Säkerhet och Samhälle Rosersberg VT 2007 HÄLSA – FOLKHÄLSA Föreläsning Leif Svanström

Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur 2000

Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur 2000 Hälsa. 1. en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig 2.den positiva aspekten av denna dimension (=god hälsa), t ex i uttrycket ’att ha hälsan’.

Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur 2000 Folkhälsa. Ordet är i svenska språket belagt första gången 1911 och användes sparsamt fram till 1938 då ”Statens Institut för folkhälsa” bildades.

Det finns inte någon entydig definition av begreppet hälsa som kan användas i alla sammanhang. Hälsobegreppet genomgår en snabb utveckling utifrån vidgade kunskaper och ändrade förutsättningar och villkor för hälsa respektive ohälsa. Den mest kända hälsodefinitionen återfinns i WHO:s konstitution från 1947: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp.

Vad menas då med begreppet folkhälsa Vad menas då med begreppet folkhälsa? Ordet användes redan i början av seklet och beskrivs i ordböcker bl.a. som ”Ett folks fysiska och andliga hälsa” och ”Det allmänna hälsotillståndet i ett land”.

Ordet folkhälsa återkom i delvis annan betydelse i de statliga utredningarna om hälso- och sjukvården inför 80-talet respektive 90-talet. Under den så kallade Folkhälsogruppen som var verksam under åren 1988-1992 och som var rådgivande organ till regeringen och den dåvarande hälso- och sjukvårdsberedningen togs initiativ till ett flertal rapporter vilka bidrog till att närmare definiera strategier för och innehållet i folkhälsoarbete.

I samma anda lämnade den parlamentariskt sammansatt Folkhälsokommittén efter sig ett slutbetänkande år 2000. Folkhälsoinstitutet omvandlades 2001 till Statens folkhälsoinstitut med huvuduppgift att följa måluppfyllelsen från kommitténs förslag. Skadeförebyggande arbete betraktas därvidlag som ett område för folkhälsoarbete.

Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper; begreppet innefattar inte bara summan av individernas hälsa utan även mönster av större eller mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper av befolkningen.

Folkhälsovetenskap är den vetenskapliga bas som det praktiska folkhälsoarbetet måste ha som utgångspunkt.

Folkhälsovetenskap är det tvärvetenskapliga område som studerar levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens, arbetslivets och vårdsystemens betydelse för befolkningens hälsa. Även studier av hälso- och sjukvårdens effektivitet och hälsopolitiska åtgärders effekter ingår i folkhälsovetenskapen.

Till de kunskapsområden som räknas till folkhälsovetenskapen hör: miljö-, social- och yrkesmedicin (v1,4 o 5) toxikologi preventiv medicin medicinsk sociologi (v4) nutrition hälso- och sjukvårdsforskning (v 2 o 3) epidemiologi (v1 och v2) hälsoekonomi och hälsopolitik med planering (v3)

Folkhälsoarbete är ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Arbetet riktar sig ej direkt till individ, men till befolkningsgrupper och samhälle och syftar till att minska hälsoklyftorna.

Folkhälsoarbetets åtgärder är dels inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer - socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt - som främjar individernas hälsa, dels på insatser som riktar sig direkt till individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa.

Således Hälsa och folkhälsa "Hälsa gäller individen medan folkhälsa är den hälsa (eller ohälsa) som är särskilt viktig för befolkningen eller samhället. Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället."

Åtgärder för bättre folkhälsa "Åtgärderna för att förbättra folkhälsan kan delas in i två huvudgrupper. - Dels sådana åtgärder som är inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer socialt, kulturellt, fysiskt,politiskt, ekonomiskt och emotionellt - som främjar individernas hälsa - dels insatser som riktar sig till grupper eller institutioner för att förmedla kunskaper och att öka medvetenheten om sambanden mellan levnadsvanor och hälsa. Metoderna spänner därmed över hela skalan från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning."

Hälsofrämjande och säkerhetsfrämjande arbete Sjukdomsförebyggande och skadeförebyggande arbete

Vad är säkerhetsfrämjande och skadeförebyggande arbete ?