 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Folkhälsa och funktionshinderspolitiken - hälsa på lika villkor
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
1 Regionens Internationella dag, Konsert & Kongress, 25 mars 2010 Jan Owe-Larsson, Styrelseordförande, Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsams internationella.
AU Digital samverkan LO Process
Landstingsdirektörens stab Forskning och Utveckling, FoU Skapar förutsättningar för människors välfärd samhällets utveckling näringslivets konkurrenskraft.
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
Vad innebär ett barnperspektiv
Nätverk i Sveriges HR Förening. Vad är ett nätverk? ” Ett nätverk är en grupp som har en gemensam bas och ett gemensamt mål eller en gemensam idé, med.
Regional digital agenda för Östergötland
Lokalt kollektivavtal om samverkan
Funktionshinderspolitiken
Välkommen till Ledardagen!
Presentation av satsningen på Kommunförbundet Skåne Region Skåne Christer Neleryd.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Samordning för Psykisk (o)hälsa
i kommuner, landsting/regioner
Nätverk för plattformsledare 17/ Anna Lilja Qvarlander
Vad är Landsbygdsnätverket? = Landsbygdsprogrammets nätverk Ca 90 medlemmar Styrgrupp, 11 ledamöter, 1 ordförande Kansli.
Välkommen till ESF:s seminarium
November 2014 Stockholms läns landsting Landstingets interregionala samarbete 90 talet Samarbetsavtal med Tallinn-, Riga- och Vilnius-regionerna.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Vägar till en jämlik hälsa
NSPHiG Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg.
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Samverkan för det gemensammas bästa Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Forskningspåverkan i praktiken. Vad gör SKL?  Alla kommuner, landsting och regioner medlemmar  Intressebevakning  Medlemsstöd  Utvecklingsfrågor.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Att bli klokare med hjälp av andra Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende.
UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt
Vad är Klimatkommunerna? - ett nätverk för lokalt klimatarbete!
Vägledning och nätverk för vuxnas lärande inom nordiskt samarbete Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Vad är Nationella cannabisnätverket? Behandlare från kommun och landsting som arbetar specialiserat med cannabisfrågan Nätverket startade år 2000 med ett.
Vilken roll har de idéburna organisationer Kärt barn har många namn – idéburna, ideella, non-profit, kooperativ och sociala företag Unikt inte komplement.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regionalt folkhälsoarbete i Gävleborg
Projektår 2 - Forskningsuppdraget inom VUXBIB – Folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande Eva-Maria Flöög Anette Eliasson Cecilia Gärdén Christina Persson.
Samverkan – stöd och utmaning Trollhättan Susanne Rolfner Suvanto - SKL.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
BARNS BÄSTA -klart att vi alla vill barnens bästa eller?
Onkologidagarna / Swedpos nationella konferens
Nu kraftsamlar vi för den sociala barn- och ungdomsvården
BCFPI Varför och till vilken nytta? SKL 28 april
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Landsbygdsnätverket En mötesplats där erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts, samarbeten uppstår, lärande exempel analyseras.
Barns Röst. För och med: Barn med NPF år och yrkesverksamma inom BUP & Hab Mål: Ökad delaktighet i den egna vården Av: Riksförbundet Attention i.
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Psykisk hälsa Främsta orsaken till sjukfrånvaron i stora delar av västvärlden 45 % av pågående sjukskrivningar i Sverige (70 miljarder kronor) Nedsatt.
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Åtgärdsarbete via Miljömålsrådet 2017 Lena Sommestad Landshövding Halland, länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
ATTENTION! Nelli Kalnak, leg logoped, PhD
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Vi är överens…. Vi samverkar för god, jämlik och
Samverkan inom Region Norrbotten
PARTNERSKAP FÖR STÖD TILL
Presentationens avskrift:

 ”Lyfta” barn och ungdomsfrågor som ett viktigt, prioriterat område för landsting, regioner och kommuner  Barn & unga utgör 1/3 av befolkningen och tillbringar stor del av sin barndom inom våra verksamheter  Aktuella utvecklingstendenser, angelägna dokument och pågående arbeten ställer krav på handling  Ett gemensamt agerande skapar större tyngd jämfört med enskilt agerande – ”påtryckargrupp”  För att få stimulans, inspiration, erfarenhetsutbyte, ökad kunskap och information om bl.a. nationella arbeten som pågår  Vara initiativtagare av konferenser m.m. Varför ett nätverk för barn-och ungdomsfrågor?

 Sveriges Kommuners och Landstings nätverk för barn har bred geografisk spridning. Medlemmarna har kompetens inom olika sakområden, som berör barn och ungdom.  Nätverkets medlemmar verkar på lokal, regional och statlig nivå med frågor som berör barn och familjers livsvillkor och hälsa.  Sedan 2000 har nätverket träffats regelbundet för att utbyta information, erfarenheter och kunskap.  Nätverket strävar efter att ha en god överblick över aktuell forskning, pågående utredningar och beslut på olika nivåer  Med barnkonventionen i ryggen har nätverket diskuterat och hållit sig informerat om barns och ungdomars villkor, såväl förutsättningar som skillnader i desamma. VILKA OCH VAD ÄR NÄTVERKET?

NÄTVERKET Nätverk bygger på att alla är delaktiga, bidrar och delar ansvar för nätverkets arbete En arbetsgrupp koordinerar nätverket och planerar för nätverksträffar. I gruppen sitter 1 repr för SKL och 4 för landstingen/regionerna ENSKILDA MEDLEMMAR Medlem i nätverket bör utses på mandat av den egna koncernledningen (landstingsdirektör). Varje medlem har själv ansvar för återföring av information/kunskap till den egna organisationen. Varje enskild medlem besitter egen kunskap och uppträder utåt som enskild person. Enskilda medlemmar kan också uppträda tillsammans i gemensam sak och då under sina egna namn.

 Implementering av Barnkonventionen. Vad innebär ”barnets bästa”?  Samverkansfrågor inom landstingen och kommuner, samt med andra samhällsaktörer  Folkhälsoperspektiv för barn  Barnkompetens. Vad? Hur? För vilka?  FOU-frågor: statistik, uppföljning, metoder EXEMPEL PÅ ANGELÄGNA FRÅGOR