Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden 2011-10-19 Depression Öppen föreläsning BUP USÖ Antonia Simon Risberg Barn och ungdomspsykiater.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
”Ett skratt förlänger livet”
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Beroende och den växande hjärnan
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Depression Öppen föreläsning BUP USÖ
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Välkomna!.
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Hantera en kronisk sjukdom
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Affektiva Mottagningen
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Livsstil och återhämtning
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Barn och stress.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Barn som växer upp i familjer med våld
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 Ersta Vändpunkten Mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende.
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Barn med ADHD kan uppfattas som: högljudda, störande, besvärliga eller bråkiga Pratar mycket Rastlös.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Ludvig Hallberg ST-Läkare Vuxenpsykiatri, PhD
Depression hos barn och ungdomar
Att möta den som inte orkar leva
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Suicidrisk-bedömning
Tonåren är en väldigt speciell 
Presentationens avskrift:

Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Depression Öppen föreläsning BUP USÖ Antonia Simon Risberg Barn och ungdomspsykiater chöl BUPUSÖ

Vad är en depression? Kliniska symtom Symtom i olika åldrar Stress sårbarhet Bedömning Behandling Förebyggande insatser Summering Vad är en depression? Kliniska symtom Symtom i olika åldrar Stress sårbarhet Bedömning Behandling Förebyggande insatser Summering

Egen presentation

 Specialistresurs  Tvärvetenskaplig  LEON, Evidensbaserad metodik  Salutogenes: behovet av mening, hanterbarhet och sammanhang  Värde baserad: mötet  Specialistresurs Tvärvetenskaplig LEON, Evidensbaserad metodik Salutogenes: behovet av mening, hanterbarhet och sammanhang Värde baserad: mötet

Olika kompetenser sida vid sida

Kursändringar i arbetsätt

Ödmjukhet och respekt

 Folksjukdom  En fjärdedel av männen och var annan kvinna löper risk att utveckla depression i ett livsperspektiv  Det finns en förhöjd mottaglighet för depression i vissa familjer och livsomständigheter  Hos tonåringar minst en elev i varje klass  Flickor känsligare, skuldbenägna, lägre självkänsla Folksjukdom En fjärdedel av männen och var annan kvinna löper risk att utveckla depression i ett livsperspektiv Det finns en förhöjd mottaglighet för depression i vissa familjer och livsomständigheter Hos tonåringar minst en elev i varje klass Flickor känsligare, skuldbenägna, lägre självkänsla

 Press och för lite sömn kan ge förhöjd depressions risk hos unga  Unga människor kan var känsligare för stress som kan upplevas starkare! Mindre erfarenheter att utgå ifrån kan förstärka känslan av ensamhet och hopplöshet  Det finns samband mellan nedstämdhet och försämrat immunförsvar  Hormonella förändringar i tonåren  Risk att vuxna normaliserar depression hos unga, ser det som tillhörande utvecklings nivån, ex vis håglöshet och irritabilitet  Press och för lite sömn kan ge förhöjd depressions risk hos unga Unga människor kan var känsligare för stress som kan upplevas starkare! Mindre erfarenheter att utgå ifrån kan förstärka känslan av ensamhet och hopplöshet Det finns samband mellan nedstämdhet och försämrat immunförsvar Hormonella förändringar i tonåren Risk att vuxna normaliserar depression hos unga, ser det som tillhörande utvecklings nivån, ex vis håglöshet och irritabilitet

 Förändringar i sinnestillstånd  Ledsenhet och oro  Ökad ilska  Håglöshet  Ändrade matvanor  Alkohol, droger  Skolk  Koncentrationssvårigheter  Hopplöshetskänslor, pessimism  Hjälplöshet  Uttryck för dödslängtan  Värdelöshetskänslor, skuldkänslor  Förändringar i sinnestillstånd Ledsenhet och oro Ökad ilska Håglöshet Ändrade matvanor Alkohol, droger Skolk Koncentrationssvårigheter Hopplöshetskänslor, pessimism Hjälplöshet Uttryck för dödslängtan Värdelöshetskänslor, skuldkänslor

