Kolets kretslopp
Växthuseffekten
När man förbränner fossila bränslen bildas koldioxid som är en växthusgas. Gasen går ut i atmosfären och växthuseffekten ökar UV strålningen mot jorden går igenom atmosfären men den infraröda strålningen (dvs värmestrålningen ut från jorden) kommer inte igenom atmosfären Temperaturen ökar på jorden som i sin tur påverkar klimatet och livet på jorden.
Koldioxid (CO2) Koldioxid är viktigast av de växthusgaser människan bidrar med. Orsaken till ökningen av koldioxidhalten är framför allt förbränningen av olja och kol Även avskogning bidrar. Halten koldioxid är idag cirka 30 procent högre än före industrialiseringen. Utsläppen måste minska kraftigt för att halten inte ska fortsätta att stiga.
Dikväveoxid (N2O) Dikväveoxid har lång uppehållstid i atmosfären, i medeltal ca 120 år. Ungefär en tredjedel av de totala utsläppen beräknas vara av mänskligt ursprung. Dessa utsläpp ökade enligt internationell statistik med 40 procent mellan 1970 och 1995
Metan (CH4) Utsläppen globalt rapporteras ha ökat med 20 procent mellan 1970 och 1990 Men sedan dess har halten i luften varit stabil. Livslängden för metan i atmosfären är relativt kort, i medeltal 10-15 år. Metan bildas naturligt vid nedbrytning under syrefria förhållanden. Olika former av mänsklig aktivitet har fördubblat utsläppen Globalt utgör risodling, boskapsskötsel, utsläpp från kolgruvor och naturgas betydande källor, liksom avfalls- och avloppshantering
Partiklar i luften Flourföreningar Bidrar också till växthuseffekten Vad blir konsekvenserna? Ökad medeltemperatur? Golfströmmen ändrar riktning eller avstannar i sin cirkulation? Varmare klimat/varmare framtid? Isarna smälter/förhöjd havsnivå?
Plast Är konstgjorda polymerer = jättemolekyler Dessa är byggda av monomerer = småmolekyler Råvaran kommer från råolja och naturgas Det finns olika typer av plast. De är uppbyggda av olika molekyler och får olika egenskaper
Olika sorters plast Polyeten PVC Polyester Termoplaster Härdplaster
Plast bryts inte ner naturligt De egenskaper som gör plasten så hållbar medför även att den inte bryts ned naturligt i naturen. Istället åldras plasten och blir spröd av solljus. Plast kan med tiden sönderdelas till små, små mikroskopiska plastpartiklar som finns kvar i miljön.
Partiklar binder miljögifter Även när man t.ex. tvättar en fleecetröja bildas det en massa sådana partiklar som går rakt genom reningsverket och ut i havet. Till dessa partiklar binds olika typer av miljögifter som PCB och partiklarna kan sedan tas upp av plankton och därefter ta sig vidare upp i näringskedjan.
Vi får i oss partiklarna Den plast vi gör oss av med får vi på så sätt tillbaka med lite miljögifter som extra bonus i fisken eller musslorna vi äter. Ganska läskigt när man tänker på hur mycket plast vi använder och hur mycket av denna som hamnar i fel kretslopp
Återvinning Idag går endast 40 % av plasten till återvinning och att resten hamnar i miljön där den kan göra skada. Här måste vi bättra oss! Vi behöver dra ned på den onödiga plastanvändningen och det även med tanke på plastens ursprung i den icke förnyelsebara oljan. I många länder har man ju numera förbjudit olika typer av plastpåsar, så här ligger vi efter. Dessutom måste vi se till att den plast vi använder hamnar rätt när den blir till avfall. Kanske något att tänka på efter utflykten i sommar.
Organiska syror Äppelsyra, vinsyra, citronsyra – i frukt Ättiksyra – inlagd gurka Acetylsalicylsyra – verktabletter Stearinsyra – stearinljus Alla syror innehåller en –COOH grupp Syror med fler än sex kolatomer är fasta ämnen tex stearin (18 kolatomer)
Den enklaste syran är metansyra även kallad myrsyra (finns i myror) HCOOH Etansyra även kallad ättiksyra CH3 COOH Används som konserveringsmedel eller vid tillverkning av plast
Estrar Om en organisk syra och en alkohol reagerar med varandra bildas en ester. Estrar ger smak och lukt i tex godis och glass Även alla fetter och matoljor är estrar Används också i lösningsmedel Även oorganiska syror kan bilda estrar Nitroglycerin är ett sprängämne Glycerol + Salpetersyra = Nitroglycerin