Framtida trender i akademisk kommunikation Universitetslektor Ann-Sofie Axelsson Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers annaxe@chalmers.se 5 november, 2009

Bakgrund Forskning och undervisning Distribuerade samarbeten Online-spel Mobiltelefoni e-vetenskap Digital reklam Teknik för ett hållbart globalt samhälle Nya medier: Teknik, mobilitet och samhällsförändring Teknik och samhälle Genus och teknik i vår värld i dag Produktion för det hållbara samhället

Framtidsspaning Hur kommer forskare att kommunicera i framtiden? Arm chair research Empiriska studier

Källor/Litteraturtips Axelsson, AS. & Schroeder, R. (2009). Making it Open and Keeping it Safe: e-Enabled Data Sharing in Sweden and Related Issues. Acta Sociologica 52 (2), pp. 213–226. Axelsson, AS. & Carlhed, C. (2009). Next Generation e-Researchers: Doctoral Students in Social Sciences and Humanities in Sweden and their Attitudes towards Open Access, Open Repositories and e-Research. Paper presented at the 5th International Conference on e-Social Science, Cologne, Germany, June 24-26, 2009. Axelsson, AS., Sonnenwald, D., Spante, M. (2007). Att etablera ett kollaboratorium inom biblioteks- och informationsvetenskap: Behov och utmaningar från ett praktikerperspektiv. Svensk Biblioteksforskning, 16 (1). Borgman, C. L. (2007). Scholarship in the Digital Age: Information, Infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press. Carlson, S., and Anderson, B. (2007). What are data? The many kinds of data and their implications for data re-use. Journal of Computer-Mediated Communication, 12(2), article 15. Forge, S. Blackman, C, Bohlin, E. and Cave, M. (2009). A Green Knowledge Society: An ICT policy agendato 2015 for Europe’s future knowledge society. A study for the Ministry of Enterprise, Energy and Communications, Government Offices of Sweden. http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/greenknowledgesociety.pdf Social Science Computer Review (special issue on e-social science).1 November 2009; Vol. 27, No. 4.

Work starts Report stage Write up work Journal submission Insamling och analys av data 1 Publicering 3 Work starts Skriftliga rapporter Muntliga rapporter Report stage Visualisering 2 Spridning av resultat 4 Write up work Journal submission Journal publication ”Forskningens livscykel”: Insamling, analys av data Visualisering, publicering och spridning av resultat

e-Science Automatisering av sociala praktiker Vetenskapligt arbete som utförs i en nätverksmiljö, använder Internet-baserade verktyg och involverar samarbete mellan forskare, ofta åtskilda av stora avstånd på en global skala. Detta bidrar med mervärde till forskningen. Mervärdet kan sägas vara mer forskning (för samma kostnader) som ökar vår kunskap vilken bidrar till ett bättre samhälle. Automatisering av sociala praktiker

To Samuel Pickworth Woodward 3 March, 1851 Down. Farnborough Kent My dear Sir I fear that your patience will have been exhausted, but at last I am happy to say that I have finished & printed my monograph on the fossil pedunculated Cirripedes & am enabled to return you your specimens. I thank you very sincerely for their loan; they have been most useful to me.— Be careful in unpacking the boxes, that you do not lose the valves, now loose, in the cotton. All, except a few not characteristic valves, are named. The Aptychus reached me in the broken condition in which it is now returned, I am sorry to say. No other specimens were at all injured.- With my repeated thanks. Believe me | My dear Sir | Yours very sincerely | C. Darwin

e-Science Internationellt samarbete mellan forskare Ökad användning av sammankopplade datorer som arbetar med hög hastighet, och som använder ”Grid-arkitektur” Datavisualisering Utveckling och användning av Internet-baserade verktyg och procedurer Skapandet av virtuella organisationsstrukturer för att bedriva forskning Elektronisk spridning och publicering av forskningsreultat

