Pikettys kritik mot kapitalismen Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi, Stockholms Universitet 19 augusti, 2014

Kritiken och dess roll i boken Kritiken: liksom Marx pekar Piketty på inneboende krafter i marknads- ekonomin som ger högre och högre ojämlikhet (Kuznets hade motsatt syn) Min tolkning: stort genomslag i media just på grund av kritiken. Bokens empiri i all ära men framför allt angeläget att granska kritiken.

Grunderna för kritiken Vad ligger bakom kritiken? Hur kan vi utvärdera Pikettys prognos om ökande ojämlikhet under “le vingt et unième siècle”? Mitt svar: det som ligger bakom kritiken och prognosen är framför allt – teori, matematiskt formulerad… – …som gör antaganden likt all nationalekonomisk teori… – …men som skiljer sig på väsentliga punkter från gängse teori. Med andra ord: det är inte empirin som “automatiskt” leder oss till slutsatser om vare sig tolkning eller prognoser! (Så är det tyvärr aldrig inom vårt område…)

Teori 1: “Kapitalismens två fundamentala lagar” Med denna teori drar Piketty sina huvudsakliga slutsatser; det är också den Tony och jag har granskat speciellt. Intuitivt innebär teorin att anta ett extremt aggressivt sparande vid låg tillväxt. Lag 1 (en definition): kapitalinkomsten som andel av nationalinkomsten = rk/y (r är kapitalavkastningen). Lag 2 (en teori): kapitalkvoten, k/y, bestäms på lång sikt av s/g, där – s är nettosparkvoten, dvs ökningen i kapitalstocken som andel av nationalinkomsten (BNP minus kapitalförslitning); och – g är tillväxttakten i befolkning och produktivitet Lag 2 kan härledas enkelt från antagandet att s och g är konstanta.

Piketty använder teori 1 för sin prognos Anta att: – r inte kommer ändras – s inte kommer ändras – g kommer falla (lägre befolkningstillväxt, lägre produktivitetstillväxt), säg 0,03 => 0,01 Då kommer rk/y = rs/g stiga med en faktor 3! Om g föll till noll skulle kapitalkvoten, och kapitalinkomstandelen, explodera. Problem med högt k/y: k är mer ojämnt fördelat än y => hög ojämlikhet Detta är, enligt Piketty, marknadsekonomins inneboende krafter mot ökad ojämlikhet: när tillväxten avtar blir sparandet mer och mer aggressivt och ojämlikheten större och större!

Vi pekar på en distinktion mellan Pikettys grundantagande och det som gängse (logiskt och empiriskt testad) teori bygger på: – (Piketty) nettosparkvoten är konstant – (gängse teori) bruttosparkvoten är konstant bruttosparande – kapitalförslitning = nettosparande bruttosparkvot = bruttosparande/BNP Skillnaden kan tyckas hårfin men blir stor när tillväxten faller. Vi visar att kapitalkvoten inte alls faller dramatiskt utifrån gängse teori: med konstant bruttosparkvot sker ingenting konstigt ens vid nolltillväxt! Min och Tony Smiths utvärdering av Lag 2

Intuitivt bygger Pikettys teori, som sagt, på antagande om extremt översparande då tillväxten g faller. Som illustration, anta att g blir noll. – Att då fortsätta att nettospara, så att kapitalets ökning är en konstant proportion av inkomsten, innebär att kapitalet blir större och större i förhållande till inkomsten, och detta utan gräns (k/y går mot oändligheten). Konsumtionen går mot noll. – Detta är (naturligt nog) inte förenligt med hur vi observerar att hushållen sparar. Utan tillväxt i arbetsinkomsten håller de förmögenheten förhållandevis konstant. Aggregerade amerikanska data talar samma språk! Grundproblemet i Pikettys teori

Teori 2: “r-g” Teorin: ojämlikheten ökar när r-g ökar. Idén, intuitivt: – de rikas kapital växer i takt r (om de inte har arbetsinkomst och sparar allt) – de fattigas resurser växer i takt med lönerna, dvs i takt med g; de sparar inte – alltså växer kvoten av de rikas och de fattigas resurser i takten r-g. Problem 1 (teori): gängse teori säger att r-g inte nämnvärt påverkas av att g minskar: r går ner markant när g går ner. Alltså kommer inte r-g påverkas om, som Piketty tror, g faller framöver. Problem 2 (empiri): stödjer gängse teori. Problem 3 (empiri): tillväxttakten korrelerar positivt med ojämlikhet – under hög tillväxt ökar lönespridningen, vilket ökar förmögenhetsspridningen.

