Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister utkrävs hos kommunen 2.Avregleringen hanteras så att detaljregler från förordningstext förs in i lagstiftningen istället för att rensas bort 3.I stället för att ta vara på de positiva effekterna av mindre reglerade verksamheter ”pressas” dessa in i skolans bestående system

Våra grundläggande ställningstagande 1.En kommunal skola förutsätter att adressat- frågan löses så att lagstiftningen i sin helhet riktas till kommunen som politisk organisation 2.Om elevernas rättssäkerhet ska öka måste systemet bli rättssäkert – inte bara möjligt att överklaga. I första hand måste eleven kunna få beslut som berör honom prövade av den politiska nivån i kommunen. Det förutsätter att lagstiftningen riktas till den kommunala politiska nivån. 3.Avreglering förutsätter att regler om vad förstärks och att regler om hur rensas bort. Detta kräver ett uppföljningssystem som är både skarpare och med fokuserat på vad som ska åstadkommas än hur det åstadkoms.

Tre grundläggande frågeställningar Vad är förstärkt målstyrning?  Till vem riktas målen?  Hos vem utkrävs ansvaret? Vad är rättssäkerhet?  Ett rättssäkert system?  Ett system där beslut kan överklagas?  Kan rättssäkerheten öka med mindre reglering? Vad är avreglering/anpassning?  Att anpassa till befintliga system?  Att ge förutsättningar för professionellt nytänkande och utveckling?

Uppdraget består främst av två delar  Lagstiftningens struktur  Förstärkt målstyrning

1.1 Allmän översyn av skollagsstiftningen Kommittén skall föreslå de förändringar som behövs för att åstadkomma en enhetlig och tydlig struktur och terminologi i skollag, läroplaner och skolformsförordningar så att dessa bättre harmoniseras med varandra och speglar helheten i skolväsendet Analysera och definiera de termer som används i skollagen t.ex. skola/skolform, undervisning, elev och pedagogisk verksamhet

1.2 Avreglering Utreda om det finns bestämmelser som är överflödiga och kan tas bort

1.3 Anpassning av skollagsstiftningen till utvecklingen i kommunerna Utreda hur skollagsstiftningen kan anpassas till utvecklingen i kommunerna

1.4 Förskolan Utreda hur struktur och bestämmelser i skollagen kan utformas för att spegla synen på förskolan som det första steget i utbildningssystemet

1.5 Integration Förskoleklass – skola - fritidshem Utreda om nuvarande lagstiftning ger de förutsättningar som integrationen mellan förskoleklass, skola och fritidshem kräver

1.6Författningsförslag Föreslå de författningsändringar som föranleds av kommitténs överväganden

2.1 Målstyrning Utreda hur målstyrningen kan förtydligas och förstärkas

2.2 Ansvarsfördelning Utreda om och i så fall hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun bör förtydligas. Utgångspunkten är att ansvarsfördelningen mellan stat och kommun ligger fast. Utreda i vilken utsträckning och för vilka frågor rektor skall vara ansvarig och om rektors nuvarande ansvar för vissa frågor skall flyttas till t.ex. skolhuvudmannen.

2.3 Kvalitet och likvärdighet I perspektiv av en stärkt målstyrning föreslå hur ansvaret på lokal nivå för kvalitet och likvärdighet kan tydliggöras. Därvid skall kommunens eget ansvar för styrning, uppföljning och utvärdering ”lyftas fram”. Utreda om statens sanktionsmöjligheter behöver förstärkas

3. Ökad rättssäkerhet för eleverna Utreda och föreslå hur ökad rättssäkerhet för eleverna kan åstadkommas I inledningen till direktiven anges särskilt förslag om ökade statliga sanktions- möjligheter samt om regler avseende elever i behov av särskilt stöd Analysera begreppen elevens rätt respektive kommunens skyldighet och vid behov föreslå förändringar för att åstadkomma ökad tydlighet av dessa begrepp

4. Säkerhet, skydd och trygghet i skolan Göra en översyn av gällande lagstiftning som rör ovannämnda frågor särskilt vad gäller arbetsmiljö- och hälso- och sjukvårdslagstiftning Vid behov föreslå ändring av gällande regler för att stärka barns, ungdomars och vuxnas säkerhet, skydd och trygghet i skola och barn- omsorg. I direktiven nämns särskilt frågor kring kränkande behandling.

5. Information till myndiga elevers föräldrar Utreda behovet av en skyldighet för skolan att informera föräldrar till vuxna elever utan att sekretesskyddade uppgifter röjs Särskilt nämns frånvaro utan giltig orsak som kan påverka rätten till studiebidrag