Räta Linjen och Räta Linjen Gruppen LW- inleder – presenterar oss Vid behov presenterar parten sina deltagare

Räta Linjen Gruppen aktörerna Länsstyrelsen Gävleborg Regionförbundet Sörmland Fotnot: ytterligare medlemmar eventuellt på gång

Räta Linjen Gruppen historik Räta Linjen – Vägförvaltningen Västmanland ca 1987 Räta Linjen Gruppen – lokala och regional samverkan ca 1989 Räta Linjen – en del av riksdagens nationella stomnätet 1993 Ambitiösa förstudier och vägutredningar bla Katrineholm-Västerås ca 1995 En rad gemensamma skrivelser och debattartiklar bla Mats Svegfors 2001 Omstart i Räta Linjen Gruppen 2005, efter lågt utfall i planen 2004-2015 Samma motiv för Räta Linjen som nu! Lokal och regional utveckling Ökande trafik, och då särskilt tung trafik En avlastning förbi Stockholm

Räta Linjen Gruppen organisation & finansiering En politiskt sammansatt styrgrupp kommunstyrelsens ordförande i Västerås stad, Ulla Persson, är också ordförande i Räta Linjen Gruppens styrgrupp En tjänstemannagrupp Sammankallande i tjänstemannagruppen är Håkan Johansson, Västerås Stad. Gemensam finansiering av bl.a. konsult utifrån befolkningsstorlek Tidsperiod 2010-2012

Räta Linjen Gruppen aktiviteter som genomförts sedan 2005 1 gemensam logga med vision tydliggjord 1 gemensam broschyr 11 st nyhetsblad 5 seminarier 3 underlagsrapporter ett antal gemensamma skrivelser 1 USB minne med samlat material

Räta Linjens roll och funktion En nationell väg Nationell stamväg sedan riksdagsbeslut 1993. Utpekat av Gods- transportdelegationen. Utpekat av regeringen 2010. En storregional väg Räta Linjen stärker Stockholm-Mälardalens flerkärnighet. En lokal väg Räta Linjen binder parvis ihop kommunerna.

Räta Linjen Trafiken, och då särskilt den tunga trafiken, kommer att öka längs Räta Linjen. Standarden idag är på många delsträckor för dålig längs Räta Linjen. Genom en förbättring byggs lokal och regional nytta för medborgare och näringsliv. Räta Linjen fungerar, med sina 4 mil kortare vägsträckning än E4, som en avlastning förbi Stockholm.

Ökad kunskap om Räta Linjen Både befolkningen och sysselsättningen har ökat och fortsätter öka Branchstrukturen varierar men har en betoning på transportrelaterade näringar Ett allt högre grad av pendlande mellan bostad-arbete/studier Strukturskapande offentlig och privat service till ett allt färre antal platser Persontrafiken är koncentrerad mot lokala och regionala resor, främst med bil Förändringar inom godssystemet ger Räta Linjen ytterligare ökad betydelse Kollektivtrafiken, särskilt över länsgräns, behöver utvecklas Trafiken kommer fortsätta att öka Stråket har flera roller och funktioner med särskild vikt på tunga transporter Vägstandarden är för låg på flera partier

Räta Linjen – redovisning av faktiska åtgärder sedan 2005 Några exempel på resultat sedan 2005 är Ett gemensamt vägnummer, väg 56, istället för fem stycken olika Tre av de fyra stora objekten längs stråket har antingen byggstartas eller öppnats för trafik (östra förbifarten Katrineholm, Västjädra-Västerås, förbifart Sala) Flera riktade åtgärdsinsatser har antingen byggstartats eller öppnats för trafik (Simonstorp-Ändebol, Västerås-Sala, Tärnsjö-Länsgränsen, Cirkulationsplats Valbo) Ett flertal rekonstruktions – och underhållsinsatser har genomförts Planering och projektering av åtgärder har på samtliga sträckor flyttats framåt

Räta linjen i nationella transportinfrastrukturplanen 2010-2021 Investeringen Stingtorpet-Tärnsjö, åtgärd 17, är av största vikt för hela stråket men kommer sent i perioden Flera av de namngivna objekten i planen är av mycket stor betydelse för att understödja arbets- och studiependlingen, men kommer sent i perioden (åtgärd 6, 10, 21) De trimningsåtgärder som fysiskt är anslutande mot större planerade investeringar bör samordnas avseende byggnation (åtgärd 3, 5, 15, 16) Hela Räta Linjen är ett nationellt vägnät av betydelse för godstransporterna.