 Det är fortfarande lätt att missa tonårsdepressioner  Risk för självmord  Obehandlad kan en depression påverka hela tonårstiden med försämringar i fungerande  Depressiva mekanismer och tankemönster tenderar att förstärkas över tid  Ökar den egna acceptansen för negativa omdömen  Känslomässig pessimism kan färga av sig på omgivningen och ökar känslan av ensamhet och rädsla  Det är fortfarande lätt att missa tonårsdepressioner Risk för självmord Obehandlad kan en depression påverka hela tonårstiden med försämringar i fungerande Depressiva mekanismer och tankemönster tenderar att förstärkas över tid Ökar den egna acceptansen för negativa omdömen Känslomässig pessimism kan färga av sig på omgivningen och ökar känslan av ensamhet och rädsla

Tendenser..  Barndomen krymper?  Tonårstiden breder ut sig från11-55?  Är det svårare att bli vuxen i dag?  Nöjen kontra ansvar?  Livsstilsförändringar?  Psykisk ohälsa bland unga ökar!(källa Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009)

Folkhälsorapporter  Tänkbara orsaker till ökad ohälsa bland unga  Ökad arbetslöshet  Individualisering: för många valmöjligheter!  Mer alkohol!  Mindre sömn!  IT stress  Orealistiska kroppsideal!

Stress killar och tjejer  75% tjejer kontra 45% killar stressar för prov  61% tjejer kontra 37% killar stressar på grund av krav på sig själva  Varför är tjejer mer stressade?  Realister?  Gör som lärare säger  Prestationsprinsessor  Psykologiskt mogna  Krav på många plan

Tanke..  Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas  Sören Kirkegaard ( )

Vad stressar oss?  Nya situationer  Oförutsägbarhet  Sådant vi ej kan påverka

Stress tecken  Humör: ångest, oro, skuld, skam, ledsen, irritabel, avstängd känslomässigt,  Tänkande: virrig, svårt att prioritera, koncentrationssvårigheter, glömska, tunnelseende, ser inte möjligheter  Beteende: äter snabbt, för mkt eller för litet  Dövar sig med alkohol,  Slutar lyssna, grälar

Hur kan stress angripas?  Förändring det som är möjligt, oftast lättare förändra det som är utanför oss  1. Arbetsbörda  2. Översikt, vad är viktigast?  3. Relationer  Acceptans: förändra förhållningssättet till stress  Återhämtning  Motion, Medveten närvaro

Stress kan leda till depression  Hos barn och ungdomar är depression nära förbunden med livsomständigheter och omgivningsfaktorer  Viktigt att tänka förebyggande och känna igen tidiga tecken!

Varför är det viktigt att tidigt identifiera depression?  Vanlig sök orsak! 2-5% före puberteten, % efter puberteten  Samsjuklighet mer regel än undantag! Ångest, missbruk, ADHD, somatisk sjukdom  Förloppet kan vara långdraget  Lidande, funktionsnedsättning, studie och arbetsoförmåga  Vanlig orsak till självmord!.

Utvecklingspsykologi Pubertet  Sexuell mognad  Frigörelse  Gruppengagemang  Integration  Flexibilitet

Utvecklingspsykologi Ung vuxen  Psykologisk mognad  Föräldraskap, omsorg om barn  Plattform yrkesmässigt  Livsriktning, värderingar

ÅlderSpädisSkolbarnTonåring Känsla?Maskerade affekter Verbaliserar känslor BeteendeSkrik, apatiTillbakadrag en eller irriterad, bråkig Irritabel, bråkig, okoncentrer ad Kroppsliga symtom Viknedgång, infektioner Huvudvärk, magont Sömnstörnin g, viktnedgång eller viktuppgång Depressionssymtom i olika åldrar