e-Science - begrepp Cyberinfrastructure (USA) e-Science (UK) ”In the future, e-Science will refer to the large scale science that will increasingly be carried out through distributed global collaborations enabled by the Internet. Typically, a feature of such collaborative scientific enterprises is that they will require access to very large data collections, very large scale computing resources and high performance visualization back to the individual user scientists. (National e-Science Centre, http://www.nesc.ac.uk/nesc) ‘‘If infrastructure is required for an industrial economy, then cyberinfrastructure is required for a knowledge economy’’ (Atkins, 2003:5) Cyberinfrastructure (USA) e-Science (UK) e-Research (Nederländerna, EU) e-vetenskap (Sverige)

Kollaboratorier (co-laboratories > collaboratories) Individer och organisationer (forskare, studenter, praktiker) Databaser, verktyg, etc. Interna och externa Sociotekniska forum där information och andra resurser (forskningsdata, studentuppsatser, vetenskapliga artiklar, kursupplägg, kurslitteraturlistor, verktyg för datainsamling och -analys, etc.) kan delas oberoende av geografiska avstånd och tid. Ska tillhandahålla mekanismer för att stödja aktörernas rättigheter, skyldigheter och aktiviteter. Organisationsstruktur, forsknings- och affärsplaner, riktlinjer för samarbeten med andra organisationer, IP-policy, belöningsmekanismer, visioner att upprätthålla och expandera kollaboratoriet.

Datadelning - möjligheter The Data Deluge (syndaflod): mer data nästkommande 5 år än hittills i världshistorien. Samhällsnytta Vetenskaplig nytta De flesta forskningsaktiviteter såsom t.ex. replikeringar av analyser, utveckling av statistiska metoder, meta-analyser och undervisning kan tjäna på datadelning. Ny kunskap Samkörning av befintliga dataregister. Sverige särskilt intressant exempel: Väl utbyggda datornätverk, utbredd access, stora mängder registerdata, unika personnummer.

Datadelning - utmaningar Möjliggöra delning (standarder men även IP-frågor) Säkerställa hög kvalitet (metadata – beskrivning av data) när datainsamlaren och dataanvändaren är olika individer Möjliggöra delning av kvalitativa data (viktigt för samhällsvetenskap och humaniora) – annars likriktning av e-research Möjliggöra access (tillgång till infrastrukturer har alltid varit en utmaning) Säkerställa skydd för intrång (Anna Lindh-fallet) Individdata – integritetsproblematik! Data som samlats in för visst syfte, men används i ett annat… (Särskilt aktuellt vid upprättandet av biobanker, men även vetenskapliga resp. kommersiella syften)

Några spaningar… Fr.o.m. år 2010 kräver Vetenskapsrådet att finansierade forskningsprojekt tillgängliggör sina forskningsresultat. NIH (National Institutes of Health) har sedan 2003 en datadelningspolicy för finansierade projekt. - Svensk Nationell Datatjänst (delfinansierat av VR) är under uppbyggnad. - En nyligen gjord studie (hum-sam) påvisar låg kännedom om ‘OECD Guidelines on Open Access to Research Data from Public Funding’ (2007): 75 % av tillfrågade professorer och doktorander (professorer N=549, doktorander N=1147 kände inte alls till denna rapport. SULF (Sveriges Universitetslärarförbund) är starkt emot att lärarframställt material ägs av lärosätena. - Framtida mötesplatser för akademisk kommunikation: Web 2.0; Flickr, Twitter, Facebook, Second Life, online-konferenser (Breaking Down Barriers 19-30 oktober 2009; http://www.blackwell-compass.com/home_conference) http://www.youtube.com/watch?v=6gmP4nk0EOE

Framtida trender i akademisk kommunikation Tack för er uppmärksamhet! Universitetslektor Ann-Sofie Axelsson Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Avdelningen för teknik och samhälle, Chalmers annaxe@chalmers.se 5 november, 2009