Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Året var 2004, I en liten stad vid namn Laholm
Advertisements

Ideologiernas framväxt
Franska revolutionen en sammanfattning.
Livsåskådning och religion
Historien om Antiken i Grekland.
Demokrati & diktatur.
Amerikanska revolutionen
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
UPPLYSNINGEN.
Vad är en revolution? Snabb förändring.
Mellankrigstiden.
Aktör / Struktur.
Franska revolutionen Startskottet på den demokratiska utvecklingen i Europa.
Demokrati och diktatur
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Hur bör samhället organiseras
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Judendomen.
Mänskliga Rättigheter - i möte med människan
Alla kan påverka!.
Medeltiden.
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
FRIHET; JÄMLIKHET OCH BRODERSKAP
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
FRANSKA REVOLUTIONEN
Orsaker till den franska revolutionen
Så styrs Sverige.
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Demokrati och hur Sverige styrs
Franska revolutionen 1789 Paris 14 juli 1789  .
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Ideologier Att jämföra.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
UPPLYSNINGEN ca
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 3
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Makt som låg i ett fåtal händer. Folket uteslutna från politiska processer. Riksdagen representerade 10% av befolkningen. Folket ville ha mer makt!
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
REVOLUTION! Amerikanska 1773, Franska 1789.
Epokerna – del 1.

”All offentlig makt utgår från folket”
Demokrati och vår Riksdag
1800-talet.
Frihetstiden
Tillståndet i landet Andel av befolkningen Betala skattRöst i riksdagen Första ståndet (adel) 1%SkattebefriadeEn röst Andra ståndet (präster) 1%SkattebefriadeEn.
Franska revolutionen Vi har tillsammans gått igenom orsakerna – nu är det dags för förloppet.
Utkik Historia: s , Frihetstiden
Franska revolutionen Levande historia 8: s
Bergfotens Hjälpgrupp En presentation av hur du kan få hjälp av oss.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I HISTORIEN. ORIENTALISKA RÖTTER f kr Mesopotamien (runt Eufrat och Tigris ”Om en bra åsna föds åt någon av kungens undersåtar.
Medeltiden Hur folk lever på Medeltiden? De flesta är bönder Marknadsplatser träffades man Köpa och sälja Under Medeltiden blev några städer.
Franska revolutionens orsaker: Adelns privilegier -rätt jaga på allas mark -rätt ta ut avgifter på byarnas kvarnar, bagarbodar och vinpressar -rätt att.
Hur levde man under medeltiden
Medeltiden Läxförhör 1 Vad ska vi kunna?
Östersjöriket Sverige
Franska Revolutionen
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
DEN FRANSKA REVOLUTIONEN
FRANSKA REVOLUTIONEN.
Den Franska revolutionen
Ideologier.
Revolution Snabb förändring så att den politiska och/eller ekonomiska makten i samhället förändras.
UPPLYSNINGEN ca
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Presentationens avskrift:

Franska Revolutionen Med Elin och Filippa

Planering: Presentation av oss Presentation om arbetsområdet med prov och inlämningsuppgifter Bakgrund till franska revolutionen

Upplysningen Vetenskapsmännen uppmanade till förnuft Folket skulle tänka själva istället för att bara lyssna på prästerna Kyrkan fick mindre makt En ny syn på jorden och universum kommer Yttrandefrihet och åsiktsfrihet efterfrågades Fler lärde sig läsa och kunde själva ta reda på information

Upplysningsfilosofer Empirism – lära sig genom erfarenhet Inte tro på gamla sanningar utan undersöka saker själva Förespråkade rätt till liv, frihet och egendom, för alla – de mänskliga rättigheterna Om samhället inte kunde upprätthålla rättigheterna skulle medborgarna göra revolution

FN:s deklaration för mänskliga rättigheter: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap” Artikel 1

Upplysningsfilosofer Voltaire Rousseau

voltaire Kämpade för yttrandefrihet Han menade att man skulle kritisera åsikter man tyckte var fel men att man samtidigt kämpa för att åsikterna skulle kunna föras fram. ”Enbart i en öppen debatt kan förnuftet segra” Voltaire ville att endast de mest upplysta skulle styra landet

Rousseau Den mest radikala upplysningsfilosofen Folket skulle ha all makt Folket skulle få vara med och besluta om lagar som rörde dem Rousseau tyckte att det var fel att överlämna makten till staten

Diskutera: Den oupplysta demokratin, är den något att ha? Håller du med Rousseau, som menar att alla personer ska vara med och styra landet eller Voltaire, som menade att bara de som var upplysta med kunskaper skulle styra? ”Hur illa jag än tycker om din åsikt är jag beredd att slåss för din rätt att framföra den”. Är det bra eller dåligt? Ska man få framföra vilka åsikter man vill? Har vi åsiktsfrihet i Sverige? Innebär det att vi får säga vad vi vill? Vad är då mobbning? Kan ni se någon motsvarighet till den franska kungafamiljen idag som kan reta andra människor med sitt lyxliv långt ifrån den ”vanliga människan”?

Yttrandefriheten och inskränkningar Yttrandefriheten i Sverige har vissa regler som gör att man inte kan säga vad man vill ändå. I skolan är det olagligt med kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Barn- och elevombudsman på varje skola Yttrande- och åsiktsfriheten gäller alltså så länge den inte skadar någon annan fysiskt eller psykiskt Man kan dömas till att betala skadestånd om man bryter mot de här reglerna

En frihet är inte bara en frihet, den kräver ett ansvar från dig också!

Ludvig XVI Kungen av Frankrike Levde ett lyxliv Var fattig Gift med Marie Antoinette Frankrike behövde vid den här tiden en stark kung

De tre stånden Det första ståndet: prästerna. Den katolska kyrkan hade mycket makt och kyrkan ägde en tiondel av all mark i Frankrike. Det andra ståndet: adeln. De ägde stora slott och mycket mark där andra fick bo och arbeta. Det tredje ståndet: de övriga i landet som inte tillhörde adeln. T.ex. bönder, läkare, lärare, hantverkare e.t.c.