 Nedstämdhet irritabilitet (oro, missnöjd, pessimism)  Glädjelöshet, nyfikenheten försvinner, avsaknad av initiativ och lust, hopplöshet, tråkigt  Låg självkänsla skuld, accepterar andras kritik lättare, skuld även för sådant som ligger utanför egen påverkan  Koncentrationssvårigheter, svårt rikta sin koncentration, klarar ej läxläsning  Trötthet minskad psykisk energi, undviker kamrat kontakt, isolering  Nedstämdhet irritabilitet (oro, missnöjd, pessimism) Glädjelöshet, nyfikenheten försvinner, avsaknad av initiativ och lust, hopplöshet, tråkigt Låg självkänsla skuld, accepterar andras kritik lättare, skuld även för sådant som ligger utanför egen påverkan Koncentrationssvårigheter, svårt rikta sin koncentration, klarar ej läxläsning Trötthet minskad psykisk energi, undviker kamrat kontakt, isolering

 Sömnproblem  Aptit påverkan sötsaker  Dödstankar, själmordstankar, självskade beteende  Minst 5 symtom i minst 2 veckor för diagnos  Sömnproblem Aptit påverkan sötsaker Dödstankar, själmordstankar, självskade beteende Minst 5 symtom i minst 2 veckor för diagnos

 Regel  40-90% av tonåringarna med depression har ytterligare ett psykiatriskt problem  Vanligast är ångestsyndrom, ADHD  Depression ökar risken för missbruk  Regel 40-90% av tonåringarna med depression har ytterligare ett psykiatriskt problem Vanligast är ångestsyndrom, ADHD Depression ökar risken för missbruk

 Sköldkörtel sjukdomar  Cancer  Mononucleos  Anemi  Centralstimulatia behandling  P-piller  Sköldkörtel sjukdomar Cancer Mononucleos Anemi Centralstimulatia behandling P-piller

 Median förloppet 8 månader  Återfallsrisken är 20-60% inom 2 år och upp till 70% efter 5 år  20% utvecklar bipolaritet över tid  Median förloppet 8 månader Återfallsrisken är 20-60% inom 2 år och upp till 70% efter 5 år 20% utvecklar bipolaritet över tid

 Självmord och självmordsförsök  Missbruksrisk  Försämrade skolprestationer  Dålig psykosocial funktion  Självmord och självmordsförsök Missbruksrisk Försämrade skolprestationer Dålig psykosocial funktion

 Ärftlighet för affektiv sjukdom  Fysisk sjukdom  Stress, förluster, konflikter  Trauma  Fattigdom negativa sociala faktorer  Depression hos förälder  Fientlighet, kritik, mobbning  Ärftlighet för affektiv sjukdom Fysisk sjukdom Stress, förluster, konflikter Trauma Fattigdom negativa sociala faktorer Depression hos förälder Fientlighet, kritik, mobbning

 Kärlek, tillit, stöd i relationer inom och utanför familjen  Fungerande skola med bra relation till lärare och kamrater  Regelbundenhet i sömn och matvanor  Fysisk aktivitet  Aktiv fritid  Kärlek, tillit, stöd i relationer inom och utanför familjen Fungerande skola med bra relation till lärare och kamrater Regelbundenhet i sömn och matvanor Fysisk aktivitet Aktiv fritid

 Mötet  Screening för depression  Intervju av föräldrar och barn helst separat också  Identifiera risker och styrkor  Diff. diagnos och samsjuklighet  Livslinje, stämningsdagbok  Mötet Screening för depression Intervju av föräldrar och barn helst separat också Identifiera risker och styrkor Diff. diagnos och samsjuklighet Livslinje, stämningsdagbok

 Utlösande faktorer  Tidigare behandling och resultat  Funktion cGAs skattning  Suicid risk bedömning ingår i all depressions bedömning!  Utlösande faktorer Tidigare behandling och resultat Funktion cGAs skattning Suicid risk bedömning ingår i all depressions bedömning!