Financial Times: felkodning, problem med data. Min syn: ingen allvarlig kritik. Uppgången i kapitalkvoten är pga att bostäder inkluderats i förmögenhetsmåttet samtidigt som vi haft en “bostadsbubbla”. Min syn: stämmer, och gör att graferna på stigande kapitalkvoter inte kan tolkas som ökat sparande, samt att det inte är orimligt att dessa bubblor brister/slutar växa => kapitalkvoten fortsätter inte växa. Förmögenhetsmåttet inte brett nog: om t ex pensioner inkluderades skulle ojämlikheten bli mindre. Min syn: stämmer, siffrorna borde justeras (åtminstone skönsmässigt). Ändrade skatteregler i USA: har skapat incitament att klassificera om inkomst/välja investeringsalternativ som gör att den egentliga uppgången i förmögenhetsspridningen överskattas i boken. Min syn: stämmer, men USA-specifikt; dock är just uppgången synligast där. Annan kritik mot boken

Dataproblem gör att uppgången i förmögenhetsspridning förmodligen överskattats. Mer relevant: Pikettys huvudtes håller inte. Summa summarum

Fundamentala bestämningsfaktorer: Ökad lönespridning. – Varför: snabb teknisk utveckling, globalisering. Stora skillnader i kapitalavkastning mellan hushåll. – Varför: olika portföljval (inklusive bostäder) i en alltmer komplex finansiell marknad med stora prisrörelser som tillåtit “arbitrage” och högt risktagande; private equity. Skillnader i sparbenägenhet mellan hushåll (dock oklart om denna faktor fått ökad betydelse). Lägre grad av omfördelning i skatte- och transfereringssystemen. – Varför: bred politisk trend, skattekonkurrens mellan länder i alltmer globaliserad värld. Vad förklarar då den ökade ojämlikheten?

Piketty: global förmögenhetsskatt. Min syn: snedvrider mer än rättvrider, men framför allt bättre att fokusera på fundamentala orsakerna än på symptomen. Att göra åt de fundamental orsakerna: Utbildningssystemet: – Hög lägstanivå (men satsa också på högre utbildning). Befrämjar social rörlighet, integration, stärker demokratin. – Kanske också “privatekonomisk utbildning”, dvs ekonomi i skolan. Flexibel arbetsmarknad med socialt trygghetssystem: – Gör det möjligt att byta spår i karriären, främjar humankapitaluppbyggnad. – Viktigt speciellt under strukturomvandling. Reglering av finansiella marknader? Svårt, kan få motsatta effekter. Begränsa privata donationer inom politiken (följ inte USAs exempel). Vad göra?

Vad gäller kritiken mot kapitalismen: den håller inte. Det räcker inte att bry sig; det är viktigare med rätt analys! Men boken bidrar ändå på flera sätt: – Nya historiska data, kommer säkert användas av många. – Nytt kapitalmått: viktigt ta hänsyn till bredare förmögenhetsmått i vissa sammanhang. – Värdefullt fokus på de allra rikaste: viktiga för makroekonomin just för att de står för det mesta av sparandet. – Bred samhällsvetenskaplig metod (t ex kopplingen mellan ojämlikhet och demokrati). – Litterära referenser/anekdoter gör analysen levande, kan bli stilbildande. – Engagemang för ojämlikhet som säkert kommer attrahera många unga till ämnet. Blir förmodligen det största och mest bestående bidraget. Slutkommentarer om boken