Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaresistens
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Antibiotikaförbrukningen har ökat i Sverige de senaste två åren
Viktiga utgångspunkter
Att bota infektioner - även i framtiden
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Hygiensjuksköterska på SMI
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Strama Gunilla Stridh, leg. Apotekare
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Tillsammans för världens säkraste vård
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Normering, tillsyn, kunskap
Förtroendemannautbildningen
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Otto Cars, Strama: Inledning
Läkemedelsverkets workshop om sinuit – år 2004
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Smittskyddsinstitutets arbete med vårdhygien och att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Intraperitoneal cytostatikabehandling vid ovarialcancer
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
PPS-KVG Punktprevalens-studie i särskilda äldreboenden i Västra Götalands-regionens kommuner 2004.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Varför är vi oroliga för ESBL?
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Antibiotic stewardship i svensk slutenvård Fredrik Resman
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Mikrobiologisk screening
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Svensk förening för vårdhygien

Medicinsk ansvarig sjuksköterska Verksamhetschef Kvalitetssamordnare Hygiensjuksköterska Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsläkare Infektionsläkare Apotekare Hygienansvarig Socialchef Kvalitetsutvecklare Allmänläkare Patientvägledare Områdeschef Boendesamordnare Vårdlärare

Samverkansorgan med statligt stöd Nationell samordning av myndigheters och organisationers arbete mot antibiotikaresistens Stöd till vårdens kvalitets-och patientsäkerhetsarbete kunskapsunderlag metoder interventioner uppföljning

Upptäckt av antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård

Antibiotikaresistens En oundviklig konsekvens av antibiotikaanvändning

Orsaker till resistensutveckling Selektion Antibiotikaanvändning Spridning Trängsel, hög arbetsbelastning Dåliga hygienrutiner, ffa bristande handhygien Spridningsbenägna bakteriestammar

Miljöer där selektion och spridning gynnas Sjukhus Äldreboenden Daghem

När England och Wales förlorade slaget mot MRSA: Källa: Health Protection Agency.

Antal dödsbevis i England som anger MRSA som dödsorsak

Konsekvenser av antibiotikaresistens Högre dödlighet fördröjda eller uteblivna behandlingsresultat Högre kostnader dyrare antibiotikabehandling, längre vårdtider och ökat behov av sjukvårdsresurser Tappar förutsättning för modern sjukvård

Andel meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) i blododlingar 2005 Globalt problem

Varför är problemet akut? Utveckling av nya antibiotika Antibiotikaresistens

Utvecklingen av nya antibiotikaklasser Trimetoprim Streptograminer Kinoloner Linkosamider Kloramfenikol Tetracycliner Makrolider Glykopeptider Aminoglykosider Cefalosporiner Oxazolidinoner Penicilliner Sulfonamider 1930´s 1940´s 1950´s 1960´s 1970’s 1980´s 1990´s 2000´s

Vem drabbas? Alla åldrar, men särskilt äldre Sämre immunförsvar Antibiotika Sjukvård

”Den medicinska utvecklingen innebär att möjligheterna att behandla olika sjukdomar och skador även i hög ålder har blivit allt bättre. Detta medför i sin tur att kraven och förvändningarna på hälso-och sjukvården stiger. För att klara av dessa högre krav har landstingen ökat genomströmningen i den slutna vården och en allt större del av vården sker utanför sjukhusen.

Emma, 78 år

Antibiotikarecept till personer 65 år och äldre i öppen vård Sverige 2000 - 2006 Källa: Apoteket AB och Socialstyrelsen

Kvinnor som fått minst en antibiotikakur Socialstyrelsens läkemedelsregister 2005-09-01– 2006-08-31 Kvinnor som fått minst en antibiotikakur Ålder 65-79 32% 80+ 42% Kvinnor som fått mer än 10 kurer Ålder 80+ 2%

Antibiotikarecept i öppen vård Sverige 1987-2006 Källa: Apoteket AB och Socialstyrelsen

Resistens hos colibakterier Sverige 1996-2006

Trots en minskad antibiotikaanvändning ökar resistensutvecklingen 1. Spridningsbenägna bakteriestammar 2. Sjukvården: Högt tempo,trängsel 3. Internationell spridning 4. Multiresistenta bakteriestammar 5. Minskat intresse från läkemedelsindustrin

Antibiotikaresistens – ett globalt problem

Bekämpa antibiotikaresistens Rationell antibiotikaanvändning Minska risken för selektion God vårdhygien Minska risken för spridning Finns många hinder. Kräver därför samarbete stöd från ledning/chefer

Det måste gå !