 Individualisera  Börja med samtal  Information om depression, livsstil  Familjebehandling  Kbt/kpt  Farmakologisk behandling  Individualisera Börja med samtal Information om depression, livsstil Familjebehandling Kbt/kpt Farmakologisk behandling

 Svåra depressioner  Medelsvåra depressioner som ej förbättras efter 6-8veckors samtalsbehandling  Behandling enligt socialstyrelsens riktlinjer  SSRI preparat i första hand  Svåra depressioner Medelsvåra depressioner som ej förbättras efter 6-8veckors samtalsbehandling Behandling enligt socialstyrelsens riktlinjer SSRI preparat i första hand

 Illamående, huvudvärk  Beteende aktivering  I sällsynta fall kan läkemedel utlösa mani  Apati vid höga doser  Ungdomar känsligare för läkemedelsbehandling än vuxna, viss förhöjd suicid risk  Viktigt med täta återbesök särskilt i starten av en behandling  Illamående, huvudvärk Beteende aktivering I sällsynta fall kan läkemedel utlösa mani Apati vid höga doser Ungdomar känsligare för läkemedelsbehandling än vuxna, viss förhöjd suicid risk Viktigt med täta återbesök särskilt i starten av en behandling

ÅlderSpädisSkolbarnTonåring BehandlingAnknytnings arbete Stressredukt ion Utesluta somatisk sjukdom Stress reduktion Samverkan skolan Stöd i relationer Kpt Kbt Gruppbeh. ACT Familjestöd SSRI Behandling depression

 Observans depressions tecken hos nyblivna mammor  Reduktion av riskfaktorer, exponentiellt förhållande!  Livsstilsförändringar  Regelbundenhet i vanor  Positiva relationer och rimliga krav  Ökad kunskap om depression  Observans depressions tecken hos nyblivna mammor Reduktion av riskfaktorer, exponentiellt förhållande! Livsstilsförändringar Regelbundenhet i vanor Positiva relationer och rimliga krav Ökad kunskap om depression

Ger riktning för insatser Första linjen Specialistsjukvården Ger riktning för insatser Första linjen Specialistsjukvården

 Måttlig nedstämdhet som ej förbättras efter 6-8 veckor med kognitiva samtal  Svår depression med psykotiska symtom, själmordstankar, planer  Funktions nedsättning  Ärftlighet för bipolär sjukdom och depression  Misstanke om bipolär sjd  Måttlig nedstämdhet som ej förbättras efter 6-8 veckor med kognitiva samtal Svår depression med psykotiska symtom, själmordstankar, planer Funktions nedsättning Ärftlighet för bipolär sjukdom och depression Misstanke om bipolär sjd

 Mattias 18 år  David 15 år  Nadja 15 år  Mattias 18 år David 15 år Nadja 15 år

 Depression är vanlig i ungdomsgruppen  Depression är ett spektrumtillstånd  Återfallsrisken är stor utan behandling  Multimodal behandling  Livsstilsanalys, identifiera styrkor, lustområden, riskfaktorer  Läkemedelsbehandling vid svåra och utdragna tillstånd  Värdera alltid självmordrisken  Depression är vanlig i ungdomsgruppen Depression är ett spektrumtillstånd Återfallsrisken är stor utan behandling Multimodal behandling Livsstilsanalys, identifiera styrkor, lustområden, riskfaktorer Läkemedelsbehandling vid svåra och utdragna tillstånd Värdera alltid självmordrisken

 Vi är alla förebilder, vad är livet värt?, hur roligt är det att vara vuxen?  Att vara en viktig vuxen, som ser, lyssnar, bekräftar barn och ungdomar för det de är, inte värdera endast prestation  Börja med att vara en sund modell i livsstil, motion, mat, sömn, alkohol  Våga fråga och engagera Dig!  Vi är alla förebilder, vad är livet värt?, hur roligt är det att vara vuxen? Att vara en viktig vuxen, som ser, lyssnar, bekräftar barn och ungdomar för det de är, inte värdera endast prestation Börja med att vara en sund modell i livsstil, motion, mat, sömn, alkohol Våga fråga och engagera Dig!

Framtidsvisionen