Konstmusikens historia Kort sammanfattning

Medeltiden (ca 500-1450-talet) Gregoriansk sång (600-1000), efter påven Gregorius den store, som samlade ihop texter och melodier, Kyrklig sång, "munksång” Syftet var främst bön Texter ur Bibeln, sång på latin Enstämmigt, ibland som växelsång mellan två grupper Inga instrument = a capella   Vid år 1000 blev musiken flerstämmig Man började sjunga i kanon

Medeltiden, profan musik Trubadurer (1100-1300) Kringvandrande diktare och musiker i Europa Spelade på luta och harpa Sjöng om riddare och kärlek Sjöng i falsett, på det språk man talade Andra vanliga instrument: pommer, rebec, vevlira

Balladen Betyder dansvisa (från ballare) Utfördes ursprungligen som ringdans Sången - växelsång mellan försångarens strofer och körens refräng, omkvädet Berättande, ofta dramatiskt innehåll, vanligen många verser En del användes som arbetssånger

Renässansen (ca 1450-1600) Nya upptäckter och idéer, intresse för allt mänskligt = humanism Renässans = pånyttfödelse, av antikens ideal Den världsliga, profana, musiken växte Kompositörer arbetade även vid rika furstehov, inte bara åt kyrkan Instrumentalmusiken utvecklades mycket Notskriften viktig: mer invecklad musik, sprida musiken, Vanliga instrument: blockflöjt, krumhorn

Reformationen (M.Luther 1517) ledde bl a till kyrkosång på det egna språket istället för latin I kyrkan: instrument, flera stämmor, t ex som kanon Palestrina utvecklade kyrkomusiken Polyfoni=många ljud, varje stämma en egen melodi, alla lika viktiga

Barocken (1600-1750) Kyrkliga (sakrala) och världsliga (profana) musiken lika stora Barock = grotesk, överdriven, Terrassdynamik - man spelade starkt eller svagt, inga succesiva övergångar Melodi + basstämma och ackord, dur och moll Opera = teater där man sjunger replikerna (Italien) Oratorium = religiös opera utan kostymer och agerande Frankrike – baletten föds vid Ludvig XVI´s hov Vanligt instrument - cembalo (föregångare till pianot) Kända kompositörer: Bach, Roman, Vivaldi, Händel

Wienklassicismen (ca 1750-1830) Staden Wien i Österrike - centrum för musiken, därav namnet på perioden Upplysningen - förnuft, logik, klarhet Kung och adel förlorar makten till borgarna, medelklassen, revolutioner Offentliga konserthus och operor – köpa biljetter

Trött på tung och mörk barockmusik – ville ha underhållningsmusik Musiken - lättfattlig, elegant, roande, med kontraster, olika teman Kammarmusik - mindre grupp, t ex stråkkvartett, spelade ofta på fester Symfoni - stort verk för orkester i flera delar Stora kompositörer: Mozart, Beethoven, Haydn

Romantiken (1800-talet) Industrialisering - folk flyttade till städerna I städerna fanns det mer musik och teater Pessimism och osäkerhet – längtan bort till drömmens rike, exotiska länder, känslan viktig Konstnärens verk = ”en spegling av det eviga”, skulle leda till lycka, Genikult/idolskap, den fria konstnären,

Orkestrarna större =behov av dirigent, Nya klanger, ackord, tonartsbyten Programmusik= musik som berättar eller beskriver något, t ex en resa, ett konstverk, naturen Solosång med piano Musikdramat – Wagners idé om operan, ett ”allkonstverk” där bild, poesi och arkitektur skulle förenas i en helhet Kompositörer: Schubert, Mendelssohn, Chopin, Brahms

Nationalromantik Stor politisk oro i Europa, självständighetssträvan, nya stater bildas Ny känsla av identitet, försök att skapa nationella stilar, inspiration från folksagor, folkmusik, Nationalsånger Kompositörer: Alfvén, Grieg, Sibelius, Dvorák

1900-talet Impressionism = intryck, från målarkonsten (Monet) Stämning, atmosfär viktig, inte detaljer Tonarterna försvann, ackord staplas på varandra, måleri med klangfärg och rytm Frankrike, Paris viktigt: Debussy, Ravel

Expressionism = uttryck, också från konsten Starka sinnesstämningar av ångest, lidande, extas, Atonal musik – alla tonarter borta, ingen tydlig rytm eller melodi, slumpartad, blandning av olika sorters instrument Tolvtonsmusik, Schönberg, skalans alla toner används

Efter 1920 Inga tydliga riktningar Musikexperiment Elektronisk musik, t ex av Stockhausen, inspirerade den tidiga synthpopmusiken Slumpmusik, publikens reaktion en del av stycket, t ex av Cage