lokala beslut om vägval kring trygghetstjänster - Påverka andra beslut om vägval kring larm och trygghetstjänstprocesserna i stort (översyn av biståndbedömning, utförande…….mm)

Kommentarer till de olika kommunerna Installation och service (1) Hårdvara hemma hos kund Nivå av digitalisering i % (apparat hemma hos kund). Ingår arbete för installation, support, service och nyckelhantering? Biståndshanteringsprocess. Larmbesvarande (2) Ingår kostnader för teknik och mjukvara? Ingår kostnader för larmbesvarande? Larmåtgärdande (3) Vem åtgärdar larmen? Hemtjänst/patruller. Ingår detta i kostnaden? Vem åtgärdar larmen nattetid? Ingår detta i kostnaden? Hur ser larmorganisationen ut utanför SÄBO?

X kommun Normalflöden - 4 val idag Telenätet Larm- central Brukare Analog fast traditionell telefoni Analog fast traditionell telefoni Telenätet Larm- central Brukare Larmet rings över – samtal föregås av toner (larm) innan kopplas upp med brukaren ISDN alt. analogt Larm- central GSM Alt 1 Telenätet Alt 2 Brukare Larmet sänds över GSM via fasta telenätet – toner över digitalt nät ISDN Tal Larm- central GSM IP Telenätet IP-larm Brukare Internet Larmet sänds som IP i GPRS-kanal över Internet alt som sms – samtal över GSM Alt 1 Larmet sänds som SMS Alt 2 Larmet sänds som GPRS = IP

X kommun Brukare 1 Kommunens nät IP-nät Brukar-admin Byanät Larm- IP Anslutning till larmcentral via Internet: Direkt via egen operatör Via byanät eller stadsnät eHälsa Brukare 1 Kommunens nät Brukar-admin IP-nät Byanät IP Larm- central IP Internet Brukare 2 Stadsnät Fiber TV IP-larm TV Fiber TV/telefoni- tjänster IP Normalflöde: Ca 85% alternativ 1 och resterande alternativ 2, 3 och 4 (där det inte finns kopparledning). Reservflöde: Vid avbrott (driftstörning dator/tfn) – sekundärmottagning till Malmö stads larmcentral. Avtal med leverantör av larm/utrustning samt kostnad: Larmmottagning , avtalstid och kostnad: Övrig drift och support: Antal brukare med beslut om larm: Antal larmtryckningar per år: Antal larmutryckningar per år: Fortsatt planering, annat av vikt:

Kommentarer till X kommun Ca 25 % digitalisering. (1) X installerar, servar och sköter nyckelhantering. Ca 1,5 ÅA som jobbar med detta. (1) Allt ingår i kostnaden. (2) X sköter patrull 07-21 centrum. Hemtjänsten sköter landsbygen. 21-07 nattpatrull hos X. Kostnaden är prestationsbaserat på larm. Allt detta är utanför SÄBO. (3) Totalt budget X milj. och allt är inräknas för larmverksamheten.

Sammanfattning Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Hylte Totalt Leverantör larm, utrustning, Avtalstid och Kostnad Larmmottagn., Avtalstid och Kostnad Total kostnad per år Antal beviljade larm Antal larm-tryckningar Antal utryckningar Kommentar

Slutsatser – fortsatt analys Exempel på analys och fördjupningsarbete – likheter/skillnader, vad kan vi lära av varandra och eventuellt samverka kring? Analys av hela larmprocessen – kan vi göra annorlunda? Biståndsbedömningsprocessen. Bedömning- och hantering vid mottagna larm. Samlad kostnad för hela larmprocessen, utryckningsverksamheten (personal – mottagning och utryckning, fordon, dokumentation, utryckning som leder till andra kostnader, övrig administration mm)? Definition av larmprocessen (vad ingår)? Statistik och jämförelser Antal beviljade larm i jmf. med antal kommuninvånare, alla 80+, alla med biståndsinsats, andra kommuner Antal larmtryckningar i förhållande till beviljade larm mm. Antal larmutryckningar i förhållande till antalet larmtryckningar (gör vi olika bedömningar)? Kostnad per larm Teknik och digitalisering (vägval? Rakel?)