Den romerska armén Organisation och formationer Stridsteknik och utrustning Exempelslag

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Armén var organiserad i maniplar. Varje manipel bestod av två centuri (plutoner). Främst gick de yngsta (velites), därefter veteranerna(hastati) och sist de mest erfarna (triarii). Centuri (c.a. 80 man) leddes av en Centurion. Officerarna utmärktes av att de bar hårbeklädda hjälmar. Bilden visar en centurion (plutonchef)

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Den romerska armén ställde upp i schackformation. De minst erfarna (velites) stod först, de mer erfarna(principes) stod i mitten och de mest erfarna(triarii) stod längst bak.

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Det fanns flera syften med denna formation: Att spara på krafterna genom att placera de mest erfarna längst bak. En psykologisk funktion - inger respekt genom disciplinering och bred formation. Har lättare att röra sig i besvärlig terräng än den antika falangen. Möjliggör flexibilitet genom att det är möjligt att växla mellan djup och bredd. Ex. på en snabb manöver som skapar djup.

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Det fanns flera syften med denna formation: Att spara på krafterna genom att placera de mest erfarna längst bak. En psykologisk funktion - inger respekt genom disciplinering och bred formation. Har lättare att röra sig i besvärlig terräng än den antika falangen. Möjliggör flexibilitet genom att det är möjligt att växla mellan djup och bredd. I strid med en ”klassiskt” formerad falang kunde denna uppställning leda till att skapa oordning.

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Det fanns flera syften med denna formation: Att spara på krafterna genom att placera de mest erfarna längst bak. En psykologisk funktion - inger respekt genom disciplinering och bred formation. Har lättare att röra sig i besvärlig terräng än den antika falangen. Möjliggör flexibilitet genom att det är möjligt att växla mellan djup och bredd. De soldater som står framför ”hålen” i romarnas uppställning trycks fram av de bakom och plötsligt har formationen brutits.

1. Organisation och formationer Efter 100t.f.kr. Rom börjar få rollen som stormakt och omfattande reformer görs i armén. Kohorterna blev de minsta stridande enheterna. (6 centuri, c.a 500 man) Man behöll schackformationen delvis av en annan anledning. De stora mängderna av folk som enheterna bestod av tenderade att leda till att soldaterna trycktes ihop. Eftersom den romerska soldaten behövde en del manöverutrymme, kunde schackformationen göra det möjligt att omgruppera snabbt till stridsposition. Denna film är gestaltar detta ganska tydligt: http://www.youtube.com/watch?v=Ndh3b9wC-A0&feature=related

1. Organisation och formationer Romarnas flexibilitet i konsten att formera sina förband var ett vinnande koncept. Ett exempel på denna flexibilitet är hur mindre enheter, ex. en manipel, kunde snabbt gruppera om till en s.k. ”sköldpaddsformation”. Denna kunde vara mycket användbar vid belägringar eller ”pilregn.”

2. Stridsteknik och utrustning Den romerska soldaten hade följande utrustning: Pilum (2 meter långt kastspjut.) Gladius (kortsvärd.) Stor sköld, hjälm och flexibla bålplåtar.

2. Stridsteknik och utrustning Det revolutionerande med den romerska soldatens stridsteknik var: Att svärdet blev det primära vapnet, spjutet kastades redan i stridens inledningsskede. Detta innebar att soldaten stred mer självständigt än tidigare. Detta krävde mer utrymme, men också mer skydd. Den stora skölden utvecklades.

2. Stridsteknik och utrustning Vika fördelar fanns det med denna teknik? Flexibilitet p.g.a. soldatens individuella stridsteknik. EX: Armén var inte lika beroende av tätt sammanhållna falanger som tidigare arméer. Den romerska armén kunde bryta en klassisk och disciplinerad falang när den kom i närstrid. Den klassiska falangen hade då inte en chans. Romarna kunde också möta irreguljära trupper, där de kunde strida individuellt men samtidigt få fördelar genom sina strikta formationer.

2. Stridsteknik och utrustning Pilum 1. Var c.a. 2 meter långt 2. Kunde kastas från c.a. 20 meters avstånd. 3. Böjde sig när det träffade p.g.a. Det skulle bli besvärligare att dra ut. Det skulle inte gå att kasta tillbaka.

2. Stridsteknik och utrustning Gladius Var c.a.60 cm. långt Kunde användas både som stickvapen och huggvapen.

Exempelslag Slaget vid Pydna 168 f.kr. visar på den romerska arméns fördelar gentemot den grekiska uppställningen. Romarna lyckas bryta falangens formation (p.g.a. överaskningsanfall och ofördelaktig terräng för falangen). Detta ledde till att de romerska legionärerna kunde utnyttja förelen med att strida individuellt och i närstrid.

Slaget vid Cannae 215 f.kr. Är ett av världens mest kända slag. Visar på hur ett taktisk tänkande kan avgöra ett slag. I detta slag kom den romerska armén förlora mot Hannibal, som kom från Kartago. Hannibal kom på allvar hota Roms makt. Men romarna lyckades till slut vända kriget och göra slut på Kartago – efter det blev Rom den enda stormakten runt medelhavet.

Slaget vid Cannae 215 f.kr. Det geniala med Hannibals stjärnformade uppställning var att han lyckade locka in romarna mot centern Hannibal hade bättre kavalleri som kunde slå det romerska.

Slaget vid Cannae 215 f.kr. När romarna gick mot centern kunde Hannibals flyglar omringa den romerska armén – Ett paradexempel på en dubbel omfattning. Här finns filmer om slaget: Http://www.youtube.com/watch?v=6cnKWvcXFkg http://www.youtube.com/watch?v=lwrHYEsLAVk&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=mI_9f50r_As&feature=related